Citat:
Ursprungligen postat av
TheLucky
Ska bli intressant vad Malcom Kyeyune kommer att skriva i GP. Han intervjuas av Nyheter idag angående att SD kan bli största parti.
http://nyheteridag.se/101-aringen-so...-och-forsvann/
Läser man Kyeyunes eget blogginlägg "Ät inte snö som blivit gul, bli inte hög på eget knark" där han utvecklar resonemanget i intervjun verkar det mycket lovande. Kyeyunes liknelser är visserligen bitvis (underhållande) galna men den konflikt inom vänstern han beskriver är mer än en intern kris och vi ser redan konsekvenserna av den i MSM.
Citat:
Just nu är det mycket snack och paranoia om att vänstern är mitt uppe i någon sorts infiltration av rasistiska högervampyrer och fega, principlösa förrädare, att ”invandrarfrågan” utgör något sorts hål i skrovet som råttorna använder sig av för att fly skeppet, alternativt tar sig in igenom för att äta upp hela besättningen. Människor ”girar åt höger”, genom att plötsligt komma ut som inte alls särskilt stora fans av öppna gränser och en generös asylpolitik, de köper ”högerns berättelse” genom att tala om våld och kriminalitet och droger istället för att tala om riktig vänsterpolitik, vad nu det skulle vara i sammanhanget.
Problemet är att detta knappast är högerns fel. Skadan är helt och hållet självförvållad, sprungen ur en naivitet och ett ointresse av smått fantastiska proportioner.
https://tinkzorg.wordpress.com/2017/...pa-eget-knark/
Kyeyunes inblick i vänsterrörelsen ger honom också möjligheten att angripa identitetsvänsterns essens i stället för att ondgöra sig över dess absurda uttryck. Här beskriver han t.ex. identitetspolitikens funktion och orsaken till vänsterns låsning när det gäller kriminalpolitik.
Citat:
Om bara nog med människor började se sig själva som just invandrare eller rasifierade så skulle de de facto utgå från samma intressegemenskap, och man skulle således att ha skapat ett politiskt subjekt med just de intressen och de lojaliteter man utgår från. Och visst, en av funktionerna hos det som i gamla dagar kallades för politisk propaganda är ju att försöka skapa en viss värld, snarare än att beskriva den.
(...)
Ett exempel på vilket tragiskt hörn man målat in sig inom vänstern är således den ack så populära föreställningen att det idag är – på något sorts själsligt plan – ”höger” att tala om s.k. ”lag och ordning”. Rent definitionsmässigt så är detta kanske (trivialt) sant, men det innebär i så fall enbart att många som bor i utsatta områden idag har ett rationellt, materiellt intresse i mer högerpolitik och mindre vänsterpolitik.
Det enda sättet att undvika en sådan slutsats vore att anta att det finns en generaliserad solidaritet mellan kriminella och de som lider illa av kriminalitet på grund av en gemensam identifikation som just ”invandrare”, och att butiksägare således skulle uppleva det som ett personligt angrepp på dem själva att säga att man vill bura in människorna som rånar butiksägare.
Den som letar efter en sådan solidaritet mellan svenska butiksägare och butiksrånare kommer nog att behöva leta länge, och ingen inom vänstern skulle ta dig på allvar om du försökte hävda att ”svenskhet” var ett starkt nog spackel för att kunna täcka över den ekonomiska konflikt som aktualiseras i ett butiksrån.
Kyeyune tar dessutom upp företeelser som MSM knappt har börjat beröra, t.ex. "klientelistiska etniska organisationer" som både ett hinder och verktyg för identitetsvänstern.
Citat:
I den mån präktiga socialister idag ens lägger märke till att det faktiskt finns olika sorters ”invandrare” så tenderar man enbart att förstå potentiella konfliktytor i termer av dess yttre förtecken: sunni mot shia, kurder mot somalier, kristna mot muslimer. Utifrån ett sådant perspektiv så kan tyvärr ofta ”lösningen” lojt förstås som att en grupp upplysta post-etniska, post-religiösa socialistiska radikaler helt enkelt behöver ge sig ut på expedition där man talar om för de lokala infödingarna att etnicitet är en social konstruktion och religion bara är hokus pokus.
(...)
I verkligheten så handlar dessa gräl dock mycket sällan ”bara” om dessa saker, utan många etniciteter har välutvecklade ekonomiska och sociala rotsystem som dels gör att man inte kan rycka bort dem bara med händerna, dels utgör praktiska skäl till varför etniciteter – i konflikt om exempelvis resurser eller anspråk på offentliga utrymmen – dels kan hamna i luven på varandra, dels är förvånansvärt effektiva på att faktiskt mobilisera människor när det är dags att slåss.
Självfallet kommer inte Kyeyune att kunna uttrycka sig lika drastiskt i GP som han gör i sin skruvande och bitvis lysande blogg men om han tillåts uttrycka sig relativt fritt lär han provocera identitetsvänstern och de rasfierade projektkarriäristerna till ytterligare idiotiska utspel som får fler råttor att fly det sjunkande skeppet.
Redan nu har Flamman publicerat en attack på den blivande GP-skribenten i ett debattinlägg med en rubrik som gör att man inte ens behöver läsa svamlet för att förstå att det enbart exemplifierar den eskalerade konflikt inom vänstern Kyeyune beskriver: "Ännu en nyfrälst ”realist” med bakgrund i vänstern"
http://flamman.se/a/annu-en-nyfralst...und-i-vanstern
Flammans beskrivning av Kyeyune som okunnig och verklighetsfrånvänd kan bero på den känga även vänstertidningen tillsammans med ETC får i Kyeyunes blogginlägg.
Citat:
För några år sen så gick det regelbundet att läsa i tidningar som ETC att nästa år, då jävlar, då vänder det, nästa år så får vi övertaget i striden mot rasism. Det första året som man skrev så blev det inte så, och det andra året man skrev så blev det inte så heller. Nu är det inte längre någon som skriver så, ingen som låtsas att ljuset som man ser i slutet av tunneln är något annat än lyktan hos ett ankommande tåg.
Flamman – enligt utsago en av världens äldsta vänstertidningar – gör istället reklam för sig själv genom att skryta om hur bra man är på att ”bota politisk depression”. Vänstern (eller det som är kvar av den idag) känner idag effekterna av en mycket gammal sanning på sin egen hud. Det som gäller för andra gäller också för oss.