Citat:
Ursprungligen postat av
Hårboll
Janouch-affären har ju satt sprickan mellan "liberaler" och borgerliga i blixtbelysning.
Personligen blir jag dock förvånad av två saker. Den första är hur pass tagna på sängen etablerade borgerliga debattörer är över DN:s beteende. Skribenter som PJ Anders Lindner, Paulina Neuding & Rebecca Weidmo Uvell verkar helt förvånade över att DN agerar värdegrundsinkvisition. Har de bott under en sten de senaste åren? Och hur pass kompetent och relevant är man som åsiktsmånglare om man gjort det?
Den andra saken så fått mig att höja ögonbrynet är hur DN går i försvar genom att försöka göra sig ovän med även de vänligaste kritikerna. Det är tydligt att DN kommer köra ända in i kaklet och inte ge sig förrän man gjort sig ovän med alla viktiga borgerliga opinionsbildare utom Birgitta Ohlsson.
Båda sidorna är helt enkelt djupt oprofessionella. Det är måhända en smula naivt att bli överraskad av det 2017, men det är mitt bestående minne från Janouch-affären.
Det är en tolkning, eller så har man vetat men blundat. Nu är åsiktskorridoren bredare och Janouch är ett bättre efternamn än Formgren, så risken är mindre.
Men jag håller med om att DN:s agerande är taffligt. I allra bästa fall lyckas man rycka födkroken från henne och porta henne från MSM. De får väl starta en blogg, de kasserade kvinnorna Heberlein, Formgren och Janouch? Jag tror inte att det är ett så hopplöst öde i dessa tidevarv, att få autonomi och ovärderlig systemkritisk cred för den inkomst och mediala gräddfil man ger upp. Känns hur som helst inte som att KJ är i stånd att be om nåd och gråta ut:
http://nyheteridag.se/janouch-talar-...er-wolodarski/ (ingen unvis här inte!)
(För att vara lite Flashback-cynisk och konspiratorisk kan jag återupprepa min teori om Wolodarski som en belastning för Bonnier - han är helt enkelt usel på det han gör, men har uppenbarligen vissa beskyddare eftersom han blir kvar. Kanske är allt detta en kupp mot Wolodarski med stöd inifrån Bonnier?)
Citat:
Ursprungligen postat av
chicksdigit
Utvecklingen är på väg att tippa över vilken dag som helst.
Hade det inte varit Janouch, så hade det varit en annan aktör med utländskt klingande efternamns-mandat, symptomatiskt för det
dock än så länge infekterade tillståndet. Den etniske svensken är fortfarande kuvad/duperad i samhällsdebatten.
Något som kommer att uppdagas är; hur kommer den stora massan reagera när det blåses hål på hela den mångkulturella bubblan?
När en rad föreställningar börjar ifrågasättas, och i värsta fall, inte alls stämmer? När allt, på kort tid, kommer upp till ytan.
Hur ser en reaktion ut hos en medborgare i ett land som under en månads tid får hela sin upplevda världsbild raserad?
Vad sker om man blint satt sin tillit till något *host svensk media* som i efterhand i många avseenden visat sig sprida förrädisk, noga utvald, noga kalkylerad propaganda?
Det måste gå att jämföra med folk som revolterar mot en religion?
Det är ingen liten omvändelse att kliva ut ur en föreställning, en världsbild, som under hela ens livstid utgjort en upplevd sanning.
...även om den luttrade flashbackanvändaren inte förvånas, så finns det en hel del stenar det nu kommer vändas på för villaförortssvensken...
Det var just det jag försökte resonera kring i mitt inlägg ovan. Många har redan sett sin världsbild krackelera under det föregående året, och det utan att ta ögonen från Aktuellt. Det är väl därför Janouch ses som farlig. Hon pusslar ihop de frammumlade medgivandena till en bild av världen och ber inte om ursäkt utan slåss för den. "The War Against Noticing" rörde tidigare fakta, nu slutsatser och patos.