Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Eller att de utsätts av press (sic!) från EU av alla:
https://ec.europa.eu/digital-single-...eedom-projects

Titta på vad som rapporteras om Sverige här: https://mappingmediafreedom.org/#/
I huvudsak stenkastning mot journalister.

Och:
Det vore illa för Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd om Sverige blir förknippade med styrd eller hotad media.

Ödets ironi:
Svenskt representation dvs främjandet av typiska svenska värderingar och kultur i en global miljö leder till att mångkulturen i Sverige börjar behandlas som i andra länder och kulturer.

Globalismens realiteter leder till ökad Svensk profilering.
SD:s politik får alltså stöd av omvärlden. De sista att förstå detta är våra regeringspartier.

Aftonbladet har aids. Och immunförsvaret kommer vara precis lika maktlöst att skapa endräkt och samordning bland sina kvarvarande antikroppar - regnbågskoalitionen som hatar vita män - som det har något att locka de senare till försoning med.

Det är ju baksidan med att vara en hussvensk som Lindberg. Dina vänner och ovänner föraktar och avskyr dig, ingen känner lojalitet bortom det för stunden egennyttiga.

Även en Linderborg, som ju har större format och bättre instinkter än Lindberg, har svårt att sälja in sitt "Jag gjorde fel, vi gjorde fel - låt mig leda oss vidare till en ny, häftig klasskamp mot kapitalisterna, istället för de svenska männen!"

Det är nämligen inte bara en ande av identitet som sluppit ur sin flaska, utan flera - ALLA. Och INGEN kommer gå att lura in igen. Inte svensken, men heller inte den rasifierade, turken, muslimen, européen. Och om det är mänskligt möjligt att glömma sin exkluderande tillhörighet i ett mångetniskt sammanhang - ja, då kan väl förslagsvis kurder och judar med plattform upplösa sina ingrupper inifrån, och sedan återkomma till oss med glädjebudskapet.

Anders Lindbergs bleka nos kommer inte samla någon kring sig, i besjälad opposition mot något. Kungsregeln är att politisk magnetism kräver polarisering - alltså motsatsen till hans dagen-efter-ågren-budskap.

Han har bara något att erbjuda sin sidas motpart, om han kan representera sin sida - vilket han bara kan om han leder den, genom att polarisera mot motparten. Vänsterns Moment 22.

Det helt avgörande som många tycks missa i eftervalsanalysen, är ju att samma fragmenterade mediaverklighet som möjliggjort identitetshögerns uppgång, samtidigt verkar inom vänstern. Det finns inte den enhet, befälsordning och gemensamma röst som pro-Clinton-rörelsen gav sken av. Krympandets radikalisering hejdades inte, utan tilltog genom förlusten, centrifugalkrafterna fick energi av centrums överraskande nederlag.

Magnetism kräver polarisering. Det har t ex The Young Turks förstått och profiterat på, när de ätit upp CNN:s och NYT:s progressiva publik på samma sätt som Breitbart, Drudge och Infowars gjort med triangulerande Fox News.

Där sitter nu Cenk Uygur och gastar, vinklar och race baitar mot vita Republikaner - samtidigt som han på valnatten förklarade krig mot det Demokratiska etablissemanget och samma "gammelmedia" som länge avskytts från andra håll.

Framtiden är partisk.

Detta är ju 9/11 för hela mediakriget. SVT och SR har varit kronjuvelerna i MSM's kamp för mångkulturen. Man kan likna de båda vid the Two Towers i World Trade Center. Nu har det ena tornet börjat krackelera.

Reaktionen från etablissemanget kommer att vara en indikator på hur nära sammanbrottet vi står.

Om MSM, kändisarna och resten av etablissemanget löper amok för att SVT ger rasister, nazister och fascister (dvs. majoriteten av svenskarna) en plattform och det uppstår strid, då är slutstriden fortfarande inte att vänta i närtid. En kronjuvel är förlorad men kampen går vidare.

Men om detta får ske utan strid så indikerar det att vi nu går in i slutskedet av det långa mediakriget som denna fantastiska tråd har följt så länge. Vi kan då vänta oss att proppen snart går ur och gemene man och kvinna äntligen kan "komma ut" och säga att de är oroliga för mångkulturen utan att få diverse bruna epitet smetade över sig, förlora sina jobb och bli socialt uteslutna.

Dags för popcorn i vilket fall som helst.

Det går så fort nu att man inte hinner med. På SVTs gomorron tv så sitter två PR-konsulter och talar verkligt klarspråk, medan SVTs programledare, tillika kända PK-kossor, först opponerar sig men slutligen verkar acceptera faktum. Det är alltså inga nya sanningar som kommer fram utan gamla sanningar som alla vetat om men varit förhindrade att uttrycka på grund av den repressiva "demokratin" som rått. För den intelligenta delen av befolkningen har det som ett stort ok plötsligt lyfts från deras axlar. Alla tankar och kritik har funnits färdigformulerade länge, även bland sk etablissemangsmedlemmar, vilket ytterligare kommer att accelerera omvändningen till det nya PK. Jag tycker fortfarande tragiskt att man inom PK inte tidigare förstod vilka krafter man lekte med. Nu är det inte säkert att övergången kommer att bli "oblodig" och utan "krigsoffer".

Italiens ståndpunkt i EU om flyktingkrisen aka mångkultur är precis det du beskriver. Men nu har åsikterna blivit en ekonomisk fråga. Och då händer det saker. Proppen gick ur. Idag.

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/it...ar-eu-s-budget

De poängterade att de minsann inte är "bruna" men det verkar mer vara en markering på att man var trött på den argumentationen. Dvs att från och med nu inom EU kan numera gemene man och kvinna äntligen "komma ut" och säga att de är oroliga för mångkulturen utan att få diverse brunt epitet smetade över sig, förlora sina jobb och bli socialt uteslutna.

Historierevisionism, historieförfalskning, begreppsförfalskning....det finns antagligen betydligt fler beskrivningar att använda för att beskriva detta surrealistiska, skrattretande försök att med lögn manipulera den lobotomerade svensken i allmänhet.

Globalistmarionetten på asylsvenskan försöker alltså kapa (eng. hijack) ett känt begrepp, (nationalism), vrida det ur händerna på de rättmätiga ägarna, stjäla det, för att sen omstipulera betydelsen av ordet till dess raka motsats.

Stanken av desperation och panik börjar osa från mediehusen likt en bilbrand i Tensta. Om man helt frivilligt väljer att förnedra sig själv på det här viset, så blir frågan vilka nivåer man är kapabla att nå om säg ett år till?

"politiska etablissemanget ser inte människors vardag och verklighet"

"väljer att leva på bidrag"

"lyft godhetssignalering till norm"

"politiska elitprojekt --- vad de allra flesta upplever i sin vardag"

"bli stämplad som rasist om invandringsfrågan diskuterats"

"ideologisk styrning"

"politiska elitprojekt"

"Sveriges etablissemang måste se verkligheten"

"bryta utanförskap med ökade krav"


Denna överbudande debattext i Expressen av M:s Tomas Tobé följer flera i tråden sedan länge hjälpsamt färdiga mallar:

Backa in på SD:s gynnsamma position genom att hitta nödvändiga och nyttiga måltavlor till vänster att bilda front mot.

Bejaka populistens underifrånperspektiv.

Härvidlag är identitetsvänstern perfekta motståndare: De är inte bara ett elitsponsrat, verklighetshatande uppifrån-ned-projekt som är sällsynt illa utrustade att i sin nuvarande form överleva en kamp på lika villkor.

Dessutom - och detta är ju det finaste partiet i kråksången - att ilsket kritisera identitetspolitik med udden riktad mot majoritetsbefolkningen och den vite, heterosexuelle mannen ÄR en underförstådd identitetspolitik för den vite, heterosexuelle mannen.

Det är denna insikt som möjligen opportunistiska moderater har lättare att ta till sig än självbetvivlande SD:are. Den bästa positionen i ett fragmenterat samhälle är att vara default-valet för majoritetsgruppen. Det parti som blir "svenskarnas parti" kommer ha väldigt mycket gratis, jämför SvFp i Finland.

Det innebär inte att det effektivaste är att vända på SD:s koncept och ersätta krystad kulturdoktrin mot uttalad etnodoktrin - det är att inte hitta på någon dikotomi överhuvudtaget. Ett folk, en nation är. I politiska sammanhang en given häst som varken ska tittas i mun, eller dissekeras.

Här skulle faktiskt en borgerlig, renodlad klassisk liberalism kunna vara en konkurrensfördel: Ett helgjutet laissez-faire att hantera den katastofala politiska och samhälleliga utvecklingen och samtidigt bjuda över knätofsar och dalahästar med.

Mattias Karlsson skavande "öppna svenska kulturentitet" kan dömas ut för att vara ytterligare ett dödfött elitprojekt, där "Sverigecentra" bara är nästa mantra om fritidsgårdar. Hopplös, resursslukande, kladdigt social ingenjörskonst.

Och med begreppsverktyget "konstgjorda incitament" går det att närma sig både en förklaring av hur migrantströmmarna kan hejdas och - vilket SD inte har svar på - VÄNDAS. Liberala kärnvärden är inget hot mot en svensk nation, tvärtom. Lika onaturligt, socialistiskt statsstyrt som lejonparten av invandringen de senaste decennierna varit, är utanförskapsområdenas fortsatta existens. Ska människor ändå försörjas, finns inget som säger att det bör eller måste ske där det är som dyrast på en aveglerad, global marknad.

En intessant detalj är den gälla hundvisslan "väljer att leva på bidrag". För mig låter det som något den konfliktsökande petar in för att få en danspartner, ju tyngre desto bättre.

"Moderaterna fiskar i grumliga vatten och påstår att lata invandrare lever på skattebetalande svenskar!!" är just den sorts bannbulla/kvalitetsstämpel från Aftonbladet som M behöver för att mota SD.

Tänk om det blir marknadsinriktade moderater som rätt värderar den nya mediala verkligheten? Aftonbladets och DN:s ledarsidor är JÄTTEVIKTIGA. Att bli fördömd av.

Sjunnesson blev publicerad på SVT. Men det blev även Carlito:

http://www.svt.se/opinion/carlito

Han bjuder bl.a. på godis som

"Vi är endast åskådare i den vita mannens politiska drama, för oss är det jämna plågor. En kris för den vita medel- och överklassen och deras representanter vid makten som debatterar om vilken väg de ska ta?"

och

"Till och med när en svart man fick prova på att styra västvärldens största supermakt så fortsatte nya rapporter om polisens systematiska mord på unga, svarta män att rasa in."

Kanske är det därför en freudiansk vurpa när han skriver nedan och med fiender avser sin rasifierade klubb:

"Missförstå mig rätt, ju skamlösare ett samhälle blir, desto farligare blir det för den grupp människor som pekas ut som dess fiender."

Carlitos artikel är bara skräp. Man kan fråga sig om man på SVT helt enkelt vidgar det politiska fältet? Släpper in hela spektrat så att säga.

Det helt sjukt, dessa rassifierade. Vill de ha krig kan de få det. Vi som betalar notan har haft mycket tålamod. Mitt tålamod är slut. De kan dra åt h-e och från deras vänstervänner finns inga pengar att hämta för de har inga och kommer aldrig att få några heller.

Det måste bli ett slut på detta. Ställ krav på politiker på riksnivå och på kommunal nivå. Det är skämmit för vanliga skattebetalare att understödja detta. Visst det har pågått i i ett tiotal år men nu får det vara slut.

Protesterna mot identitetspolitiken blir allt djärvare, Christian Dahlgrens ledare i Corren menar att politikerna borde ta sig i kragen. Sverige tävlar med i strukturellt förtryck. Vårt land är nästan på samma nivå, men lömskare.

Nu kommer avbönerna från politikerna i medierna.
En del av mediekriget när de inser att de förlorat slaget om verkligheten.
Edvin Alam i Nyheter24 av alla medier:

http://nyheter24.se/debatt/867820-mo...slappa-in-alla

Är inte detta i militära termer en villkorslös kapitulation och en begäran om nåd när de skyldiga skall straffas?

En politiskt parti har två komponenter. Själva partiet, vilket är medlemmarna, men kanske framförallt de medlemmar som har ett aktivt engagemang. Den andra komponenten är den delen av väljarkåren som lägger sin röst på partiet en viss dag, var fjärde år. Hur många som väljer det senare är en funktion av skärpan och arbetsviljan hos den första komponenten.

I åsiktsläger råder omsättning. Ombytlighet, sjukdom och död. Alla partier eller rörelser måste ständigt rekrytera nya anhängare till den egna saken. Vill man växa så måste man rekrytera fler än de som faller ifrån.

När jag läser det länkade vittnesmålet, inställer sig därför frågan: vilka anhängare rekryteras till den moderata saken? Jag tror på devisen dum rekryterar dum. Vilka människor attraheras av Moderaterna idag? Inte bara som väljare, mind you. Utan som aktiva medlemmar och partifunktionärer. Som partiets själva framtid.

Partiet kan nog hålla näsan över vattnet i kommande val och kanske nästkommande också. Men jag kan inte se annat än att man helt saknar förutsättningar till en vital framtid.

Det kan också gå väldigt, väldigt fort. Vänstern har sin bas i ungdomen. Man måste rekrytera stora mängder tonåringar och unga vuxna till den egna saken, för att växa eller ens behålla sin nivå. Ty många faller ifrån med stigande ålder och mognad, nya livserfarenheter och -behov.
Kom nu ihåg antiglobalismen runt millenieskiftet. Attac och en världsomspännande folkrörelse. Som bara dog. Snabbt. Visst, vänstern dog måhända inte. Snarare tvärtom. Den återuppstod, men nu i form av (bl.a.) globalistisk migrationsaktivism. (En mycket märklig transformation). Men i den återuppståndelsen går inte riktigt att dra paralleller till Moderaterna. Ty "vänstern" är en politisk flank. Moderaterna är ett parti och de är långt ifrån ensamma på sin flank. Varför skall en intelligent, politiskt medveten liberal idag välja M - när det finns C? Ställ samma fråga men byt ut liberla mot konservativ och C mot SD.

Det kommer bli fortsatt intressant att följa alla dessa borgerliga skribenter i media, som alltid, underförstått, varit moderater. Men som Reinfeldt i sin grandiosa galenskap lyckades skrämma bort. Kommer de att hitta tillbaka? Jag tror inte det. Frågan är var de ska ta vägen.

Det gäller f.ö. även skribenter och tyckare som tytt sig till andra allianspartier.