Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Enl den pdf, som delernen postade, så har SD stöd av 33,2% av männen, om man bryter ner stödet på kön. Det skulle vara intressant att veta, hur stort stödet för SD är bland män i LO. Troligen är det lite större.

https://d25d2506sfb94s.cloudfront.ne...sti%202015.pdf


De, som hävdar, att det inte är möjligt att ta ett nytt Lucia-beslut utan att lämna internationella överenskommelser har tyvärr rätt.

Sverige har infört ett EU-direktiv om s.k. "alternativt skyddsbehövande"/"subsidiary protection" sedan Lucia-beslutet togs. Migrationsverkets handläggares och juristers tolkningar av "alternativt skyddsbehövande" är idag dock synnerligen avvikande jämfört med hur *samma* regelverk tolkas i resten av Europa.

Scrolla ned till tårtdiagrammet i figur 9 på sidan 11: "First instance decisions by outcome, selected Member States (1), 2014"

http://ec.europa.eu/eurostat/documen...d-430fcfc55018

Det faller på sin egen orimlighet, att 48% (!) av dem, som beviljades uppehållstillstånd efter en asylansökan skulle uppfylla kriterierna för "alternativt skyddsbehövande"/"subsidiary protection" i Sverige - men INTE i andra länder.


Det är (som framgår av diagrammet) idag bara 3% av besluten, som skulle påverkas av ett nytt Lucia-beslut (humanitarian reasons är förmodligen samma sak som "övrigt skyddsbehövande" i det här diagrammet").

Om svenska politiker inte vill lämna (eller om det går, suspendera) detta EU-direktiv, så verkar den enda möjligheten vara att följa gällande lag - ålderstesta påstådda "barn", kräva att den asylsökande styrker sin identitiet osv.

Att döma av Ivar Arpis avslöjande artikel i Neo, så verkar det sannolikt, att Migrationsverkets handläggare bryter mot gällande lag när Migrationsverket slappt beviljar uppehållstillstånd. Den påfallande nonchalanta och likgiltiga inställningen till lagstiftningen, som Ivar Arpi skildrar hos Migrationsverkets anställda, skiljer sig från hur man som tjänsteman agerar i de andra länder, som undertecknat samma EU-direktiv. Arpi skriver bl.a.:


http://magasinetneo.se/artiklar/migranverket/


Ålderstester av påstådda "barn" kanske kan vara något, som S aktualiserar lämpligt nära nästa val? Tills dess kanske man ökar statsskulden för att mata hockey-klubban, som Dr Pork postade.

http://sv.tinypic.com/view.php?pic=o...8#.VdWYEHlRFz9

Utan att lämna överenskommelser är väl inte vad som framförts. Det ar sagt att det inte går helt enkelt, ungefär som att vi behandlar naturlagar i detta. Men det är klart att Sverige kan säga att vi låter vårt åtagande sluta gälla från datum XX. Det kan hotas och tjafsas bäst de vill, EU lär ingen vilja kasta ut oss från och en eventuell böter är kattskit jämfört med vinsten rent ekonomiskt.

Tre artiklar i Dagens Samhälle från idag. Även om det kanske inte märks i toppen av PK-pyramiden än böjar det nog gå upp för de flesta att den nuvarande situationen inte är hållbar. Det kommer inte gå att mörka och ljuga som situationen i Sverige längre. Folk kommer nog bli mer och mer förbannade på att inget görs, trots att alla system blinkar rött.


http://www.dagenssamhalle.se/debatt/...548?pack=17296


http://www.dagenssamhalle.se/debatt/...emnas-ut-17534


http://www.dagenssamhalle.se/debatt/...paverkar-17551

Samtidigt som SVT vägrar att redogöra för opinionsmätningen så refereras den i Financial Times:

Artikeln avslutas med en rejäl känga till regeringen:

Spridningen på en artikel i Financial Times är enorm och får SVT att verka som lokalnyheter. Tidningen har 2,2 miljoner läsare dagligen och ft.com har 4,5 miljoner registrerade användare.

Äntligen börjar någon utanför ankdammen skriva om läget här.

Glömde länka FT: http://www.ft.com/intl/cms/s/0/d144b...teedition=intl

Den färdigtänkta politiken är den goda nationalismen, både internationellt och som bejakandet av svensk folkrätt. Vägen dit är den goda populismen, det principiella förkastandet av politikers och journalisters anspråk att diktera för allmänheten, istället för att tjäna dess intressen.

Det nya paradigmets utgångspunkt och kärna är att den eroderande maktordningen övergav det svenska folket, varför det svenska folket nu vänder sig från maktordningen. Separationens skuld ligger entydigt hos de svekfulla och pliktförgätna, inte de förfördelade.

Det är i detta demokratibejakande underifrånperspektiv som den moraliserande, besjälade styrkan dras till framtidens nödvändiga förskjutning av målbild och medel i svensk politik. Detta gäller inte minst de krafter inom etablerade partier och medier som vill framtidssäkra.

Det gäller att gilla läget och göra en dygd av nödvändigheten. Om man inser att innevarande politik av praktiskt tvingande skäl nått vägs ände - så måste man armera det pragmatiska med en känsla, en bärande värdegrund. Det lilla svenska folkets återupprättelse.

Demos-populus-folk-nation. Inse att detta är synonyma och överlappande begrepp och använd denna insikt praktiskt/retoriskt i debatten. Bejaka rollen som ombud och talesmän, när den höga hästens mästrande plattform ändå inte är tillgänglig längre. I framtiden kommer makt nås genom - åtminstone spelad - ödmjukhet och botfärdighet inför människors förändrade vardag, medan högfärdig idealism och doktrinär trosvisshet kommer mötas av en växande avsky.

Europa står inför ett existentiellt val: Inom decennier har Afrika och Mellanöstern ett befolkningsöverskott på hundratals miljoner att exportera, inom mindre än ett sekel flera miljarder, enligt FN:s standardskattning. Migrationen vi sett hittills är bara början och kommer aldrig dämpas av egen kraft.

Därför blir valet i praktiken binärt: Antingen en övermäktig migrationsvåg - eller ingen invandring alls av asylsökare till Europa. Varje föment humanitär väg in i Europa kommer att skapa en sådan pull-faktor att det goda övervägs av det onda. Inte ens ett nordafrikanskt system av miljonläger hjälpsökare är annat än en destruktiv tillfällighetslösning.

Ur ett solidariskt/globalsocialistiskt/jämställdhets- och miljöperspektiv ska all den hjälp Europa förmår avvara ske där det så desperat väl kommer behövas - i Afrika. Här är könsperspektivet en framkomlig väg - varför ska vår välfärd tas i anspråk av de starka, kapabla, resursstarkare unga männen, medan de verkligt utsatta barfotabarnen blir kvar? Var finns rättvisan i det? Även de klimatkatastrofer som slår hårdast i Afrika och påskyndas av migration till energiintensiva länder nära polcirkeln väger tungt.

Ur ett marknadsliberalt perspektiv är slutsatsen densamma - ingen invandring som inte lönar sig för mottagarlandet får ske. Om det högstämda syftet är att låta den Osynliga Handen skapa största mängd mänsklig lycka utan att tyngas av gränser och regleringar så blir det tvingande imperativet att varje humanitär kostnad ska investeras där störst utdelning är att vänta - vilket mycket sällan är Sverige.

Kretsloppsmigrationen som balanserande instrument för den incitamentsdrivna invandringens akuta följder, är helt okontroversiell i sin implementering, med rätt avsändare och förpackning.

Vägen till detta lyckligare tillstånd av stabilitet tills dess den demografiska explosionen är hanterbar och även Afrikas befolkning stagnerar, stavas - den goda nationalismen. Demokratiskt livskraftiga nationalstater eller autonoma regioner, som organiskt definierar sig själva underifrån - inte skapas genom dekret.

Vi eftersträvar alltså stabila, inbördes solidariska demo-kratier vars egendefinierande folk kan styra sig själva, utan att konstgjorda överidentiteter, överstatliga byråkratier eller universella, gränslösa ideologier hindrar självbestämmandet.

Ett livskraftigt Kurdistan, Somaliland eller Assyrien, antingen som suveräna nationalstater eller provinser med långtgående autonomi är spegelbilden av Europas familj av nationer och demokratiska folkhem. Vemhelst som bosätter sig i dessa områden ska respektera att företrädet ligger hos kurderna, somaliländarna eller assyrierna - och att deras trygga kontinuitet inte är ett hot, utan visat sig vara en stabiliserande fredsfaktor och förutsättning för gemensam välfärd. När denna insikt är nådd, blir också synen på Europas nationalstater en annan. Folkstyrets återupprättande är progressivt och antiauktoritärt.

Och här är det viktigt att påpeka att SD:s själva tillkortakommanden ifråga om oproblematiskt helgjuten nationalism och demokratiska instinkter, inte enbart är att beklaga. Det finns positioner öppna och sårbara flanker att exploatera. Kärnan i en idé-kapitalistisk och demokratisk tävlan är att det föreligger en budgivning om kunden/väljaren.

Någonting kommer inte ersättas av ingenting. Inget paradigm är utan värdeladdning. Den långsiktiga förändringen jag skisserar måste kanske växa fram i steg. Det kortsiktigt bästa för reformsinnade är dock att helhjärtat anamma den goda populismens otålighet med den mästrande, verklighetsfrämmande journalistmobben som nu själva börjar märka av folkföraktets reciprocitet.

Herregud säger jag bara. Jyllandsposten varnade häromdagen på ledarplats om risken för ett Syrienliknande krigsscenario i Sverige. Bara dagar senare konstateras alltså i Financial Times att det ökade våldet på våra svenska gator accelererar bortom all kontroll. Skillnaden mellan att befinna sig utanför ankdammen och sitta i den är nog som bekant för många här avgrundsdjup.

Postmodern masspsykos är väl ett passande ord att beskriva det mentala läge som vårt politiska etablissemang och dess anhang befinner sig i för närvarande. Nu blir det total härdsmälta.

Tydligen anlägger hon, kultur- och demokratiministern, uppfattningen att det inte gjorts tillräckligt för att "stå upp för demokratin"... Trots alla kärleksbombningar av den muslimska församlingslokalen i Eskilstuna efter självförvållad brand och bedyranden à la Je suis Charlie efter de islamistiska terrordåden i Paris och Köpenhamn osv, förutom det mångåriga, dagliga tugget om påstådd rasism bland svenskarna. Halmgubbarna är nu brända. Den moraliserande, uppfordrande och hycklande indignationen och koketteriet har övergått i panik; äntligen en äkta känsla. (Om vi avfärdar de narcissistiska godas mytomana, ömsom autoerotiska och ömsom grupprunkade sinnesrörelser som oäkta.)

Oytos Now youse cant leave-liknelse är sublim. Jag hade tänkt ändra den där de Styrande som äger baren inte släpper in Sverigevännerna som knackar på dörren men kom på att förhållandet i filmen faktiskt var riktigare och kusligt träffande.
-------------------------

Svensken äger baren men för tillfället bestämmer där inne ett gäng busar som bara är ute efter att förstöra. Initialt kommer de dock med löften om att sköta sig och den välmenande svensken låter dem stanna kvar, om än med viss tveksamhet då han känner till deras rykte. Det dröjer inte länge innan busarna sin vana trogen börjar förstöra baren. Svensken har nu fått nog och säger åt dem att -Now youse gotta leave.

I det här skedet kanske någon av de som varit mindre pådrivande är förnuftig och faktiskt går därifrån. Kanske denne återvänder vid ett senare skede för att be om ursäkt och välkomnas då in med öppna armar av den förlåtande svensken som säger att skadan inte var så allvarlig.

I själva verket lämnar nästan ingen av busarna baren. Tillsägelsen har istället bara eggat på dem att ställa till med ännu mer kaos. Problemet är också att de till synes är övertaliga svensken och han måste därför invänta förstärkning. När förstärkningen däremot väl anländer så kan han från insidan stänga och låsa dörren (internet) och nu...







Now youse cant leave

Det stör mig lite att en talskrivare inte tycks känna till innebörden av att "rösta med fötterna".

Att rösta med fötterna är att helt enkelt fysiskt flytta på sig. Dvs. männsikor som flyttar från Malmö till Bjärred röstar med fötterna. Eller människor som lämnar Stockholm för London.

Men det är inte vad talskrivaren skriver om. För honom tycks en väljare som byter från M till SD "rösta med fötterna".

Dåligt.

Störde mig också på detta. Skönt att jag inte var ensam.

Har SVT vägrat redogöra för YouGov? Jag såg nyss Mats Knutsson sitta och kommentera den i Rapport.

Jovisst. Men hur många i riksdagen, vänsterextrema debattörer, chefredaktörer och journalsiter läset Finacial Times? Knappt någon. Och Jyllandposten har dom inte hört talats om.
Kanske några få inom regeringen får en dragning nästa vecka av någon av sina omvärldsanalytiker om detta, men i princip går det helt obemärkt förbi den svenska makteliten.

Intressant är också SVTs policy att inte redovisa opinionsundersöknignar där SD får för högt. Vad dom inte fattar är att SDmed tiden kommer att få väldigt höga siffor även hos dom andra instituten. Men för SVT är det knappast ett problem; bara att censurer alltihop.