And just as #Turkey #Russia deal announced a while ago, the situation at the #Greece #Edirne borders has come to a swift resolution.https://twitter.com/Dalatrm/status/1235681822815772673
Turkish security asked refugees to clear the area. They were told the gates won't be opening so 'either try smuggling routes' or 'go back home'.
nu måste vi rikta strålkastarljuset mot den strukturella rasismen, den vi inte vill kännas vid, för att ingen ser sig själv som rasist. Vi måste ta diskussionen om vilket privilegium det är att vara vit.
När man ska försöka förstå Sveriges förhållande till sådant som ”vithet” och rasism, måste man alltid hålla två motstridiga tankar i huvudet samtidigt. I den eviga kampen mot Sverigedemokraterna är argumentet ofta att Sverigedemokraterna – sitt namn till trots – är ett fundamentalt osvenskt parti, då de står för rasism och intolerans, medan Sverige är i den absoluta världstoppen vad gäller antirasism och tolerans.
Den andra tanken är att Sverige i själva verket är ett rasistiskt mardrömsland. Svenskarna förtrycker, trakasserar och idkar mikroagressioner mot var och envar, på inga andra grunder än att de ser annorlunda ut eller har ett svåruttalat efternamn. Sverige är ett unket och intolerant land, och ingen – förutom ett par modiga aktivister – vill tala om den utbredda svenska intoleransen, för värnandet av de egna vithetsprivilegierna går alltid först.
Väloljad industri
Varför måste då svensken manas till stolthet över sin tolerans i ena sekunden, bara för att påminnas om sin avgrundsdjupa främlingshat i nästa? Svaret är inte särskilt komplicerat, tyvärr. Antirasismen är idag en väloljad och lukrativ industri.
[---]
Den svenska befolkningen är överlag okunnig om just hur lätt det är att tälja guld med smörkniv på deras skattepengars bekostnad, hur enkelt det är att få ut en hel månadslön för en vanlig arbetare bara på en enda föreläsning.
[---]
Problemet med denna industri är att den överhuvudtaget inte kan bekämpa rasism, för den dagen rasismen skulle försvinna, skulle även industrins existensberättigande försvinna. Den dagen det sista barnet var räddat, skulle rädda barnens generalsekreterare inte längre kunna håva in nästan hundratusen kronor i månaden på att vara en osjälvisk eldsjäl.
"Vardagsrasism" som man själv uppfinner och intensifierar genom gruppidentitet? Vilket man sedan projicerar och självförverkligar eftersom det är lättare att fokusera på andra istället för sig själv? Visst, om du säger det så.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106