Citat:
Du verkar ha förstått principerna med orsak och verkan, mål och medel.
Vi fick mångkultur på köpet när vi bytte ekonomisystem till finansiell globalism med novemberrevolutionen 1985.
Men inget av detta du beskriver är en naturlag utan kan formas utifrån lagar avtal och regler.
Det är upp till oss om vi vågar utmana liberala globala "sanningar" dom pådyvlas oss.
Det gamla pensionssystemet som för övrigt lever kvar i stora delar a världen innebar att man skaffade sig många barn som kunde försörja föräldrarna. Problemet med det är att det i sig skapar fattigdom om resurser är begränsade som i de flesta jordbrukssamhällen. Marken tar slut.
Vårt pensionssystem vilar mycket på samma princip och lider av samma feldesign. Din pyramid behöver bara en bred bas om inte toppen har egen förmåga om man förlitar sig på transfereringar av produktionskapacitet för att försörja de äldsta. Men varför kan de äldsta inte försörja sig själva?
Idag finns den förmågan i form av kapital varför basen kan göras mycket smalare.
Idag sitter stora grupper av pensionärer med enorma kapitalbildningar i form av fastigheter som nu lämnas till arvingar utan att kunna realiseras av pensionärerna själva.
Vi har fått ett system där rikedom går från de gamla och avlidna till de unga.
Långt ifrån tidigare pensionssystem. Men är det rimligt?
De som försöker bygga imperium det vill säga tävla om de största pyramiderna fyller gärna på med kvantitet, dvs migration, medan de som faktiskt bygger pyramiderna får slita allt hårdare och med allt större risker på grund av fallhöjden.
Citerar Jan Carlzon: "Riv pyramiderna"
Vi behöver ett modernt politiskt synsätt som satsar på hightech kvalitet och skapa ett mänskligare samhälle där robotar jobbar för människans behov snarare än att förlita samhällsbygget på enkla imperiebyggande alfahannar som försöker hävda sig på de mest banala sätt. Dessa makthungriga och statusorienterade maktmänniskor har helt projicerat framgång som mer makt och personlig rikedom.
Mångkulturen är ett medel för dessa globallister. Det är ett medel i denna maktkamp bland imperiebyggande lowlife personer som försöker vinna sin strid bland folk som inte ens deltager i striden utan bara försöker skapa sitt goda liv.
Vad vi ser är en modern form av flockbeteende där majoriteten inte deltager (i politiken) utan åker med i den kamp alfahannarna utkämpar för att försvara och utöka sitt revir.
De nyttjar och utnyttjar flocken. Samtidigt har detta varit en förutsättning att utveckla samhällen.
Uppfinningar och utveckling har skett snabbt. Men är personlig rikedom en tillräcklig drivkraft för att driva utvecklingen på bästa sätt för mänskligheten i dagens samhälle? Jag tvivlar.
Flera av de smartaste och klokaste personer jag lärt känna i mitt liv har valt att stiga av karriären tidigt och valt att leva ett gott liv hellre än att springa sig trött i statushjulet eller maktspelen.
Vi har en white flight version, smart flight från politiken och företagen. De som kan vill inte längre.
Eller för att de nu kan stiga av ekorrhjulet. De är många och de är ofta de smartaste.
Har mänskligheten inte kommit längre utan är fortfarande den enkla biologiska varelse som lever i flock styrd av en flockledare som i sin tur styrs i all sin enkelhet av könshormoner?
Eller kan vi nyttja våra biologiska egenheter på ett bättre sätt och forma en framtid som är, håll i er nu, förnybar och cirkulär där de mest lämpade kan ta plats på bekostnad av pyramidbyggarna.
Vi fick mångkultur på köpet när vi bytte ekonomisystem till finansiell globalism med novemberrevolutionen 1985.
Men inget av detta du beskriver är en naturlag utan kan formas utifrån lagar avtal och regler.
Det är upp till oss om vi vågar utmana liberala globala "sanningar" dom pådyvlas oss.
Det gamla pensionssystemet som för övrigt lever kvar i stora delar a världen innebar att man skaffade sig många barn som kunde försörja föräldrarna. Problemet med det är att det i sig skapar fattigdom om resurser är begränsade som i de flesta jordbrukssamhällen. Marken tar slut.
Vårt pensionssystem vilar mycket på samma princip och lider av samma feldesign. Din pyramid behöver bara en bred bas om inte toppen har egen förmåga om man förlitar sig på transfereringar av produktionskapacitet för att försörja de äldsta. Men varför kan de äldsta inte försörja sig själva?
Idag finns den förmågan i form av kapital varför basen kan göras mycket smalare.
Idag sitter stora grupper av pensionärer med enorma kapitalbildningar i form av fastigheter som nu lämnas till arvingar utan att kunna realiseras av pensionärerna själva.
Vi har fått ett system där rikedom går från de gamla och avlidna till de unga.
Långt ifrån tidigare pensionssystem. Men är det rimligt?
De som försöker bygga imperium det vill säga tävla om de största pyramiderna fyller gärna på med kvantitet, dvs migration, medan de som faktiskt bygger pyramiderna får slita allt hårdare och med allt större risker på grund av fallhöjden.
Citerar Jan Carlzon: "Riv pyramiderna"
Vi behöver ett modernt politiskt synsätt som satsar på hightech kvalitet och skapa ett mänskligare samhälle där robotar jobbar för människans behov snarare än att förlita samhällsbygget på enkla imperiebyggande alfahannar som försöker hävda sig på de mest banala sätt. Dessa makthungriga och statusorienterade maktmänniskor har helt projicerat framgång som mer makt och personlig rikedom.
Mångkulturen är ett medel för dessa globallister. Det är ett medel i denna maktkamp bland imperiebyggande lowlife personer som försöker vinna sin strid bland folk som inte ens deltager i striden utan bara försöker skapa sitt goda liv.
Vad vi ser är en modern form av flockbeteende där majoriteten inte deltager (i politiken) utan åker med i den kamp alfahannarna utkämpar för att försvara och utöka sitt revir.
De nyttjar och utnyttjar flocken. Samtidigt har detta varit en förutsättning att utveckla samhällen.
Uppfinningar och utveckling har skett snabbt. Men är personlig rikedom en tillräcklig drivkraft för att driva utvecklingen på bästa sätt för mänskligheten i dagens samhälle? Jag tvivlar.
Flera av de smartaste och klokaste personer jag lärt känna i mitt liv har valt att stiga av karriären tidigt och valt att leva ett gott liv hellre än att springa sig trött i statushjulet eller maktspelen.
Vi har en white flight version, smart flight från politiken och företagen. De som kan vill inte längre.
Eller för att de nu kan stiga av ekorrhjulet. De är många och de är ofta de smartaste.
Har mänskligheten inte kommit längre utan är fortfarande den enkla biologiska varelse som lever i flock styrd av en flockledare som i sin tur styrs i all sin enkelhet av könshormoner?
Eller kan vi nyttja våra biologiska egenheter på ett bättre sätt och forma en framtid som är, håll i er nu, förnybar och cirkulär där de mest lämpade kan ta plats på bekostnad av pyramidbyggarna.
Citat:
Nja. Det har möjliggjort massproduktion och detaljkontrollerad produktion, vilket radikalt har ökat kvaliteten och sänkt kostnaderna på produktionen (till nivåer som marxister fortfarande inte begriper, men det är en fråga för en annan tråd).
Om människor ersätts av robotar så kommer mindre skatt betalas, precis som estetik säger.
Hur ska "välståndet" trollas fram? Genom att beskatta robotägande?
Varför skulle robotägarna då finnas kvar i Sverige?
Kanske kan alla robotar ägas av staten, det vore ett rationellt vänsterpartistiskt förslag.
Om människor ersätts av robotar så kommer mindre skatt betalas, precis som estetik säger.
Hur ska "välståndet" trollas fram? Genom att beskatta robotägande?
Varför skulle robotägarna då finnas kvar i Sverige?
Kanske kan alla robotar ägas av staten, det vore ett rationellt vänsterpartistiskt förslag.
Du kallar det skattefarmning. Jag kallar det ett liberalt imperium med USA som kärnland. Som jag ser det är det samma grundproblem.
Men det var ingen som frågade afrikanerna i Uganda eller Sydafrika om de ville att det skulle flyttas dit indier för att öka den ekonomiska avkastningen i Imperiet. De lokala ledarna fick väl glaspärlor och vackra tyger.
När babylonierna ville att judarna skulle lugnas ned så flyttades judar ut och samariter in i Juda land.
