Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Tråden uppmärksammade Håkan Bostroms bredsida mot Timbro för en tid sedan.
Idag kom svaret från Timbros VD

Timbro verkar mot all sorts protektionism, för en reformorienterad marknadsliberalism, för låga skatter och ett samhälle som värdesätter entreprenörskap och individualism.
...
Vi finns inte för att förstärka den rådande tidsandan, vilken den än må vara, utan för att vissa värden måste försvaras oavsett om de är populära eller inte. Det är motsatsen till opinionsdarrig partipolitik eller den sortens kverulantkonservatism som plötsligt kommit på att den visst gillar staten, när den för första gången på länge har den inom räckhåll.

https://timbro.se/smedjan/timbro-ar-...ojektionsytan/

Vet inte riktigt om jag eller för den delen hon förstår vad hon skriver?
Men det verkar faktiskt inte bättre ön att hon ger Boström har rätt i det han skrivit att Timbro tappat fotfästet i sina liberala drömmar om gränslöshet och minimal stat. Ingen kollektiv gemenskap.
Precis det Boström skrev var problemet.

I en verklighet blir man som ett litet land snabbt uppäten och utspottad av stora rovdjur.

Det är mycket riktigt samma andas barn, men samtidigt utgör SAS reklamfilm ännu ett steg i vad som i grund och botten är en människofientlig riktning, vilket (i vart fall i teorin) borde innebära att dess genklang successivt mattas av. Dvs., det är i det närmaste omöjligt att inte reagera negativt på ett budskap som konstant förringar, förnekar och förnedrar ens egna varelse, i synnerhet mot bakgrund av den regimmediala uppmärksamhet som den sk. "förnedrings- och dominanskriminaliteten" (kolonialistbeteendet) givits den senaste tiden. Om det sedan innebär att någon "borgerlig lättviktare" vill / törs(?) försöka konkurrera med alternativmedia om de klicken återstår väl att se (jag hoppas du har rätt!).

Ja, jag får också känslan av att bäst före-datumet nog har passerat, eller i vart fall håller på att passera. SAS själva tycks ju mena att de utsatts för någon typ av organiserad attack:


...vilket, om man ska ta dem på orden, betyder att de inte förstår att all propaganda ses som just propaganda om den pushas alltför hårt. Avståndet mellan budskap och verklighet blir helt enkelt allt för stort. Om propagandan dessutom är av den typ av direkt människofientliga natur som SAS reklamfilm utgör ett exempel av, så kommer det faktum att folk sparkar bakut som ett brev på (gamla) posten.

Man reagerar med avsmak, ja, och blir näppeligen mer sugen på att anlita de här företagen eller köpa deras produkter. I det avseendet tror jag att en reklamkampanj som får nedgörande kritik tillfogar varumärket större skada än en uppskattad kampanj gör nytta.

En negativ upplevelse etsar sig in i minnet och dröjer sig kvar. Den står antagligen ut jämfört med alla positiva och/eller neutrala intryck vi får nästan hela tiden. Därför ska man inte underskatta ilska och badwill som drivkraft; definitivt inte i sammanhang där marknaden styr.

Om etnicitet är för känsligt eller ointressant för nämnda borgerliga lättviktare finns i alla fall en ekonomisk komponent som är svår att bortse från. Vad vill SAS mer än att folk ska flyga med dem? Varför godkänner de i så fall en film som denna?

Det var ett bra nyord. Något jag kan bekänna mig till. Kverulantkonservativ.

Vilket inte utesluter att vara nyfiken på andra kulturer förstås.

Som vanligt reagerar man med en konspirationsteori...

Johanna Cervenka på svt menar att filmen var avsiktlig, för att vända bort blicken från flygskam och annat.


https://www.svt.se/nyheter/inrikes/a...om-kampanjen-1

Jag tycker hennes argumentation är tunn. All reklam är inte bra reklam.

Tänk om att flyga gamla SAS skulle bli motsvarigheten till att gilla Greta Thunberg. Jag ser hashtags framför mig med #backaSAS, #jagflygerSAS, #SAS4ever. Det blir ett ställningstagande mot ett upplevt hot mot ens världsbild snarare än bara en flygresa till Frankfurt eller något som du faktiskt skäms för.

Lycka till med det, säger jag. Hela Greta-grejen bygger ju på att "hotet mot planeten" överskuggar allt annat. Om temperaturen stiger ett visst antal grader är det tydligen kört, så säger man, och då spelar det ingen roll om SAS tagit fram en undermålig reklamkampanj som ju faktiskt bara är ägnad att riva ned.

Är det något att ta ställning för? Var detta konstruktivt? Det är inte något statement "för mångfald". Bara ett påhopp och en provokation.

Om SAS tänkt i banorna är det så korkat att man baxnar. Vill man ha en snackis kan man lika gärna köra en reklam med uteslutande vita nordbor i. Där har man åtminstone en chans att locka nya resenärer. Inte bland den sort som känner "flygskam" och föraktar sin egen kultur.

Allt detta tolkande meta-meta-meta som spekulerande snillen som Cervenka vill göra sig själv intressant med är något jag avskyr lika mycket som ordmagi. Det krattar bara manegen för psyops och påverkansoperationer. Skapar ett prästerskap av uttolkare av vad som "verkligen" händer när något händer.

Samma sorts metagrepp tas av Expressens Karin Olsson: SAS borde inte låta snöflingorna bestämma.

Hon raljerar över kränkta "syltryggar" och Hanif Bali och projicerar orkestrerade hatstormar av ett litet fåtal på högern och Ryssland.

En ganska svag position som påminner om memet med den hysteriskt gråtande personen bakom en mask av coolt löje, ni vet vilket jag menar.

Det handlar på olika nivåer om att skapa en känsla av att genomskåda och kunna känna en överlägsenhet och invigdhet som är exkluderande och därmed exklusiv. Det handlar inte längre ens på låtsas om sakfrågor, utan om hur reaktionerna på reaktionerna på reaktionerna, definierar din identitet.

I den metahierarkin befinner sig händelsevis tråden. Högst upp. Debatten om debatten är bättre än debatten. Det skrevs ju visserligen en akademisk uppsats om tråden, men eftersom den sedan dekonstruerades här är vi fortfarande högst upp i näringskedjan.

Tänkte jag sticker ut hakan och passar på att knyta an SAS-debaclet med trådstarten:

Även statsmedia lyfter fram SAS konspiratoriska idéer om kapade plattformar och organiserade attacker:


Vad som faktiskt åsyftas med "någon annans värderingar, som vi inte står för" ges ju ingen förklaring till, utan det får vi helt enkelt gissa oss till. Men, då jag själv faktiskt satt och läste igenom kommentarerna när de släckte ner kommentatorsfältet till Youtube-videon tror jag mig ha en aning. Följande skärmdumpar från innan nedsläckningen ger en ledtråd:

https://archive.is/hDlbq

https://archive.is/https://www.youtu...?v=ShfsBPrNcTI

Utöver diverse "allmänt" arga, kritiska inlägg, vimlar/vimlade det av kommentarer som såg "reklamfilmen" för den folkmördarpropaganda som den faktiskt är. Flera kommentarer hänvisar/hänvisade också till judefrågan (inte minst den systematiska skillnad som görs mellan hur judisk kultur och identitet och hur europeisk kultur och identitet behandlas i media). Och som pricken över i:et blir SAS stackars förvirrade afrikan en meme: http://i.4cdn.org/pol/1581459306388.png

Att hävda att kommentatorsfältet stod för en kritik mot den befolkningsutbytespolitik som SAS frontar är väl knappast särskilt vågat, men mer "to the point" så tycks denna kritik ha tagit sig en mer renodlad nationalistisk ton i det att dess fokus, av förklarliga skäl, rörde sig allt mer mot frågor om existens.


Man kan absolut, som oyto skriver, låta kritiken finna form inom den i Sverige rådande "integrationsdiskursen", men frågan är om inte de materiella omständigheterna i allt högre grad "tvingar" fram en mer nykter syn på vad denna propaganda och dess kritik faktiskt handlar om.

Som säkert alla vet beskrev TS det hela på detta kortfattade sätt:


"Borgerliga lättviktare" (inkl. SD) kan och kommer försöka balansera de två (liberalismen och nationalismen), men i takt med att verkligheten kommer ikapp regimens indoktrinering blir det sannolikt allt svårare att inte se propagandan för vad den faktiskt är. Ett konstant undergrävande av vår existens.

Det är den roll vår tids dussinjournalister mutat in åt sig själva. Det duger inte längre med en redaktion till större delen bestående av reportrar och notisskrivare. I den nya murvelhierarkin trängs ett stort antal allmänna krönikörer, uttolkare, experter och sakkunniga i den breda mittfåran, mellan redaktörer och visstidsanställda, praktikanter och hangarounds. Det är visst någon någonstans som bestämt att det är åsikter och analyser som går att sälja, och att detta mög säljer långt bättre än TT-telegram och vittnesmål.

"Agendasättande journalistik": mer anspråkslös klang får man leta efter. I dare you.

Jag tror inte att det finns något skrå som är så outhärdligt uppfyllt av tanken på sin egen förträfflighet som mediafolket. Man höjer sig över folket och samhället på ett metafysiskt plan.

Måste tycka något om allt. Måste kommentera. Måste hänga med. Jag får en känsla av att det är detta som varit fallet här, i fråga om Cervenka.