Citat:
När vi ändå berör ämnet könsstympning är det av intresse att den trendande diagnosen könsdysfori och påföljande ”-korrigering” äntligen ifrågasätts även i vårt land:Peter Kadhammar drar fram bössan. Han siktar noga och skjuter sig sedan i foten. Killen har inte fattat någonting.
Killen är totalt tondöv. Frågan omskärelse av barn lyftes för tio år sedan och har lyfts kontinuerligt tidigare men så fort den diskuteras så börjar liberala och socialistiska politiker och tidningar skrika och gapa om antisemitism, rasism och islamofobi precis som ledarsidan, kultursidan och kolumnisterna på hans egen tidning.
Eftersom Kadhammar aldrig kan beskriva en fråga seriöst så jämför han omskärelser med dans och mat. Mångkultur är rätt oförargligt när det handlar om mat och danser. Det är när det handlar om omskärelser, hedersmord, kriminalitet, slöjor, månggifte, böneutrop osv. som frågan om mångkultur är relevant. Om Kadhammar verkligen skulle försvara mångkultur skulle han försvara typ 1 och 2 omskärelser av flickor men det skulle han aldrig göra utan hänvisa till någon konvention eller prata bort det om ("vissa saker måste vara förbjudna") och använda sig av någon låg form av filosofisk argumentering.
Högerextremister (jag antar att det är vi i tråden han skriver om) hatar nog kommersiell media mer än vad de hatar Public Service och men ingen på högerkanten är överdrivet förtjusta i kommersiell media heller. Det är ingen hemlighet men det bottnar i att vi i Sverige till skillnad från övriga världen inte har någon högermedia att tala om. Vi måste hålla till godo med antingen socialistisk eller liberal media. Sverige har ingen högermedia. När TV8 började sända Fox News så stängdes det snart ned efter påtryckningar från politiker och journalister. Du blir av med ditt jobb i Sverige om du kritiserar en sådan "trivial" sak som abort (inte för att jag är emot abort) eller HBTQ-äktenskap. På Aftonbladet blir du av med jobbet om du kritiserar Metoo-rörelsen. Det fick Staffan Heimerson. Det blir du inte i flertalet länder i världen.
https://www.resume.se/nyheter/artikl...onbladet-igen/
Om jag förstår den här journalisten skall alla prata om vänsterliberala påfund så som "klimatkatastrofen", vikten av att behålla EU och tycka illa om Donald Trump. Utöver det så ska vi tala om hur vi skall omfördela alla invandrare i EU. Det är vad vänstern på Aftonbladet vill att vi ska prata om. Sedan har Kadhammar rätt att ingen jävel tycker om mångkultur. De gör det inte eftersom det skulle innebära att vilka kulturella uttryck som helst. Du måste sätta upp vissa former av gränser och de måste definieras. De flesta drar sin gräns vid att karva i barn men det tycker Kadhammar och hans kollegor Johanna Fränden och Anders Lindberg.
Själv tycker jag press och distributionsstödet är en sådan trivial fråga att vi borde ta bort det samt höja momsen på papperstidningar och tidningsföretag. Jag antar att det inte kommer vara en trivial fråga för Peter Kadhammar, Journalisten och mediehusen.
Om det är någon som ägnar sig åt en trivial debatt svenska kolumnister.
Killen är totalt tondöv. Frågan omskärelse av barn lyftes för tio år sedan och har lyfts kontinuerligt tidigare men så fort den diskuteras så börjar liberala och socialistiska politiker och tidningar skrika och gapa om antisemitism, rasism och islamofobi precis som ledarsidan, kultursidan och kolumnisterna på hans egen tidning.
Eftersom Kadhammar aldrig kan beskriva en fråga seriöst så jämför han omskärelser med dans och mat. Mångkultur är rätt oförargligt när det handlar om mat och danser. Det är när det handlar om omskärelser, hedersmord, kriminalitet, slöjor, månggifte, böneutrop osv. som frågan om mångkultur är relevant. Om Kadhammar verkligen skulle försvara mångkultur skulle han försvara typ 1 och 2 omskärelser av flickor men det skulle han aldrig göra utan hänvisa till någon konvention eller prata bort det om ("vissa saker måste vara förbjudna") och använda sig av någon låg form av filosofisk argumentering.
Högerextremister (jag antar att det är vi i tråden han skriver om) hatar nog kommersiell media mer än vad de hatar Public Service och men ingen på högerkanten är överdrivet förtjusta i kommersiell media heller. Det är ingen hemlighet men det bottnar i att vi i Sverige till skillnad från övriga världen inte har någon högermedia att tala om. Vi måste hålla till godo med antingen socialistisk eller liberal media. Sverige har ingen högermedia. När TV8 började sända Fox News så stängdes det snart ned efter påtryckningar från politiker och journalister. Du blir av med ditt jobb i Sverige om du kritiserar en sådan "trivial" sak som abort (inte för att jag är emot abort) eller HBTQ-äktenskap. På Aftonbladet blir du av med jobbet om du kritiserar Metoo-rörelsen. Det fick Staffan Heimerson. Det blir du inte i flertalet länder i världen.
https://www.resume.se/nyheter/artikl...onbladet-igen/
Om jag förstår den här journalisten skall alla prata om vänsterliberala påfund så som "klimatkatastrofen", vikten av att behålla EU och tycka illa om Donald Trump. Utöver det så ska vi tala om hur vi skall omfördela alla invandrare i EU. Det är vad vänstern på Aftonbladet vill att vi ska prata om. Sedan har Kadhammar rätt att ingen jävel tycker om mångkultur. De gör det inte eftersom det skulle innebära att vilka kulturella uttryck som helst. Du måste sätta upp vissa former av gränser och de måste definieras. De flesta drar sin gräns vid att karva i barn men det tycker Kadhammar och hans kollegor Johanna Fränden och Anders Lindberg.
Själv tycker jag press och distributionsstödet är en sådan trivial fråga att vi borde ta bort det samt höja momsen på papperstidningar och tidningsföretag. Jag antar att det inte kommer vara en trivial fråga för Peter Kadhammar, Journalisten och mediehusen.
Om det är någon som ägnar sig åt en trivial debatt svenska kolumnister.
”Stoppa omedelbart all behandling av könsdysfori för barn och unga vuxna”
Behandlingen saknar vetenskapligt stöd och har mycket svåra biverkningar, skriver Sven Román, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.
Sverige har antalet barn och unga vuxna (18 till 25 år) med könsdysfori ökat lavinartat de senaste åren. Behandlingen saknar vetenskapligt stöd och har mycket svåra biverkningar. Tusentals unga har drabbats. Behandlingen av barn och unga vuxna bör omedelbart upphöra.
Sedan cirka sju år har en epidemi av könsdysfori, att en person inte är tillfreds med det kön han eller hon fötts i, spridit sig i hela västvärlden. Med största sannolikhet beror detta på smittspridning via sociala kontakter. Inom psykiatrin är det vanligt med ”social smitta”, det gäller till exempel för ätstörning och självskadebeteende. Att ökningen av könsdysfori är närmast exponentiell beror troligen på utvecklingen av sociala medier och en stark påverkan från delar av hbtq-rörelsen.
Ny statistik från Socialstyrelsen visar att nästan ingen yngre än 25 år fick diagnosen könsdysfori i Sverige 2001. En stegvis ökning skedde till 2011, därefter har ökningen varit exponentiell. 2001 fick 12 unga diagnosen könsdysfori, 2018 var antalet 1 859. Det rör sig om en 155-faldig ökning.
Behandlingen av könsdysfori består av tre delar: 1) medicinering med pubertetsblockare, läkemedel som blockerar de egna könshormonerna, 2) livslång behandling med höga doser av könskonträra hormoner, alltså könshormoner som är motsatta till de hormoner som den egna kroppen producerar, och 3) könskorrigerande kirurgi, att flickors och kvinnor bröst avlägsnas, mastektomi, och för båda könen underlivsoperationer.
Professor Christopher Gillberg och sex andra forskare skrev i Svenska Dagbladet 13 mars 2019 att den könskorrigerande behandlingen för barn med könsdysfori sker ”...helt utan att det föreligger någonting som ens skulle kunna liknas vid rimligt underlag ifråga om vetenskap eller beprövad erfarenhet.” De påpekar också att barnen i allmänhet inte ingår i några etikprövade vetenskapliga studier och att det saknas vetenskapligt stöd för att läkemedelsbehandlingarna ger några positiva långtidsresultat.
Den begränsade forskning som finns visar att det med största sannolikhet även saknas vetenskapligt stöd för behandling av unga vuxna.
https://www.dagensmedicin.se/artikla...ch-unga-vuxna/
