Citat:
Du får ursäkta Oyto, men någon bättre bärare och representant för dina tankegångar kring återvandring, kretsloppsmigration, nyttomaximering och "Skönhetssalongen i Puntland" än den gamla Afabladsskribenten Somar al Naher kan jag svårligen tänka mig. Hon hade högst osannolikt för avsikt att få detta översvallande beröm från min sida när hon skrev sin krönika i Sydsvenskan, men som vi alla vet äro herrens vägar outgrundliga.
Nåväl, Somar med familj har nu levt två år i Beirut och hennes liv har tagit en dramatiskt vändning till det bättre.
Det är givetvis den strukturella rasismen i Sverige som är bakgrunden till hennes nyvaknade optimism och handlingskraftighet. Väldigt mycket handlar om den hemska svenska rasismen i texten. Man nästan skäms som Svensk över de vidrigheter som Somar tvingats utstå på Södermalm eller var hon nu bor. Livet i Beirut är minsann ingen dans på rosor, men i alla fall klart tryggare än livet i Stockholms innerstad.
Hon klarar sig på egen hand i en miljö hon känner sig hemma i och där hon slipper all form av strukturell rasism. Vad mer finns det att önska för Somar? Artikeln avslutas med nedan frihetsförklaring av livet i hemmiljö.
Vad mig anbelangar skulle Somar få jacka in parasitsnabeln i bidragsfontänen precis hur mycket hon vill för hon kan använda sin egen framgångssaga med livet i Beirut som en oerhört nyttig sales pitch gentemot alla de som så smått börjat undra vart det där utlovade paradiset nära nordpolen tog vägen och som börjar sakna det inrutade och strukturellt fungerande livet hemma. Fattigt men tryggt och med någon form av meningsfullhet som helt saknas här i ett kallt Sverige fullt med "främlingar".
Jag utser härmed Somar till ansvarig minister i Hemvändardepartementet med Oyto som ständig talskrivare!
https://www.sydsvenskan.se/2019-09-0...fekta-svensken
Nåväl, Somar med familj har nu levt två år i Beirut och hennes liv har tagit en dramatiskt vändning till det bättre.
Det är givetvis den strukturella rasismen i Sverige som är bakgrunden till hennes nyvaknade optimism och handlingskraftighet. Väldigt mycket handlar om den hemska svenska rasismen i texten. Man nästan skäms som Svensk över de vidrigheter som Somar tvingats utstå på Södermalm eller var hon nu bor. Livet i Beirut är minsann ingen dans på rosor, men i alla fall klart tryggare än livet i Stockholms innerstad.
Hon klarar sig på egen hand i en miljö hon känner sig hemma i och där hon slipper all form av strukturell rasism. Vad mer finns det att önska för Somar? Artikeln avslutas med nedan frihetsförklaring av livet i hemmiljö.
Vad mig anbelangar skulle Somar få jacka in parasitsnabeln i bidragsfontänen precis hur mycket hon vill för hon kan använda sin egen framgångssaga med livet i Beirut som en oerhört nyttig sales pitch gentemot alla de som så smått börjat undra vart det där utlovade paradiset nära nordpolen tog vägen och som börjar sakna det inrutade och strukturellt fungerande livet hemma. Fattigt men tryggt och med någon form av meningsfullhet som helt saknas här i ett kallt Sverige fullt med "främlingar".
Jag utser härmed Somar till ansvarig minister i Hemvändardepartementet med Oyto som ständig talskrivare!
https://www.sydsvenskan.se/2019-09-0...fekta-svensken
Såg den också - vilken hopplöst offerkoftig (och ohederlig) artikel. Som läsare känner man för att ta al-Nahar i hampan och säga högt till henne:
'
Nej du Somar, jag såg som barn nyheterna från ditt stackars korrupta hemland när det härjades av inbördeskrig i mitten och slutet av 70-talet, ett blodigt inbördeskrig som aldrig tycktes ta slut. Det kriget drevs fram av en kultur där politik och religion lever sammanflätade och där staten, offentligheten, domstolar och skolor är bakbundna av religion, kvinnohat och klanvälde. På sätt och vis har eländet heller aldrig tagit slut, ditt land är fortfarande en nergången och svag lekboll och en fristad för islamofascister som Hezbollah.
Vi vill INTE ha något av detta mög i Sverige och du och ditt folk har inget att lära oss. Fattar du inte att när du säger att din kultur, offentligheten i ditt hemland är likvärdig med vår eller t o m bättre skjuter folk rygg åt dina korkade påståenden?
Somar (i samma artikel) om den beryktade krönika där hon krävde att svenska staten skulle be henne och ennes familj om ursäkt för att de inte hade fått medborgarskap nästan genast när de kom hit och dessutom full jackpot med en gång - och naturligtvis airbrushar hon nu vad hon skrev den gången:
Citat:
Ursprungligen postat av Somar al-Nahar
Parallellt med att etnocentriska känslor legitimerats har jag själv också upplevt en mer subtil undanträngning i offentligheten, ett villkorande av vad man får säga som debattör med invandrarbakgrund.
För några år sedan började före detta skribentkollegor uttrycka indirekt att jag borde tona ner mig i debatten. Om jag skrev om migration eller antirasism ansågs det vara ”identitetspolitik” – vänstern överlag är motvillig att erkänna att antirasism är en fråga om makt, precis som feminism och klassfrågor.
Det tydligaste exemplet är när jag 2015 skrev en krönika på Aftonbladets ledarsida om att jag inte vill behöva vara tacksam över mina medborgerliga rättigheter.
”Jag tycker att du ska visa lite tacksamhet”, skrev Tobias Billström (M), tidigare migrationsminister och vice talman i riksdagen då på sin Facebook. Helvetet bröt lös. Hatstormen på sociala medier och i min fysiska brevlåda visste inga gränser. Reaktionerna blev så starka att även folk på vänsterkanten tog avstånd från mig. Jag blev ”fel sorts invandrare” när jag skrev den texten.
Antirasism kan inte reduceras till att enbart handla om att vara generös mot flyktingar eller bekämpa nazister. Det handlar lika mycket om att behandla sina medmänniskor med annan bakgrund som jämbördiga.
För några år sedan började före detta skribentkollegor uttrycka indirekt att jag borde tona ner mig i debatten. Om jag skrev om migration eller antirasism ansågs det vara ”identitetspolitik” – vänstern överlag är motvillig att erkänna att antirasism är en fråga om makt, precis som feminism och klassfrågor.
Det tydligaste exemplet är när jag 2015 skrev en krönika på Aftonbladets ledarsida om att jag inte vill behöva vara tacksam över mina medborgerliga rättigheter.
”Jag tycker att du ska visa lite tacksamhet”, skrev Tobias Billström (M), tidigare migrationsminister och vice talman i riksdagen då på sin Facebook. Helvetet bröt lös. Hatstormen på sociala medier och i min fysiska brevlåda visste inga gränser. Reaktionerna blev så starka att även folk på vänsterkanten tog avstånd från mig. Jag blev ”fel sorts invandrare” när jag skrev den texten.
Antirasism kan inte reduceras till att enbart handla om att vara generös mot flyktingar eller bekämpa nazister. Det handlar lika mycket om att behandla sina medmänniskor med annan bakgrund som jämbördiga.
__________________
Senast redigerad av HepCat-X 2019-09-05 kl. 10:33.
Senast redigerad av HepCat-X 2019-09-05 kl. 10:33.
