Början på ett mediakrig om mångkulturen?

För att inte tala om Kirkegaard, Nietzsche & Hitler!

Men han verkar gilla Mishima, sex olika recensioner.

Som jag uppfattat det är det "zoomers" som är hans målgrupp, alltså generationen efter millenials. De är också kända som Generation Z, där hippa "zoomer" ställs i opposition töntiga, aningslösa "boomer".

Zoomers är enligt datan mer reaktionära än Millenials, som är mer sojabaserade SJWs och snöflingor. Zoomers lever i en hopplös värld och reagerar genom att vara lekfulla, cyniska, vanvördiga och etnolitterata sanningssägare. Zoomers är i sina bästa stunder mycket riktigt coola och dras till det reaktionära, traditionella som den enda autentiska motkulturen i en clownvärld.

Ann Charlotte Altstadt skriver, som hon gjort några gånger nu om invandringen och höger-vänsterskalan. Men det var det här jag reagerade på:
Granskning Sveriges reportage är inte glömt, bara förtiget. Alla som följer med i svensk politik på sociala medier känner till det, men de flesta låtsas att de inte gör det.

Det är på många sätt en journalistisk bragd som visar varför vi inte klarar oss utan alternativmedia. Om en journalist i MSM hade fått detta svar i ett samtal med Bo Lundgren så hade det redigerats bort.

https://www.lag-avtal.se/asikter/hur...EpLlKG21g9OR-o

Hon kan ju när hon ändå håller på passa på att gräva upp artikeln som visade på samspelet mellan regeringen Reinfeldt och Bonniers som dels medgav Bonniers köp av hela kanalen från de övriga ägarna och dels begränsningarna beträffande reklam som helt plötsligt förvandlade TV4 till en vinstmaskin som räddade Bonniers från bankrutt.

Samordning av mediakriget

Vet inte om det pågående samordningsarbetet mellan MSB och de största medieföretagen i Sverige tidigare tagits upp i tråden, men idag publicerar Samhällsnytt en ny artikel som kan vara av intresse för trådens giganter och följare.


https://samnytt.se/avslojar-storsta-...moten-med-msb/

Samhällsnytt publicerar flera dokument som protokoll mm. men som mötesprotokoll plägar vara så är de torra och formella. Det är ju så att man inte brukar plocka med intressanta delar av diskussionerna i vad som kan riskerar att bli offentligt. Har själv författat sådana så jag vet hur man gör för att censurera.

Skulle gissa att det i mötesrummet och i samband med fikapauser, liksom vid mer informella sammankomster avhandlas en del ämnen som har bäring mot mediakriget mot svenskarna.

Drar mig till minnes att Josef Goebbels hade regelbundna möten med kaffe och wienerbröd med de största dagstidningarna i Tyskland under den tiden han var i ropet så det är inget nytt under solen.

Ja det har varit uppe vid ett flertal tillfällen som jag själv tagit upp. Tycker att Samhällsnytts rubrik förtjänar att lyftas fram i sammanhanget:

AVSLÖJAR: Största medieföretagen i regelbundna möten med statens säkerhetstjänst

Den här samordningen som sker under förespeglingen att upprätta ett psykologiskt försvar handlar ytterst om att legalisera censur i enlighet med de åtaganden som Sverige har förbundit sig till med FNs global compact.

Vill också säga att Samhällsnytts artikel förtjänar läsas igenom i sin helhet.

https://samnytt.se/avslojar-storsta-...moten-med-msb/

Tack för länken och tipset om Mearsheimer.

En svensk mediegigant som från att varit en ganska misslyckad sportjournalist som provat vingarna med att driva företag och inte lyckats, mycket snabbt blev Centerns främsta liberala ambassadör, försvarsexpert, NATO ivrare och tung aktör på ... "Hela hälsingland" har tydligen inte hört talas om Mearsheimer.

Från en ledare idag där jag kommenterar inom parentes

”I´ve have a feeling we´re not in Kansas any more”.
När Dorothy landade efter tornadon i filmen Trollkarlen från Oz (1939) så ser hon en underlig surrealistisk värld, dramatiskt annorlunda än den hon känner igen från sitt hem på en bondgård på slättlandet i Kansas.

(No shit sherlock... Men att ha en amerikansk referens är också talande)
...
Människans civilisatoriska fernissa är tunn. Desinformation sprids snabbare än information. Ord leder till handling. Handling leder till politiska resultat.
(Information om desinformation sprids ännu snabbare...)

Det här har utnyttjats kommersiellt, ideologiskt och av stater. Företaget Cambridge Analytica kom med sin datainsamling att ha påverkan för både valet av Trump och Brexitomröstningen. Channel 4 News publicerade i fjol en video som visade hur företagets vd skröt över att ha fått Trump vald. Ryska statsoperationer i sociala medier har också eldat på och påverkat. Vad som i slutändan fällde det slutliga avgörandet i dessa val kan vi diskutera, men Ryssland fortsätter och betraktar det alltså som effektfullt. Kina lär sig mer och mer, och andra följer efter.
(Putin did it. Att folk kunde vara missnöjda över förd politik finns inte på kartan. Att Demokraterna förlorade makten i USA på grund av utbrett och sakligt missnöjde kan inte tas in.)
...
Demokratin och respekten för institutioner i Storbritannien är i fritt fall på grund av Brexit.
( Är inte Brexit ett resultat av ett demokratiskt val? Är det demokratiskt att gå emot demokratiska val helt plötsligt?
...

Kombinationen av affärsmodellen för Facebook, men även Twitter och Google, tillsammans med kunskap om hur man kan använda data eldar på den politiska utvecklingen.

När hatet, ilskan, vreden och lögnen premieras gynnas krafter som vill bringa oordning för att skapa en ny ordning. De som vill förstöra befintlig ordning är många, från extremister till statsaktörer som vill rita om kartan med gränser. Trump och Brexit är inte skapade ur intet, grogrunden för vreden fanns där och har odlats länge. Men hastigheten som det har skett med kunde få för tio år sedan förutse.
(Problemet är alltså ny ordning. Att någon vinner val i demokratiska val är för Oksanen nu helt plötsligt ett problem. Som om påverkansoperationer är något helt nytt. Och ja. Vi är många som vill ändra ordningen. Snart majoriteten av befolkningen. )
...
Längs vägen ritas kartor om, den starke tar sin rätt. Den svage har att ducka i världen när den regelbaserade multilaterala ordningen bryter samman.
(Det är här han gör kardinalfelet. Det är de svaga som kastar ut de som varit de starka och som försummat de svagas röst.)
...
Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson kommer här att vara en bricka. Som kommissionär för inrikesfrågor har hon fått ordföranden Ursula von der Leyens uppdrag att fixa det där med hat och terrorpropaganda på nätet. Frågan är om det ens går utan att Facebook med flera måste ändra sin affärsmodell och delningslogik?
(Oksanens hopp står till Socialdemokraternas och den förre kommunisten Ylva Johansson.
Vad kan gå fel för Oksanen då?

https://www.helahalsingland.se/artik...-kansas-langre

Jag länkar Oksanen. Sprider jag då hat?
FÅR man kritisera Oksanen? Eller till och med ifrågasätta honom? Eller går man Putins ärenden då?

Naturligtvis har Mearsheimer en agenda och det finns troligen starka intressen bakom honom. Föreläsningen om Kina har han hållit 40 gånger i Kina och det handlar som jag ser det om att lära kineserna hur USA resonerar för att de ska förstå USAs reaktioner. Till undvikande av konflikt antar jag.

Men har är samtidigt den han är. En brutalt öppen person som klargör hur han ser på stormakters agerande och att the global liberal world order nu passerat zenit. När han redogör för USAs agerande och tillkortakommanden så kommer det en hel del information av intresse för mediakriget.

Mearsheimer säger rakt ut att det var USA som låg bakom kuppen i Ukraina. Det gör ju t.ex. en person som den gamle trådkändisen George Soros intressant igen. För mig betyder det att jag fått ytterligare en bekräftelse på att Soros inte är en privat rik jude utan en outsourcad statlig aktör som agerar i USAs statliga intresse - typ. Blackwater. Sannolikt så har han fått en fet pengapåse av Obama regimen. Soros agerande före och under den muslimska invasionen av Nordeuropa får då sin förklaring.

Har en del kontakt med autismförbundet, flera där hade gått arbetslösa i flera år. Men så kom flyktingkrisen och kommunen ordnade jobb åt dem som "flyktingguider", vilket gick ut på att de skulle vara på flyktingförläggningens samlingslokal och småprata med flyktingarna. Rent hittepåjobb alltså, men det gav de handikappade en mening och de tog det hårt när förläggningen stängdes och de blev arbetslösa igen.


Den gamla käpphästen att "invandring räddar glesbygden" är på samma tema, dvs "nu kommer massa invandrare som ger oss jobb så behöver vi inte lägga ner skolan, affären, etc".

Ok, tack för svar, då är jag med dig. Annars var det väl mest behovet av att öka redan befintliga funktioner på socialförvaltningar, polisen, rättsväsendet och framför allt på migrationsverket som krävdes för att klara anstormningen. Men visst, många hittepå jobb krystades nog fram i all förvirring och iver att vara främlingarna till lags. Fanns ingen brist på resurser när det rullade på som värst 2015-16.

Oj oj! En skandal inom EU!

Den blivande Viceordföranden i kommissionen Margarit Esqino (osäker på stavningen) som ska ansvara för migrationsfrågor har som uttalad arbetsuppgift att bevara den europeiska livsstilen!

Skandal!!!! Det går inte för sig! Bakgrunden är att den nya stjärnan Ursula Någonting har tagit punkten skydd av europeisk livsstil från sitt eget politiska program och gett det som titel på Vice ordföranden vilket uppfattas som att hon har kopplat ihop migration med försvar av europas livsstil vilket givetvis har lett till ett bråk.

Amnesty har gått ut redan samma dag och sa att det var väldigt olyckligt att man ser migranter som ett hot mot Europa och många har anklagat kommisionen för att lägga sig platt för högerexremisterna och frankrikes europaminister har sagt att det var olyckligt .
Nu kräver man att Ursula ska dra tillbaka det här, Jean-Claude Juncker gillar inte iden att koppla ihop migration med bevarande av vår livsstil det är nämligen vår livsstil att välkomna migranter, liberalernas gruppledare säger att vår ursprungliga synd är att vara vita!

Det här låter nästan lite magstarkt för mig men kan avlyssnas i Studio ett Torsdag ca 30 min från slutet.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1355603

Asylmassinvandringsaktivismen har sett sina bästa dagar. Inte bara jag är tämligen säker på saken för när även det svårartat rasifieringsinfiltrerade SSU kommer till samma slutsats har klockan definitivt klämtat. Nu när den sista duktiga blomsterhattsflickan som totalförfördes av den liberala världsordningens locktoner och löften om de mjuka värdenas dominans lämnat den socialdemokratiska scenen kan det gå snabbt att ändra ljudet i skällan. Palmes flickor - kottplockerskorna - har lämnat, Perssons pojkar är kvar. Torbjörn Nilsson - en av få MSM-journalister med skaplig tankeskärpa och någorlunda självständighet - har skrivit en intressant krönika.

De kallades kottplockare. Deras idé var att staten vuxit sig för stor eller åtminstone för stark, att den borde luckras upp nerifrån. De trodde på kooperativ, på valfrihet, egenmakt blev vartefter ordet på deras läppar. De var en generation socialdemokrater som växte upp i oljekriser, kärnkraftsbråk och försurningslarm. De ifrågasatte det grå i partiet: storskaligheten, sättet att prioritera BNP-siffror, det snävt nationella intresset. De förstod inte, menade kritikerna, behovet av statliga branschplaner för industrin, de flummade mest runt i skogen och plockade kottar.

Självförvaltarna – det var namnet rörelsen fick i den officiella historieskrivningen – ville vända sig ut mot världen, öppna Sverige, de älskade FN, såg muren falla, globaliseringen komma, de var med och tog Sverige in i EU. I mycket fick de rätt. Deras sätt att tala om mänskliga rättigheter – ett liberalt sätt – om jämställdhet mellan kön, om rasismens faror, om alla människors möjlighet att fritt uttrycka sin sexualitet; allt det blev allmänt och brett accepterat. Men då i mitten av 1980-talet, i SSU, var de utmanande.

En trio utkristalliserade sig, tre kvinnor som inte var överens om allt men vars öden sammanflätades.

Lindh, Sahlin, Wallström.

Det var de som skulle rädda partiet.

De tre trallande jäntorna gavs makt och ansvar, och blev varse att det inte var så alldeles busenkelt att ändra den byråkratiska staten eller de internationella marknadsförhållandena med feminism och mänskliga rättigheter som vapen. Nu reser sig byråkratisk betongfundamentalism och rovkapitalistisk marknadsextremism som en ny Berlinmur mot kottplockarnas östrogenindränkta självförvaltande egenmakt. När the chosen few säger stopp och färdiglekt är det dags att städa kuddrummet.

Valfriheten, den blev mer marknadsanpassad än de någonsin tänkt. Internationalismen mindre folklig. In till byggfuttarnas fikabord och metallarbetarnas möten nådde de väl aldrig riktigt.
[...]
Margot Wallström, den sista kottplockaren, finns inte längre i svensk politik.

Men Philip Botström finns, och SSU.

– Ärligt talat så har den socialdemokratiska migrationspolitiken inte varit så enkel att förstå, den är det fortfarande inte. Vi satte oss ner och funderade igenom vad det egentligen är vi vill uppnå och resultat blev att vi tänkte om en del.
[...]
Men att beskriva SSU:s nya migrationspolitik i så förminskande ordalag blir förledande. Det beslut de tog på sin kongress för snart en månad sedan har revolutionär karaktär. Journalisterna var förstås upptagna med annat, men allt står prydligt i protokollet.

Att dagens asylsystem missgynnar de svagaste och fattigaste människorna, men gynnar de starkare och rikare. Att regelverket ger flyktingsmugglarna makten att bestämma vem som ska få hjälp och vem som inte ska få det. Att asylsystemet driver fram okontrollerad och oplanerad migration som är svår för enskilda mottagarländer att hantera.

Att den rimliga lösningen är att gå över till ett helt nytt globalt kvotflyktingsystem.

Är det högtflygande idéer från naiva ungdomar? Nej, man ska nog se förändringen i ljuset av den svenska debatten. Kvotflyktingar finns redan i dag. Det är det fåtal som i läger nära konflikterna av UNHCR väljs ut och får rätt att flytta till ett annat land. Ett komplement till båtarna och de illegala vägarna. SSU är inte ensamma om att vilja bygga politiken på kvoterna.
[...]
Nationalekonomen Joakim Ruist anser att Sverige bör gå före och skrota asylrätten. Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, har under lång tid propagerat för saken, och skrev nyligen: ”Asylrätten bör upphävas. Den har spelat ut sin roll.” Vilket fick författaren Ola Larsmo att reagera i Dagens Nyheter härförleden. Han påpekade – helt riktigt – att det inte är om bidragsregler eller anhöriginvandring den riktiga migrationsdebatten handlar, utan om asylrätten som sådan.

”Menar Ivar Arpi att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är överspelad?”, frustade Larsmo förnärmat.

Ja, det är den, svarar SSU.

– Asylrätten såsom den ser ut i dag fungerar inte tillfredsställande. Flyktingkonventionen har inte tillräckliga lösningar på dagens och framtidens migrationsutmaning. Går man utanför den snäva svenska debatten och vill vara solidarisk på riktigt så är det viktigt att också hjälpa på plats, säger Philip Botström.
Revolutionärt, som sagt.
[...]
Men man tror inte längre på flyktingkonventionen.

Skälen till omprövningen skiljer sig något åt. Där kvotförespråkare till höger oftare talar om att kunna hantera mottagandet talar kvotförespråkare till vänster oftare om behovet av mer rättvisa. Philip Botström för en vänsterargumentation – en om ekonomiska ojämlikheter – när han tar sig fram till det här beslutet.

Men den viktigaste saken är gemensam.

Längtan efter kontroll.

Att staten ska ta ett tydligare grepp om migrationen, att migrationen ska vara förutsägbar, att integrationen ska gå att planera.
[...]
Och det är den hållning som vinner mark i socialdemokratin, tydligast manifesterat i tidningen Tiden i somras när chefredaktören Payam Moula krävde minskade volymer för arbetarklassens och välfärdsstatens skull. Makarna Myrdal kunde ha skrivit den texten. Här krävs, hävdade Moula, planhushållning och rationalitet. Staten måste få makt att lägga livet tillrätta.

Det är den större saken, den samtida längtan efter en stat med förmåga att lösa det man börjat betrakta som en kris i befolkningsfrågan. Finge politikerna i den parlamentariska migrationskommittén för sig att tala om detta skulle de finna att de är mer ense än de trott, åtminstone i riksdagens tre stora partierna.

Att JÖKen gal och kackar i eget bo har ingen större betydelse för framtida politisk vind i seglen, enligt Nilsson, samtidsframtiden är inte Centerns eller Miljöpartiets små migrationsliberala högafflar i sosseriets sittfläsk, det som betyder något är omdefinieringen av själva staten.

Från något nödvändigt ont, vars inflytande bör begränsas, till något potentiellt gott, som ska ges ökade befogenheter.

Att SSU tidigare angripit partiet från ett migrationsliberalt håll men nu gör det från ett migrationskonservativt håll, att LO släpper en gigantisk välfärdsutredning, det säger mer om vår tid än någon av de regeringspromemorior januaripartierna ägnar sig åt att förhandla fram.

Ingen plockar kottar längre.

https://www.expressen.se/nyheter/tor...lutligen-over/

Bakom fasaden av MSM:s devota dyrkan av den självbespeglande duktiga flickan Lööf händer det grejer minsann. Den andra duktiga flickan gör sitt bästa för att klänga upp ur den liberala fikonbusken och ombord på det nyrealistiska politiska hangarskeppet. Troligare att Ebba slår Annie av brädet än tvärtom.

Ps. Jag tror att det är det gamla etablissemangets dödsryckningar Orrtupp mycket målande beskrivit i inlägget ovan. Mättnadsprocessen angående migration har inträtt och låter sig svårligen hejdas. Tror jag.