Alice T kommer ut som sverigedemokrat. Eller om det är SD som redan kommit ut som G-P-liberaler?
Citat:
Den nationella gemenskapen, om den inte används för att utestänga de som saknar blodsband till densamma, är i själva verket grunden för demokrati, jämlikhet och inte minst välfärdssamhället. I takt med att samhället diversifieras alltmer kommer den inkluderande nationalismen paradoxalt nog att bli ännu viktigare.
I
ledartexten upprepas återigen den försåtliga systemkritik som visserligen kan spacklas på i tjocka lager, men fortfarande är ytlig och mer tjänar att dölja verkligheten än lyfta fram den:
Citat:
Eliter är per definition smala, men när partier som vilar på stora ideologier blir för klaustrofobiska tappar de sitt intresse för de som inte är precis som dem i toppen. Den fragmentarisering vi ser bland väljarna, och i förlängningen inom politiken, är grogrunden för de parallella verklighetsbilder som ständigt konkurrerar om problemformuleringen.
I grunden är det inte så konstigt, om man enbart utgår ifrån sig själv och man själv dessutom har det väldigt bra ställt kan det vara svårt att förstå vad andra mindre privilegierade talar om. Varför äter de inte kakor, liksom?
Om klass är ett relevant begrepp skulle den splittring som vi ser resultatet av i valet kunna bero på att färre känner gemenskap över klassgränserna men också att färre känner gemenskap med ”nationen”. En del av dessa för att nationen förändrats, andra för att de känner större gemenskap med människor som liknar dem själva oavsett nation.
Bara för att man påtalar andras fel, har man inte automatiskt rätt. Bara för att andras hyckleri och flummighet är slående, blir det egna budskapet inte autentiskt eller realististiskt. Bara för att Alice i sin polemik raljerar över eliter som upmanar menigheten att äta kaka när brödet tryter, slipper hon inte anklagelser om att själv vara Marie Antionette:
"Om det inte finns någon organisk nationell gemenskap i ett land i demografiskt skred på en generation mot Afrika och mellanöstern - så får vi väl skapa en baserad på öppensvenska värderingar!"
Varför är det ena receptet baserat på luft och fågelsång bättre än det andra, Alice (och Mattias)? På vilket sätt är det mindre elitistiskt ansvarslöst att lova det svältande folket att kakorna är på väg, nu när det inte längre är realistiskt med brödet som tidigare makthavare ljög om?
Hur skapar vi ett sammanhållet, välmående, fredligt post-homogent, till stora delar post-svenskt och post-europeiskt Sverige som baseras på gemensamma värderingar och inte tribalism, klan och etniskt särintresse?
Det gör vi inte. Den röriga verkligheten och den mänskliga naturen envisas med att existera bortom elitens fundamentalt ondskefulla försök att rätta folket, istället för att tjäna folkrätten. Gör vi istället det senare, blir genast kollektivens rangordning oproblematisk: Den klumpiga somaliska klanen har samma legitimitet som det smidiga judiska nätverket till sin identitetspolitik, varken mer eller mindre. Men svensk folkrätt till Sverige är nationalstatens enda existensberättigande och enda bärande fundament.
Ett Sverige som inte längre präglas av svenskar och deras exkluderande identitet, kommer fortfarande präglas av exkluderande, tävlande, kämpande identiteter. Om svenskarna saknar det verkliga eller socioekonomiska våldkapitalet i framtidens Sverige, kommer det inte råda fred för det.
Den som inte talar om organiskt existerande identiteter och demografi, talar inte om något alls av varaktigt inrikespolitiskt värde.