Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Intressant vinkel på modern solidaritet: "En elit som slutat bry sig om det egna folket"
Skribenten visar på två olika synsätt på solidaritet.
Dels som mångkultur som en krydda för en global överklass i motsats till en fungerande inkluderande civilsamhälle.
Kan det bli vänsterns utgång från mångkulturträsket? Att tala om reell solidaritet bland medborgarna istället för imaginär solidaritet med världen.
Dels:

Och dels:

https://detgodasamhallet.com/2016/07...t-egna-folket/

En särdeles flitig propagandist visar det sig,


http://www.aftonbladet.se/debatt/article23192195.ab

(Min fetning)


http://www.expressen.se/debatt/arbet...adikalisering/

En sann antirasist således vilket givetvis i sak betyder att personen ifråga är anti-vit. Förvånande, eller hur? Är väl troligen eget driv i kombination med att övriga har semestertider, som gör att hon plötsligt får extra utrymme i blaskorna.

Tittar man på "ryggdunksröstningen" nedanför artikeln så ser man att 80% inte håller med propagandaskribenten. Även om det är högst oventenskapligt ger det ändå en fingervisning om att "antirasist"-tåget avgått, och kvar skrikandes på perrongen står skribenten.

Bäst-före-datum är även här utgånget.

Ja, alltså snart bör ju frågan komma om var lojaliteten egentligen ligger. 2012 ställdes frågan hur mycket invandring Sverige tål. Det tog tre och ett halvt år innan verkligheten gjorde att frågan var onödig att svara på och gränserna stängdes. Med lojalitetsfrågan går det fortare. Den luftades försiktigt i Almedalen och låg underförstått i de flesta debatterna. I mer konkret form lär den föras fram i höst. Ann Heberlein kommer med säkerhet att ha det som argument angående sexövergreppen på festivaler.

Expo vill inte debattera med Håkan Boström, https://mobile.twitter.com/HkanBostr...544256512?s=04

"Skulle ha debatterat Expo i Sveriges Radios Studio Ett idag. Men ingen från Expo ville ställa upp. Ovana vid kritik?"

Man får anta att debatten skulle handlat om Boströms expokritik, https://www.gp.se/ledare/expo-på-villovägar-1.3500994

Kände Expo av lite snålblåst här?

Ja, det är ju inte så att Expo brukar tacka nej till att medverka i regimmedia (man har varit med flera gånger tidigare under veckan), men normalt sett brukar Expo-representanten få föreläsa eller prata med likasinnade. Frågan är om Studio Ett ens tordas ringa Expo för ett upplägg där de kan få kritik. Uppringaren blir ju då brunmålad för denna oförskämdhet.

Strölyssnade lite på Johan Rencks sommarprat och konstaterade att det blev en del floskler mot slutet om vikten av solidaritet och att du inte äger landet du föds i utan enbart har rätten att vistas där. Det var alltså inget anmärkningsvärt, utan samma svada som brukar brusa i MSM dagligen, men AB kallar Rencks monolog "svidande samhällskritik" i Sörbergs recension med rubriken "Renck ger en vältalig känga – till Sverige".
Lustigt, jag uppfattade Rencks funderingar mest som självcentrerat navelskåderi, men det är intressant att "svidande samhällskritik" i svensk MSM är en enda tröttsam rundgång av samma tillåtna plattityder som verkligen inte välter någon standard utan tvärtom bekräftar den. Vår generations ironiker har blivit dästa etablissemangskrösusar som inte ens tangerar några gränser utan påminner om 68-vänstern som innerst insåg att revolutionsromantiken inte var mer än så men ändå skulle bräcka varandra med salongsextremism för att få den där kittlande bekräftelsen av sina likasinnade.

Igår kunde jag konstatera att medan andra länders medier var fullt upptagna med kristillståndet i Europa efter den symbolladdade avrättningen av fader Hamel så behandlades händelsen som en nyhet bland andra här. Franska och tyska mediers intresse kan man förstå men även brittiska, italienska och våra grannländers medier var fulla av reportage om terroristerna och analyser av möjliga politiska konsekvenser liksom de regerande politiska ledarnas tillkortakommanden inför terrorhotet.

Frågan är hur det känns för vanliga svenskar som satte kaffet i halsen när de läste om den horribla avrättningen, (i mitt eget sällskap blev vissa gråtfärdiga), och sedan se MSM-cirkusen rulla på som om terrordåd, även av det slaget, nästan är sådant man får räkna med i dagens i Europa. Jag undrar hur det känns att ovanpå det läsa om Rencks "svidande samhällskritik" av Sverige och svenskarna som inte tillräckligt solidariska och nytänkande.

Jag har nog aldrig längtat efter svidande samhällskritik så mycket som nu och då menar jag inte sverigedemokraternas förutsägbara Avpixlat-retorik utan de faktabaserade intellektuellt stringenta debattinlägg som man ibland ser här och i enstaka MSM-ledare. Sverige kommer att bli föremål för otaliga studier framöver som ett fascinerande fenomen av sjuklig medial och politisk konformism.

Kultursociologen Christopher Lasch (mest känd för "Den narcissistiska kulturer) skrev redan på 1980-talet boken "Eliternas uppror och sveket mot demokratin".Nu är det längesedan jag läste den, men man måste tillstå att han förutsåg detta väldigt tidigt. Eliterna kommer att förakta folket och köra sitt eget race........den som inte hänger på betraktas som en simpel populist.

Samtidigt fick Schyman massiv kritik för sitt uttalande även internt inom Vänsterpartiet som hon vid tidpunkten var ledare för.
Även om Pourkomeylians resonemang redan är passé kan man ändå konstatera att MSMs förfall har gått så långt att ingen ens reagerar på den bristande eller snarare obefintliga logiken i hennes resonemang och att Vs ledning idag applåderar liknande utspel.

Som vanligt med andra ord.
Elitens klassmarkörer är självgodhet och avståndstagande från pöbeln. De KAN helt enkelt inte ha samma åsikter som "vanligt folk" för då är de själva inget annat än vanligt folk. Och det är det värsta som kan hända dessa narcissister. Eliten måste helt enkelt särskilja sig från vanligt folk.
De måste gå att urskilja från från vanligt folk.

Hela mångkulturgrejen är bara en klassmarkör. Att den fungerar nu beror på att vänstern gett upp klassanalysen och anammat identitetspolitiken.

Och i ett land med stor medelklass där många aspirerar på att bli överklass tenderar klassmarkörer få en väldigt stor betydelse.
Vi ser samma sak i mode och livsstil. Att följa trenden och markera sin tillhörighet är ytterst viktigt för väldigt många.

Så vad Stakka Bo och Pourkomeylians gör är bara att odla sitt egna varumärke med rätt åsiktsaccessoar. Lite lagom radikalt och tufft för betraktaren.

Men lyssna och läs noga vad de skriver och säger. Det handlar om dem. Inget annat.

Mångkultur? Nej det är egokultur.

Japp, att vi överhuvudtaget minns talibantalet är ett exempel på hur kritiserat det blev.
Men jämfört med Pourkomeylians kategoriska beskrivning av "mansrollen" som en global, diabolisk singularitet framstår talibantalet som försiktigt och nyanserat.

Vi bevittnar krympandets radikalisering i realtid hos identitetsvänstern. Den basala dikotomin inom beteendevetenskapen har alltid handlat om hur mycket av människans handlande som präglas av biologi kontra kultur. Det finns ingen tredje kategori.

Pourkomeylians desperation är så stor att hon formligen pissar på själva fundamentet för vår förståelse av oss själva.

Hennes karta stämmer inte med verklighetens bångstyriga geografi. Då satsar hon stenhårt på att förneka existensen av kartografi!

Detta måste vara identitetsvänsterns sista kreverande psykbryt innan hela jävla projektet upplöses i atomer. Inte fan kan det bli mer absurt nu?

När man trodde att det liksom inte kunde bli värre vad avser den svenska kyrkans hållning till islam, IS och vidriga terrorhandlingar i religionens namn och vilka är direkt riktade mot just sådana som den svenska, kristna kyrkan ska värna, så kommer det en ny vedervärdig biskop med ett nytt debattinlägg. Denna gång i DN och på kultursidan av alla ställen. Lösningen på alla problem är mer religionsdialog..... Nedan det mest bisarra i inlägget och vilket framkallar sura uppstötningar och en äckelkänsla i svalget.

"Sommarens terrordåd har ett enkelt budskap rakt in i oss: vi måste fortsätta religionsdialogen. Dia-log som ju betyder genom ord, genom samtal. Vi måste göra det lokalt där människor lever sida vid sida, går i samma skolor, finns på samma arbetsplats, möts när vi går till våra olika bönerum. Vi måste upptäcka mer och mer av mångfaldens rikedom, och dela varandras fester.

Vi kommer aldrig att ge upp den mångfaldiga rikedom som bidrar med så mycket i vårt samhälle. Vi kommer aldrig att låta oss skrämmas av dem som inte håller människovärdet högt. Vi kommer att arbeta vidare. Det känns mer angeläget än någonsin.

Därför ber vi med fader Jacques Hamels församling och alla människor, av god vilja får vi be: Livets Gud, led oss till rättvisa och fred. Amen."

Vad som menas är förstås att "vi", det vill säga kyrkan i synnerhet och de övriga "goda" i allmänhet, aldrig kommer att släppa på massinvandringen alldeles oavsett hur mycket djävulskap som släpps lös i samhället. Den här bindgalna psykopaten skulle väl gladeligen predika "människovärde" och "mångkulturens fantastiska skönhet" om hon så hade fått hela sin släkt halalslaktad fem minuter tidigare. Nej, nu går jag och sätter på Ebba Gröns "Häng Gud" för att avreagera mig.


http://www.dn.se/kultur-noje/kulturd...e-an-nagonsin/