Citat:
Ursprungligen postat av
longbow4y
Ja vad händer egentligen? Och varför?
Vad är orsak och verkan?
Kan det vara så att den okontrollerade invandringen som förhoppningsvis kulminerade i höstas också landade på myndigheter som MSB och försvaret? Vi fick en ny ÖB 11 sept 2015. Kan det vara så att den personförändringen gjort att försvaret faktiskt tagit tag i problematiken med desinformation och börjat agera mer professionellt när det gäller landets säkerhetspolitik?
"Målet för det militära försvaret är att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska ske genom att:
hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och
nationella intressen,
förebygga och hantera konflikter och krig, samt
skydda samhället och dess funktioner i form av stöd till civila myndigheter "
Från
http://www.sakerhetspolitik.se/Forsv...ara-forsvaret/
Försvaret och MSB fick ta en stor roll när det var som värst under hösten och jag tror att det påverkade också politiska och mediala hanteringen.
I lördags var ÖB i SR:s lördagsintervju och sa bland annat att: "Sverige utsätts ständigt för främmande makters cyberattacker - och nu ska Sverige utveckla en egen förmåga att slå tillbaka med samma teknik. " och "– Det är lika viktigt i dag i vårt samhälle som det är att ha en marin, en armé eller ett flygvapen. Det är en ny arena som vi måste förstå, kunna agera där precis som alla andra. Annars är det ett fält där alla andra spelar och vi står där utanför"
Har mångkulturen och vurmandet för mångkulturen till slut blivit identifierat som ett reellt och allvarligt säkerhetsproblem för landets intressen? Och som nu därför adresseras i enlighet med det allvarliga hot det faktiskt är? Även om många av aktörerna har sin bas i landet så kan de mycket väl gå andra länder och klaners ärenden hellre än att stödja våra egna nationella intressen.
Ett riktigt mediakrig om mångkultur där Svenska försvaret tar en ny spännande roll.
Kan det vara så?
Försvaret och MSB hade säkerligen synpunkter i höstas. Helt bortsett från den specifika situationens alla risker skapar man sig ett rejält behov av
crowd control om tiotusen i veckan strömmar in i landet. Men det var säkerligen även ekonomiska och politiska skäl som spelade in. Kulturvänstern lyckades skapa sitt terrorvälde och driva idealet om allt åt alla i hela världen till sin spets. Och ställda inför det kan ingen befolkning kontrolleras med terror under speciellt lång tid. Det finns liksom ingenting att hota med längre.
Det är inte konstigt att public service inte bara tvingas acceptera en ny verklighet, utan även driva på i utvecklingen mot den. Om SR låter som det var 2014 agiterar man för V+C, två ytterlighetspartier på varsin kant med kanske 15% i väljarstöd. Regeringen kan inte detaljstyra programverksamheten, men givetvis har man en arsenal av maktmedel för att tvinga PS i rätt riktning. Speciellt när man så uppenbart brutit mot samhällets krav på objektivitet, ansvar och anständighet. Många journalister och producenter är säkert genuint övertygade om sin sak, men det spelar ingen roll när det enda motdrag de kan göra är att säga upp sig och gå ut i världens sämsta arbetsmarknad. Att opponera sig och gnälla om att man inte längre får utöva aktivism på skattebetald arbetstid är bara att trä snaran kring den egna halsen. Det är ju inte så att regeringen kräver att journalisterna ska fabulera ihop historier om spädbarnsblod i brödbaket eller liknande. Allt man ber om är att de berörda ska börja utföra sina arbeten.
Kulturvänstern kunde upprätthålla terrorn då mångkulturen var relativt undanskymd, både ekonomiskt, politiskt och socialt. Nu är den istället den tyngsta frågan ekonomiskt, politiskt, socialt, och kommer så att förbli. De
status points man plockar på att hylla utopin väger lätt jämfört med de förkrossande kostnader(politiskt, ekonomiskt, socialt...) man får bära om man inte duckar:
Citat:
Bristen på stora perspektiv inom integrationspolitiken oroar Carola Lemne, vd för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.
”Vi har ett väldigt sekventiellt tänkande. Först ska man få sitt uppehållstillstånd, sedan ska man lära sig svenska, sedan ska man gå en utbildning, sedan ska man få ett jobb. Det där måste vi bort från”, säger hon.
För ovanlighetens skulle är hon rörande överens med fackförbundet LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Han vänder sig skarpt mot de förslag om att lagstifta om lägstalöner som kommit från Liberalerna och Centerpartiet och tycker att både regeringen och oppositionen lägger för stort ansvar på arbetsmarknadens parter.
”Politikerna har bedrivit experiment på högsta möjliga nivå i Sverige och så säger man till parterna att de ska lösa problemet. Det är så oansvarigt att man kan sprängas”, säger han.
http://unvis.it/di.se/artiklar/2016/...integrationen/
Beskriv verkligheten som den är, få något mått respekt från uppvaknade medborgare och ducka ett tungt ansvar. Eller krysta fram en förklaring passande det tidigare paradigmet, ignoreras av kulturvänstern som är upptagen med att desperat försvara sig samtidigt som en lösning på ett olösligt problem utlovas.
