Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Sant. Jag uttryckte mig nog slarvigt, vad jag menar är att det ännu är för tidigt att säga om hennes utspel har/får S-strategernas välsignelse eller om det var ett eget initiativ.

Man kan riktigt ta på den frustration som återspeglas i detta debattinlägg från 22 S-märkta tomtar vilka, får man anta, mentalt befinner sig närmare Sjöstedt än Löfvén. Varför lyssnar inte regeringen på oss undrar man förtvivlat när regeringen, de stora ansträngningarna till trots, konsekvent vägrar att backa vad avser det skärpta regelpaketet.

"Vi förstår att det stora antalet asylsökande inneburit betydande utmaningar. Men vi hoppades att en rödgrön regerings fokus skulle vara på att konstruktivt försöka lösa dessa och tillvarata det stora engagemang som fanns hos svenska folket, snarare än att lägga energi och resurser på signalpolitik. Är det verkligen en värdig socialdemokratisk vision att människor inte ska vilja komma till vårt land?
Trots ett halvår av omfattande invändningar tycks S-ledningen ännu inte ha tagit intryck. Den interna kritiken har man knappt bemödat sig om att bemöta. Civilsamhällets expertis har inte värdesatts när den krockat med regeringens vilja. Socialdemokratin som alltid framhävt att man haft örat mot marken har valt att inte lyssna till mångfalden av kritiska och oroliga röster."

Jodå, visst har regeringen (ja S i alla fall) nog haft örat mot marken och kunnat konstatera ett kraftigt motstånd bland kreti och pleti mot den politik som ledde till mottagningskollapsen i höstas. För övrigt står ju enligt företagen opinionsundersökning 70% av de tillfrågade bakom den nu förda/föreslagna politiken så visst lyssnar regeringen. Problemet enligt debattinläggets författare är att regeringen lyssnar på "fel" människor, det vill säga väljarna. Denna tankegång har vi sett i ett flertal olika tappningar från vänsterhåll på sistone, nyligen från Virtanen som tyckte regeringen "vek ned sig" för väljarna. Ibland är det där med demokrati ett riktigt pain in the ass för vissa. För övrigt är det en helfestlig avslutning på inlägget.

"De beslut den socialdemokratiska riksdagsgruppen och regeringen fattar under våren kommer att vara avgörande för det svenska samhällets utveckling för lång tid framöver. Det kan verka som om vi inte har något annat val än att fortsätta åtstramningstävlingen med de andra EU-länderna, men i själva verket är det tvärtom. Om vi vill skapa sammanhållning och jämlikhet är vårt enda val att bryta den uppdelning av människor som den nya asylpolitiken förstärker och befäster."

Sammanhållning och jämlikhet medelst massinvandring som det sammanbindande kittet. Ett i sanning spännande koncept.


http://www.aftonbladet.se/debatt/article22566051.ab

Även jag tänker ibland tillbaka på det gamla sosseriet när inget skedde av en slump & allt var orkestrerat av partistrateger. Men nu är det mer osäkert, vi får väl se om hon blir tillrättavisad eller inte.

Ja, det var ganska fiffigt presenterat; jag tolkar det som en pragmatism inför en uppkommen situation - att sen vägen till den uppkomna situationen till dels var självförskylld (S+MP, som förvisso ärvt borgarna, men som mongoklappade ända fram till Peak Godhet, noll framförhållning)lämnas utan kommentar. Utan kommentar är också eventuella konkreta åtgärder. Men retoriskt är det tjusigt gjort. Bara inte "klasskampen" också blir förutsägbart klassisk: skattehöjning (och krympta bidrag?). Någon svidande kritik av multikulti ser jag inte emellertid. Ej heller hennes hållning för framtiden, istället skenet av pragmatism här och nu. Ändå bättre än det som vanligen serveras av politikers munväder.

Man kanske skulle tycka att kommunernas politiker fått nog. Men kanske är det dessa som är det förkrympta radikaliserade kollektivet som ger sig till känna; mycket riktigt ses det feministiska och rent av "avantgarde feministiska" representanter. Varken Godner i Södertälje eller Jammeh i Malmö är med på listan. Åtminstone Jammeh verkar ha tröttnat och lite grann opponerat mot staten, vilket jag inte vet om Godner har (hennes framträdande i milstolpen SVT Debatt Sverige vs Danmark var en stilstudie i förlorad verklighetskontakt och grandios självuppfattning).

Nja, jag tror inte det eftersom regeringen, alltså staten nu tagit över rodret över invandringen och den ska inte längre hemfällas åt naiv dumsnällism med nihilism och identitetspolitik lett av media och aktörer som själva inte berörs av invandringens konsekvenser. Det kommer bli mer av den statliga varan. Därav Centerns utspel. De är beredda att dra sin liberalism så långt det bara går. Som vi kan förvänta kommer de goda att förlora en stor inkomst.

Rubriken är intressant: SD:s skrämselretorik blev Löfvens politik

Att vara förutseende, att tänka efter före och uppmärksamma, att svenska politikers världsunika invandringspolitik är ohållbar - det är "skrämselretorik" enl. artikelförfattarna.

Och om det under galgen sker en halvdan omläggning av politiken, när varningarna väl har slagit in... då är det inte faktiska förhållanden utan den s.k. "skrämselretoriken" (!), som har format regeringens politik.

-----

PS Jan Tullberg blir bara bättre om bättre. Här är två mycket läsvärda artiklar om offermaktordningen och om socialt kapital.

● Offrens maktordning (länk)

● Sinar det sociala kapitalet? (länk)


Och här är en gedigen och mycket läsvärd genomgång i Ekonomisk Debatt av de påstått ensamkommande s.k. "barnen".

● Sverige och de ensamkommande flyktingbarnen (länk)

Det verkar som om Hadzialic föreslår en medelväg, fortsatt mångkulturalism men stopp för identitetspolitisk agitation. Hur hon nu ska få ihop det. Men socialdemokratin har lång tradition av att producera motstridiga budskap och motstridig politik, så det kanske ses som normalt.

Jasså, verkligen? Varför märks inte det i resten av artikeln då? Och exakt varför tror ni Löfvën har fört den politik han har fört? För att Jimmie Åksesson har låst in den riktiga Löfvèn på muggen och sedan klätta ut sig och tagit över?
Löfven för den politik han för för att det inte finns något alternativ överhuvudtaget utom en betydligt striktare asylpolitik. Och så kommer det att se ut länge.

Det skall bli intressant att se regeringens svar på den här artikeln. Leif D vibbar att det kommer att bli en sågning och mycket tal om "gemensamma krafter i Europa".

Intressant läsning. Tack för länken. Kände inte till den tidskriften alls.

Tullbergs genomgång och funderingar är intressant och tankeväckande läsning. Diskussionen om hyckleriet som normskapare var spännande. Och därmed sammanhängande fråga om varför så många väljer att blunda för närmst brutalt uppenbara brister i den svenska statens hanteringen av verksamheterna som arbetar med asylsökande som påstår sig vara barn. Tullberg borde skriva mer om det där, verkligen dekonstruera hyckleriets normerande och civiliserande mekanismer.

Mitt svar på frågan varför vissa motsätter sig alla slags kontroller, är att det inte finns bara en förklaring utan flera. En av förklaringarna är att politisk-ideologisk övertygelse för vissa motiverar hur mycket hyckleri som helst. Man vet att det inte rör sig om minderåriga personer, men hänvisar ändå till och verkar för att det regelverk som gäller endast barn, ska tillämpas. För utomstående är de så klart inget annat än hycklare, men själva ser de sig inte så. Ofta är dessa personer övertygade kommunister för vilka den fria invandringen är ett medel i kampen mot det så kallade fascistiska kapitalistiska systemet. Själv har jag aldrig från dessa sett något egentligt engagemang för de utlänningar vars rätt man säger sig värna, vilket så klart är naturligt.

Vidare bedömer jag att en inte obetydlig andel av de som vänder sig mot varje sorts granskning av riktigheten hos de lämnade uppgifterna om ålder, är personer som genuint tror på fri invandring, genuint anser att rätten att röra sig fritt över jorden utan inblandning från någon stat eller annan sammanslutning, står över allt annat. För dessa är all lagstiftning som reglerar invandring omoralisk, ses ibland till och med som ren och skär ondska. Därav följer att det är rätt och riktigt att på alla sätt motarbeta alla regelverk som inskränker friheten att bosätta sig var man vill. Det är till och med tillrådligt. För mig är dessa inte inte lika stora hycklare som kommunisterna och med dem närbesläktade, främst på grund av att de ofta kan uppvisa ett genuint intresse för de enskilda utlänningarna, som här alltså inte är bara ett medel i en kamp för något helt annat, utan föremålet för engagemanget. Frågan är väl om denna grupp ens kan kallas hycklare, utan istället bara har en annan uppfattning i frågan än vad en del andra av oss har.

Båda dessa grupper deltar just nu i mediakriget. Jag tycker att det är roligast att ta del av yttersta vänsterns skriverier, att kolla in vilka de för tillfället är arga på och hur de i ord motiverar fortsatt satsning på fri invandring och mångkulturen som ett slags överideologi. På senare tid har de oftare än tidigare börjat utslunga förbannelser mot meningsfränder, ibland också mot tydligen felaktigt upplevda meningsfränder. Exempel på det senare är Revolutionär Kommunistisk Ungdoms arga skriverier riktade mot liberaler, där man tycker liberalerna är dumma som i vissa fall öppet börjat likna den så kallade våldsvänstern, jämställa dem med vilka andra våldsverkare som helst. Visste faktiskt inte att revolutionära kommunister någonsin trott sig på något sätt kunna förvänta sig ha nåt alls gemensamt med liberaler eller att inte atteckeras av dessa i alla lägen. Men det har de reovlutionära kommunisterna tydligen gjort i invandrings- och mångkulturfrågan. I vart fall har man uppenbarligen förväntat sig att liberaler skulle ställa sig på deras sida i deras gatukamp mot yttersta högern. Underhållande!

I en postpolitisk kvartalsekonomi, där uppkomlingar oftare än inte sätter karriären främst, är det för mycket begärt att Hadzialic har tänkt hela vägen. Hon lyckas slå sina kommunala partifränder i huvudet, som också publicerade sig i Afabladet men med ett helt annat budskap. Det är en ministers (accidentella?) bonuspoäng. Den primära och avsedda poängen är den som katalysator för debatten, frigörandet av sympatiserande tankar och därmed politiken.

DN:s Amanda Björkman diggar artikeln:

http://unvis.it/www.dn.se/ledare/sig...nte-kidnappas/

Även om Cwejman stod upp för det svenska kulturarvet härförleden, när museumtemat vidfor vårt land i Norden, uppå Jorden, så har ju densamme också sviktat i sina omsorger om den svenska etniciteten - genom utelämnande - som han i högre grad tillmäter andras genom omnämnande. Hadzialic gör en omvänd Cwejman. Men är Cwejman omvänd; och i så fall, hur är han då? Nu är jag elak. Cwejman skriver bra och uttrycker många vettiga synpunkter.

---

Om politiker och MSM triangulerar i opinionen så finns det förstås i agendajournalistiken en långsiktigare mission. Krigskassan styr hur långsiktig och uthållig. Detta hindrar förstås inte smärre kast, krusningar, mothugg och följsamhet; ibland är det först långt senare som intentionen kan skönjas i enskildheter, där det kanske inte ens hos avsändaren fanns en strategisk intention. Det kan vara svårt att se taktiken för alla kampanjer. Så vitt jag kan se tråddebuterar DN:s Niklas Wahllöf härmed som citerad:


http://unvis.it/www.dn.se/kultur-noj...tta-for-nagon/

Vi vet. Wahllöf ondgör sig över oskicket med polariserade minidebatter, inte minst i SVT Aktuellt, som på någon ynka minut serverar de förutsägbara debattörernas kontraherande ståndpunkter. Men det är minst lika vanligt med två eller fler vänster som "debatterar": Bjereld, Greider, Pettersson, Pascalidou...?

Wahllöfs husse kanske skulle balansera sina artiklar med polariserande expertis och inte låta förlita sig på sitt urval av akademiserad politisk aktivism. DN har något att leva upp till för att motsvara SVT:s minidebatter. För att inte tala om de överraskande insikter eller kontrasterande argument, en tredje röst, som Wahllöf efterlyser. DN kanske bör upphöra med försöken att brunsmeta och känslosåsa. Just give us the facts. Hur usel måste en agenda vara för att behöva dölja den? Den större konsten vore ju att driva sin agenda och samtidigt bedriva journalistik. Separera känslopjunket och det normativa från det faktamässiga; då skulle det normativa ställningstagandet värderas högre, eller respekteras högre, genom det journalistiskt oantastliga isärhållandet av två oförenliga ting. Men konsekvensneutral journalistik har skrotats till förmån för opinions- och agendajournalistik. Då får de finna sig i att bli misstrodda även om de till äventyrs säger något sant.

Jag är inte så säker. Det man gör nu är att man man upprepar lögnen att "om vi inte hade denna extrema puck uppåt i invandringen skulle vi klara invandringen".

Om man kan få vanligt korkat folk att svälja den bisarra historieomskrivningen, vilket man till stor del redan lyckats med, så har man också chansen att öppna gränser för världens största ekonomiska massinvandring igen.

Sen får vi facit om teorierna om kollaps stämmer, vilket å andra sidan vore underbart bra på alla sätt.

Nej till ritualslaktat kött i Staffanstorp

Ännu en kommun som står upp för svenska värderingar.

S och mp reserverade sig mot förslaget, övriga torde ha bifallit det då. S reservation verkar vara grundad i en uppfattning om att politiker inte ska detaljstyra i kostfrågan, inte i att det var en representant för ett" parti med rötter i nazismen" som la motionen.

Även Sydsvenskan avhåller sig från att hetsa om rasism och främlingsfientlighet. Man gör helt enkelt sitt jobb, dvs rapporterar en nyhet utan vidhängande åsiktsmanual. Det tar sig så sakteliga.
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/...lslaktat-kott/