Eftersom tråden handlar om mediekriget så är det bara att konstatera att inom media gör radikalfeministerna vad de vill utan något motstånd. Det lilla motståndet som existerar är patetiskt.
Men kriget fortskrider ändå när dessa medier krymper ihop mer och mer som en punkterad ballong.
Färre och färre läser deras smörja, bara de närmast sörjande engagerar sig verkligen.
Det finns en god anledning till att det är så omöjligt att få exakta besökssiffror på gammelmedias debattartiklar och krönikor.
Jag drar mig till minnes en kvinnlig krönikör som talade mellan raderna om detta förra sommaren vilket uppmärksammades i M&J. "När digitaliseringen kom så sög det till i magen när man fick se hur många som läser mina krönikor [om meningslös radikalfeminism eller dito]". Det gick att låtsas som Lena Mellin var intressant när allt var inkört i samma papperstidning och inga sidvisningar gick att få.
För att behålla initiativet i kriget så mumlas det nu om lagstiftning mot näthat, med tanke på vad som vanligtvis klassas som näthat så kan ni nog gissa vad som kommer inkluderas
Citat:
Snart kan en del av dagens straffrihet vad gäller hot och hat på nätet vara ett minne blott. Enligt inrikesminister Anders Ygeman (S) föreslår snart en utredning hårdare tag mot det växande problemet.
– Vi har en situation i dag där en del hat och hot som förs fram på nätet inte är straffbart och det beror på att lagstiftningen är från 1960-talet. Vi måste modernisera lagstiftningen, säger Anders Ygeman till TT.
För att behålla initiativet i kriget så mumlas det nu om lagstiftning mot näthat, med tanke på vad som vanligtvis klassas som näthat så kan ni nog gissa vad som kommer inkluderas
En stor fråga är vad detta sk "näthat" ska inbegripa då jag hittils inte sett någon definition som inte på olika vis inskränker yttrandefriheten till den grad att vi inte längre kan kalla oss demokrati eller ens demokratur.
Ett gigantiskt problem när det kommer till just "näthat" är att det väldigt ofta ingår saker som:
- När väldigt många ogillar något och skriver det (i t ex kommentarer eller på Flashback)
- När någon plumpt säger något och har ett dåligt språkbruk; ska det bli illegalt att använda sig av skällsord?(!)
Detta då problemet beskrivs i medierna. Om man går efter dessa, fullständigt galna tolkningar av hat, innebär det i praktiken att vi avskaffar rätten för människor att i grupp opponera sig mot rådande ordning.
Man kan också ställa sig frågande till hur stor problematiken med den typen av näthat som i verkligheten rör sig om olika kränkningar (som det redan finns lagstifning kring). Programmet "Trolljägarna" på TV3 lades ned efter endast två säsonger vilket är mycket märkligt då bilden som målas upp allt som ofta är att detta sk "näthat" är ett väldigt stort problem. Därav bör programmet ha haft en nästan liggande åtta med möjliga hatare att jaga. Så var det tydligen inte.
En stor fråga är vad detta sk "näthat" ska inbegripa då jag hittils inte sett någon definition som inte på olika vis inskränker yttrandefriheten till den grad att vi inte längre kan kalla oss demokrati eller ens demokratur.
Det är inte genomförbart i ett rättssamhälle. Vi pratar om att straffbelägga "hat" på internet. The thing that never forgets. Får man inte "hata" så kan vi ju köra "Wayback Machine" och ta fram grejer som personer skrivit om Hitler, Pol Pot och Stalin och åberopa "hat". Det går inte att reglera. Ska man säga "bara nyproducerat hat" är förbjudet på internet. Det är en imbecill diskussion, och det vet nog Ygeman, han kände sig bara tvungen att säga nåt.
En stor fråga är vad detta sk "näthat" ska inbegripa då jag hittils inte sett någon definition som inte på olika vis inskränker yttrandefriheten till den grad att vi inte längre kan kalla oss demokrati eller ens demokratur.
Ett gigantiskt problem när det kommer till just "näthat" är att det väldigt ofta ingår saker som:
- När väldigt många ogillar något och skriver det (i t ex kommentarer eller på Flashback)
- När någon plumpt säger något och har ett dåligt språkbruk; ska det bli illegalt att använda sig av skällsord?(!)
Detta då problemet beskrivs i medierna. Om man går efter dessa, fullständigt galna tolkningar av hat, innebär det i praktiken att vi avskaffar rätten för människor att i grupp opponera sig mot rådande ordning.
Man kan också ställa sig frågande till hur stor problematiken med den typen av näthat som i verkligheten rör sig om olika kränkningar (som det redan finns lagstifning kring). Programmet "Trolljägarna" på TV3 lades ned efter endast två säsonger vilket är mycket märkligt då bilden som målas upp allt som ofta är att detta sk "näthat" är ett väldigt stort problem. Därav bör programmet ha haft en nästan liggande åtta med möjliga hatare att jaga. Så var det tydligen inte.
Citat:
Ursprungligen postat av Nostradumbass
Det är inte genomförbart i ett rättssamhälle. Vi pratar om att straffbelägga "hat" på internet. The thing that never forgets. Får man inte "hata" så kan vi ju köra "Wayback Machine" och ta fram grejer som personer skrivit om Hitler, Pol Pot och Stalin och åberopa "hat". Det går inte att reglera. Ska man säga "bara nyproducerat hat" är förbjudet på internet. Det är en imbecill diskussion, och det vet nog Ygeman, han kände sig bara tvungen att säga nåt.
Denna diskussion om näthat antyder också att mediekriget gått in i en ny fas. Det blir allt svårare att hålla uppe fasaden och medieetablisemangets problemformuleringsmonopol. Olika former av alternativmedia gör att obehagliga sanningar oftare slipper ut i offentligheten, och internets globala funktion gör det svårt att spåra vem som skall hängas ut och naglas fast. Genom den exodus av svenskar som skett de senaste decennierna så blir också den juridiska frågan problematisk. Utlandssvenskar som på internet skriver om oönskade saker - vem skall straffa dem? Tänk om det sitter en svensk i Japan och på svenska skriver om svensk politik på ett schweiziskt forum - vad skall svenska myndigheter göra då? Allt detta krångel för att man inte vågar, eller kan, mötas i debatten på likvärdiga villkor.
I en annan ände av den politiska medieverkligheten, så brottas kulturministern med problemet hur hon skall kunna ekonomiskt understödja den döende dagspressen, utan att det ser för uppenbart ut. Man bör minnas att det inte enbart är makten över politiken som mediekriget rör, utan också om MSM:s trovärdighet, antalet köpare och annonsörer och till slut överlevnad. Det finns således flera bottnar i både vad mediekriget handlar om och vilka verktyg den politiska makten är beredda att använda i kampen.
Verkar som att norsk och dansk media mer och mer ser igenom de svenska lögnerna.
A-bladets stolpskott förväntar sig väl att man ska skämmas för bristande följsamhet till den kulturrelativistiska nihilismen (som är konträr till jämställdheten, oavsett vad den väljer att kalla sig, t ex "feministisk"), sen skäms man på riktigt för att stolpskottet gör sig till åtlöje utomlands och drar ytterligare skam över svenskarna.
Citat:
Ursprungligen postat av beer-goggles
Bandvagnen med förklaringar och personliga reflektioner över sexuella övergrepp rullar vidare. Denna gång Jenny Nordberg i SvD.
Jag blir så förvirrad och denna gång riktas udden mot, hmm, mot, ja, jag vet inte vad egentligen. Kan inte tolka hennes poäng annat än ungefär att "alla män, höger som vänster, kristna som muslimer, är likadana och vi kan inget göra annat än att låta polisen ta hand om problemet". Dessutom skapar sig Nordberg ett tolkningsföreträde i-och-med nåt som hänt henne personligen i Pakistan (dock oklart vad som hände där).
Intressantast är dock avslutningen:
"Bland de tiotusentals unga män som Sverige har tagit emot och stoppat in på övergivna semesteranläggningar runt om i landet utan sysselsättning finns alla sorters kvinnosyn. Det utgör en av flera knäckfrågor i nästa generations stora integrationsprojekt. Men överfall av kvinnor i offentligheten är därmed inte något som automatiskt uppstår."
Nordberg är tydlig med att Sveriges explicita hantering av flyktingindivider ("övergivna semesteranläggningar och sysslolöshet") är en knäckfråga i integrationsprojektet. Har inte följt Nordberg men det vore intressant att veta mer om hennes förslag till alternativ hantering av dessa mängder asylsökande (163 000) och hur detta praktiskt kan ordnas. Hon tillstår alltså att vår (Sveriges) "hantering" av asylsökande är en grogrund för ytterligare problem.
Är det detta som menas med att man "öppnar Pandoras ask"?
Jenny Nordberg har citerats några gånger på tråden sen 2013 och verkar ha gjort några vettiga inlägg i debatten, men jag har ingen egentlig kännedom om hennes position i multikulti och målkonflikter; det tankegods man torgför måste kunna hålla hela vägen till handling... Generellt tycker jag mig se att det sista och viktigaste ledet, handling, saknas; oavsett om det är förmanande grotesker på vänsterkanten, new age-liberaler eller diverse opponenter som kritiserar den rådande eller föreslagna (o)ordningen.
I artikeln du citerar begår Jenny Nordberg några fel: hon bortser från den kulturella aspekten, taharrush och organiseringen av nyårsaftonens bärsärkagång av invandrare över hela Europa. Hon bortser från det ytterligt respektlösa ockupantbeteendet att kontrollera offentliga platser och ingjuta terror, i värdnationen; det är en de facto civil krigsförklaring (såvida de inte också är jihadister, då det mer är att beteckna som terrorism och civilisationens krigsförklaring gentemot en annan) utgående från klankulturerna dominerade av islam. Hon begår också det perversa, alltför vanliga konststycket att förklara gärningsmännen som offer, när hon impressionistiskt talar om "övergivna semesteranläggningar" och "sysslolöshet"; "frustration" som hon förklarar det med sin inkännande, kolonialt apologetiska blick. Hon kallar svenska män som skyndar henne till försvar nu för hörande till yttersta högerkanten. Men hon bortser från lejonparten svenska män som äcklas av ockupanterna och "feministerna" som kallar dem rasister och lämnar kvinnliga brottsoffer i sticket genom den kulturrelativistiska/-marxistiska nihilismen. Män är överlag frånvarande från debatten; i den mån de deltar kallar de sig "feminister" är miljöpartister eller akademiker som för verserade samtal och metaanalyserar och på varje sådan går det tjogvis av vänsteraktivister med megafoner.
I den mån åtgärder föreslås så är det "utbildning", som ska omfatta alla män, även svenska, möjligen med tillägget någon introduktionsinfo till asylanter om värdegrunden. Det enda som fungerar är den sociala koden som praktiseras av civilsamhället och - för att medborgargarden inte ska uppstå - en stenhård och konsekvent tillämpning av utlänningslagen och brottsbalken. Ännu är det ingen i MSM som ifrågasätter multikulti i dess faktiska betydelse, som det visar sig i Sverige: massimmigration och massiva integrationsproblem. MSM beskriver en verklighet som är skild från den verkliga verkligheten. För att göra sig relevant som distraktionsmedium och hjärntvättare, krävs en monopolistisk ställning. Även om "alternativmedierna" erbjuder en mer verklighetstrogen beskrivning så är det ändå bara på det deskriptiva och ofta analytiska planet; det som räknas i krig - eller allt förändringsarbete - är beteenden, konkreta handlingar. Det kan kräva handling för att bevara status quo och det krävs handlingar för att åstadkomma en förändring i önskad riktning.
Sällan ha så få ord varit så självklara och besvärande för mångkulturalismens vänster att kunna ge ett bra svar på.
Lars Åberg skrev nyligen ett Facebook meddelande som är den självklara frågan till de som relativiserar kulturens påverkan:
Citat:
Ursprungligen postat av Lars Åberg
Om jag har förstått den senaste tidens debatt rätt finns det många som anser sig stå till vänster som menar att man inte påverkas av det samhälle som man växer upp i. Utfallet blir detsamma oavsett vilka beslut som fattas eller vilka värderingar som sprids.
Vad ska man då ha politik till? Vad ska man ha vänstern till?
Hur kan något seriös debattör svara på detta utan att erkänna att det finns kulturella skillnader. Och i och med det så erkänner man att det finns olika "bra" kulturella skillnader och att med mångkulturen så kommer vi få "sämre" kulturella normer i vårt eget samhälle.
__________________
Senast redigerad av nin 2016-01-17 kl. 16:19.
Sällan ha så få ord varit så självklara och besvärande för mångkulturalismens vänster att kunna ge ett bra svar på.
Lars Åberg skrev nyligen ett Facebook meddelande som är den självklara frågan till de som relativiserar kulturens påverkan:
Citat:
Om jag har förstått den senaste tidens debatt rätt finns det många som anser sig stå till vänster som menar att man inte påverkas av det samhälle som man växer upp i. Utfallet blir detsamma oavsett vilka beslut som fattas eller vilka värderingar som sprids.
Vad ska man då ha politik till? Vad ska man ha vänstern till?
Hur kan något seriös debattör svara på detta utan att erkänna att det finns kulturella skillnader. Och i och med det så erkänner man att det finns olika "bra" kulturella skillnader och att med mångkulturen så kommer vi få "sämre" kulturella normer i vårt eget samhälle.
Det reser också frågan varför mångkulturens evangelister rekommenderar information och utbildning om svenska normer.. när mångkulturens evangelister samtidigt anser, att det hittills inte har haft någon som helst effekt på svenska män.
Denna diskussion om näthat antyder också att mediekriget gått in i en ny fas. Det blir allt svårare att hålla uppe fasaden och medieetablisemangets problemformuleringsmonopol. Olika former av alternativmedia gör att obehagliga sanningar oftare slipper ut i offentligheten, och internets globala funktion gör det svårt att spåra vem som skall hängas ut och naglas fast. Genom den exodus av svenskar som skett de senaste decennierna så blir också den juridiska frågan problematisk. Utlandssvenskar som på internet skriver om oönskade saker - vem skall straffa dem? Tänk om det sitter en svensk i Japan och på svenska skriver om svensk politik på ett schweiziskt forum - vad skall svenska myndigheter göra då? Allt detta krångel för att man inte vågar, eller kan, mötas i debatten på likvärdiga villkor.
I en annan ände av den politiska medieverkligheten, så brottas kulturministern med problemet hur hon skall kunna ekonomiskt understödja den döende dagspressen, utan att det ser för uppenbart ut. Man bör minnas att det inte enbart är makten över politiken som mediekriget rör, utan också om MSM:s trovärdighet, antalet köpare och annonsörer och till slut överlevnad. Det finns således flera bottnar i både vad mediekriget handlar om och vilka verktyg den politiska makten är beredda att använda i kampen.
Jag tror att de rationella krafterna i mediekriget måste få eldunderstöd från utländska MSM, särskilt vad gäller nyhetsrapporteringen. Svenska dissidenter inom MSM är få och verkar bara som ledarskribenter och de har inte sociala eller ekonomiska möjligheter att helt ta bladet från munnen. Därför var granskningen från norska journalistförbundet om DN:s femmånads tystnad om We Are Sthlm så välkommen.
Det vore perfekt om någon riktig norsk journalist kunde granska Aagaards påståenden i norsk TV om förövarnas etnicitet, jämföra dem med de faktiska polisrapporterna och publicera en tydlig sammanställning och samtidigt beslå Aagaard med lögn. Det är lögnen som borde vara huvudrubrik även om artikeln såklart måste redovisa bakgrunden på förövarna.
Det reser också frågan varför mångkulturens evangelister rekommenderar information och utbildning om svenska normer.. när mångkulturens evangelister samtidigt anser, att det hittills inte har haft någon som helst effekt på svenska män.
Och varför ska vi uppfostra dem, de är ju här för att kulturellt berika oss? Även om det inte anses finnas kulturella aspekter om de visar sig negativa... Dessutom, vilken svensk kultur är det vi ska överföra, det finns ju ingen, eller snarare, det finns tusentals berättelser (för att prata Fairtrade-Grankvist)? Men vi "måste bli bättre på integration"... Det är mycket med det jordiska. Så bra då att "debatten" håller sig i utopiernas idévärld.
Även om allt lindas in i så mycket bomull att jag blev trött av att läsa borde det ha en viss tyngd när en av etablissemanget erkänd organisation går ut på det sättet.
La också märke till att SVT text-tv inte kunde publicera utan att även nämna kritiken mot den: Omid Mahmoudi från Ensamkommandes förbund hävdar (hör och häpna): "Det finns ingen kulturell skillnad i synen på sexuella övergrepp. Det är helt oacceptabelt i alla kulturer." Sexualundervisning behövs således inte, det räcker med "mer information om skyldigheter och rättigheter" - vad nu det kan innebära?
Observera att jag inte kunde hitta Omids svar på SVD och SVT text-tv inte anger källa, men jag misstänker starkt att det är SVT själva som tyckte debattinlägget var för laddat och därför kontaktade Omid, som med sitt urbota korkade uttalande i mina ögon sänker hans organisation i sank. En sådan förening kunde annars varit till hjälp för integration och upplysning om "skyldigheter och rättigheter" såväl som sexualundervisning - men inte om talesmannen hävdar att Sveriges syn på övergrepp på kvinnor och, låt oss säga, Saudiarabiens syn är identisk. Då ljuger man, eller har inte förstått nånting.
__________________
Senast redigerad av enondgris 2016-01-17 kl. 17:59.
Kl 20 SVT kanal 2 ikväll, "Min sanning" med Nalin Pekgul. En timmes samtal med Anna Hedenmo. Förvånande att public service slänger in en sådan brandfackla som Pekgul, hon är en av de starkaste kritikerna av islamism och fick lämna posten som ordförande för socialdemokratiska kvinnoförbundet 2011 (efter detta har socialdemokraterna lierat sig allt djupare med islam).
Undrar när programmet spelades in (före eller efter dn-gate) och om "valda" delar i så fall har redigerats. Kommer Hedenmo öppet att visa antipati gentemot Pekgul? Hedenmo är ju känd för att vara allt annat än neutral i sina intervjuer.
Kan intervjun få genomslag i MSM om Pekgul går ut hårt mot rådande förnekelseläge i public service (där rapporteringen så gott som uteslutande beskriver muslimer som offer)?
__________________
Senast redigerad av Passepartout 2016-01-17 kl. 18:35.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!