Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Alternativ 2 lär vara den vanligaste ståndpunkten, om det alls sker något sådant tydligt ställningstagande. Att dominerande aktörer skulle frivilligt, aktivt verka för en omsvängning är uteslutet. De måste tvingas därtill av omständigheter som de inte kan hindra, och även då kommer de att försöka fördröja, motverka och smita undan. Skall det bli någon som helst ordning i svensk politik, så kommer det med nödvändighet att gå bröstgänges tillväga. Det vet de flesta inblandade, och det är därför mediekriget har fördjupats och förtydligats. Medieaktörerna ligger före politikerna, och politikerna är inte intresserade. Det är för mycket ideologiska ställningstaganden investerade för att de skall ge upp och göra helt om i en handvändning.

Jag tror inte alt 2 är gångbar bland vanliga Svensson. Bara för att södermalms-journalister framför ologiskt resonemang kring om vi verkligen är värda en välfärd vi har, så betyder inte det att resterande befolkningen håller med. Jag är tämligen säker att när anden väl kommer ur flaskan så är det inget snack sen. Det är våra pengar och de ska främst gå till våra medborgare, punkt slut.
Folk har ju flyttat (white flight) och tagit stora lån för att få det lugnt och säkert för sina familjer. Att tro dessa skulle svälja södermalmsdumheterna att vi inte är värda bättre har jag mycket svårt att se

Jag skulle inte förvåna mig om Boström klämmer till med en krönika framöver som just tar upp detta, att välfärd är något vi har skapats i generationer och inget som vi råkat fått av tur. Och att när det verkligen kniper till, så är inte "allt till alla" värd vatten hos folk.

Det är DERAS försvarstaktik just nu. Det är det enda försvar de har.
Visst är det patetiskt?
Varför skall de få tillbaka problemformuleringsprivilegiet? Inte en chans.

En situation som inte har uppkommit av en slump utan är en följd av politiska beslut trots att de funnits de som varnat för resultaten.
Vi har haft Alliansen i 8 år och nu rödgröna i ett, snart 4 år.
Båda blocken är komprometterade.
Det givna frågan, kanske väl formulerat från Boström med tiden, är varför väljarna skulle ge de som så uppenbart kört i diket och som inte har några idéer om hur lösa situationen nytt förtroende.
Nästa val kommer att handla om förtroende mer än om blockpolitik.
Skall de som kört i diket trots varningar få nytt förtroende från Svenska folket?
Svaret tror jag är givet. Nej.

Alternativen uluu påvisade måste omformuleras till:
1. "Ni var naiva".
2. "Nu får vi göra det bästa av det".

Tydligt markerat att deras tid är förbi.

Nåt jävla exkluderande måste det få vara i ett parti.

För att travestera gamle C-H.

Nja. Bostadspolitiken är den sakfråga som är mest intimt sammanbunden med invandring. Ett förespråkande av invandring, från vilket politiskt håll det må vara, måste av nöd åtföljas av en plan för utbyggnaden av bostadsbeståndet när befolkningsmängden ökar. Det finns två undantag från detta. Kåkstadsliberaler och de politiska krafter som önskar se svenska folket fattigare. Båda är helt försumbara. (När bostadsbeståndet i en redan etablerad bostadsbristsituation sjunker ytterligare per capita, så blir medborgarna fattigare - även om det inte syns explicit i den egna plånboken).

Så naturligt infinner sig två frågor: 1) Har invandringsförespråkande politiker i maktsituation haft en plan för bostadsbyggande i paritet med invandringens storlek? 2) Har media bemödat sig granska bostadssituation ur perspektivet hög invandring?

Svaret på båda frågorna är nej, så klart. Dock är det mer förvånande att media inte granskat situationen. Att behandla frågan politiskt kräver en helt annan förmåga än att göra reportage. Spontant kanske någon tänker att media har önskat hålla kostnaden för invandringen dold, genom att inte granska och diskutera byggnationsbehovet. Men ajg köper inte riktigt det argumentet. Backar man bandet så är det bara att konstatera att media ville väl med invandringen. Det hade varit rimligare att varit öppen med byggkostnaden. Alla andra kostnader drog man sig ju inte för att redovisa enligt principen "kostnad idag, vinst imorgon". Jag tror snarare att det är en formidabel obegåvning och okunskap kring praktiska samhällsrealiteter som grasserar inom både (riks)politik och media.

Slutsats: Varje försök från media och politiker att spinna på dagens bostadsbrist kommer att falla tillbaka på dem själva. Och det vet de om och kommer därför inte angripa frågan på det sättet.

Vad kommer då att hända? Enligt Boverkets rapport härförleden, så är byggbehovet 400 000 lgh över de närmsta 5 åren. I kostnad rör det sig om 1000 miljarder kr. (Det baserar jag på rådande nyproduktionskostnad för en lgh, finns att läsa på SCB:s hemsida, statistikdatabasen). Per år skulle det alltså betyda 200 miljarder kr. De som efterfrågar dessa bostäder är invandrare och unga, med låga eller inga inkomster.

Slutsatsen måste bli att det inte kommer att byggas 400 000 lgh de närmsta 5 åren och bostadsbristen kommer därför att öka ytterligare. Även detta vet politiker och media om.

Här kan det vara på sin plats att stanna upp och redogöra för en helt annan sak: En stor andel - en majoritet - av väljarna är gediget okunniga om sitt land i siffror. De flesta vet inte ens längre hur många invånare Sverige har. Än mindre antalet kommuner, invandringens storlek eller nybyggnadstakten.

Därför har bostadsfrågan potential att bli en formidabel valarbetare för SD när dels kunskapen om landets förfall i siffror når väljarna, dels insikten att det här var ingen hemlighet för media och politiker. Och därför kommer inte media och 7-klöverpolitiker att ens vilja ta i bostadsfrågan med tång. Utom i ett tvingande avseende som faller på regeringen. När bostäderna är slut i den mening att en asylant kan förvänta sig 5-10 års kötid - och därmed så långt boende på förläggning - så kommer ett nytt luciabeslut. Men bostadstillgången måste köras i botten först. Det måste vara katastrof i ordets verkliga bemärkelse. Och det är så dags då.

Media och 7-klöverpolitiker kommer sålunda nervöst och kissnödigt hantera bostadspolitiken på samma sätt som invandringspolitiken. När situationen är så illa att katastrofåtgärder måste till, så stoppar man invandringen. Den punkten i tiden närmar sig mycket, mycket snabbt. Förmodligen under innevarande mandatperiod. Ytterligare språng uppåt för SD i opinionen kan eventuellt skynda på frågan.

Kuriosa: I situationen efter ett invandringsstopp, så kommer den verkliga radikaliseringen. Både på vänsterkanten och hos nationella. Hos vänstern därför att alla möjligheter till konstruktiv politisk diskussion försvinner. Allt man kan göra är att skylla på andra (se Grekland idag). Hos de nationella därför att trots invandringsstoppet så kvarstår alla problem - landet var redan koloniserat och demografins kvarnar mal obönhörligen på, liksom en exploderande illegal invandring (då alla lagliga möjligheter försvunnit).

Bra där! Så måste det naturligtvis bli. Annars fungerar ju moderaternas strategi med att själv få presentera en lösning på sina egenskapade problem. Hela 7K skall fråntas problemformuleringsprivilegiet. Dom har formulerat fel problem för att implementera en lösning som folket inte vill ha med privatiserad välfärd, avskaffad arbetsrätt och modulhusfavelor. Helt emot vad svensken faktiskt vill.

Nu har vi på sistone sett en flod där andra aktörer än 7K i debattartiklar och ledare bekräftat en annan problembild än den 7K har försökt sälja. Dom har haft sin chans nu.

Här har ju White flight varit massinvandringens bästa hjälpreda än så länge. Genom att situationen i hyreshusbeståndet blivit allt mer försämrad & ghettoiserad så har ju alla svenskar som har den minsta möjlighet blivit bolånetorskar & flyttat därifrån & frigjort hyreslägenheter till fler invandrare.

Dvs. trycket på att bygga nytt har ju inte varit tramset om "billiga hyresrätter", för det går inte att bygga billigt. Det har aldrig gått, bostadsmarknaden har alltid fungerat som ett slags stafett där dom som har råd flyttar till nybyggen & dom som inte har råd, ungdomar, lågavlönade, sjuka osv. tar över de gamla lägenheter som lämnas. Trycket på att bygga har istället legat på bostadsrätter i segregerade läge, så att svenskarna har kunnat fly undan den destruktiva mångkulturen.

Det här kan ju i princip fortgå tills det inte bor en enda svensk i hyresrätt. Därefter blir det ju de invandrare som har råd som vill ta sig ur eländet & köpa bostad där svenskarna bor. I första hand i de billigaste områdena med radhuslängor. Detta funkar ett tag, sedan börjar vi om med White flight även från radhusområdena.

I media ser vi, som du säger, allt fler krav på att "öka byggandet". Men sanningen är att det kostar lika mycket att bygga på Strandvägen som i Rinkeby. Så det kommer att kräva enorma skattefinansierade bidrag, både till byggandet & till subventioner av de höga hyrorna (som betalas av skattebetalarna), för att det överhuvudtaget skall gå att bygga lägenheter till bidragsinvandrarna. Byggbolagen gillar givetvis detta, men frågan är om staten har så mycket pengar kvar, efter alla andra hundratals miljarder som redan plöjs ner i invandringen årligen.

Men jag tror du har rätt i att det kommer att utbryta ett "mediakrig om bostadsbristen". Byggbolagen kommer att sponsra diverse lobbyorganisationer & mångkulturalisterna kommer att damma av alla gamla argument som snickrades ihop när man skulle driva igenom miljonprogrammet i mitten på 60-talet.

Jag undrar om det idag finns oanvända reserver såsom AP-fonderna på 60-talet. Dessutom förväntades hyresgästerna betala sin hyra själv på den tiden.

Det jag menar är att sympatisörer till övriga partier inte lägger mycket energi på politik eller viktiga siffror. Om någon har koll på vad olika politiker och partier sagt och gjort eller vilka siffror som gäller (istället för att inte bry sig alls eller bara grunda sig på fantasier om vad de borde ha sagt och gjort), men inte uttalar sig om sina partisympatier, så är denne med all sannolikhet sverigedemokrat.

Politisk kunnig men tyst om sympatier = hemlig sverigedemokrat

Och det här är något sjuklöveranhängare känner på sig. Att vara politisk kunnig är misstänkt och skrämmande.

Det svaret är ett rungande nej. Staten har inte råd att bygga ett nytt miljonprogram. Socialdemokraterna pratar om att bygga 250.000 bostäder fram till 2020, det är ungefär hälften av vad som behövs enligt boverket (460.000 om jag minns rätt). Och sker det kommer det att ske för lånade pengar. Så man kommer låna nåt så in i hevlete med pengar, och inte lösa problemet. Det finns redan idag ett uppdämt behov, och till det kommer 80.000-100.000 nya förmågor per år.

Om man kollar i Stockholms norra delar (Järvafältet) ser befolkningstalen ut såhär:

Tensta 19.000 (2014)
Rinkeby-Kista-Akalla-Husby 16 066 (2014)

~35.000 invånare i dessa områden. Då förstår man hur katastrofalt stort det samlade underskottet på bostäder är. Man kan bygga ett Tensta, ett Rinkeby, ett Akalla, ett Kista och ett Husby om året. Och då klarar man inte ens hälften av behovet.

Ser man då 250.000 som S har lovat så lär det bli modulhus (kåkstäder) om man ska nå målet, och vill man inte ha kåkstäder i huvudstadens utkanter får man helt enkelt börja i andra ändan.

Det här beteendet kan också beror på ett slags "romantiserande" av verkligheten. Man vill så gärna att allt skall vara bra, så man slipper må dåligt, så att man intalar sig just att "allt är bra", "vi lever i den bästa av världar".

Detta fick mig att tänka på en intervju jag hörde för länge sedan, med en författare vars namn fallit ur minnet. Han berättade om sin pappa, som just uppvisade detta beteende. När t.ex. familjen var ute & åt på restaurang & maten var uppenbarligen dålig, så sade pappan alltid att allt var jättebra, just för att man ville att det skulle vara så & man ville inte förstöra den goda stämningen.

Jag är övertygad om att det i många fall inte är svårare än så här att förklara varför många, som borde veta bättre, helt enkelt blundar för obehaglig fakta. Man har fullt upp med karriär, barn & bolån så man boxar bort allt som känns obehagligt, för man orkar helt enkelt inte med sånt som känns jobbigt. Att detta sedan enbart ger positiva konsekvenser i det sociala livet är givetvis också ett plus.

Det här är 100% sant. Jag har upplevt detta från vänsterfolk som ställt till awkward stämning trots att ingen skyltat med politisk tillhörighet vid ett samtal om "fattiga EU-migranters" eventuella organiseringsgrad.

En konsekvens av mångkulturen är White flight.
En konsekvensen av mångkulturen är ökad efterfrågan på bostäder.

Men bostadsbristen beror inte på invandrarna. Den beror på politikerna.

Det går att bygga billigare, det går att få fram kapital för byggande och det går att göra detta utan subventioner. Det kan lösas med politik, regelverk och den fria marknaden.
Det är en annan fråga som inte borde blandas ihop med mångkulturen.

Bostadsbristen är ett eget misslyckande för 7K. Inte invandrarnas fel.

Att 7K gärna skyller bostadsbristen=sina egna misslyckandena på flyktingarna är väldigt lågt. Men väldigt typiskt.

De har satsat all sin kraft på att försvara mångkulturen men försakat område efter område.
Försvaret, skolan, äldreomsorgen , kriminalpolitiken, bostadsförsörjningen, offentliga investeringar och i stort sett allt annat är misskött idag.
Inte beror det på flyktingarna utan på den förda politiken.
7K lägger all sin tid på att försvara en illusion, mångkulturen, istället för att ta tag i verklighetens problem.

7K har försökt att kritisera SD för att skylla alla samhällsproblem på invandrarna och inte ha en politik inom andra områden. Att SD inte har några andra lösningar på alla samhällets problem än minskad invandring. Att det är invandringen som är orsaken till alla problem. Att minskas invandring skulle lösa alla politiska problem.

Men det är precis tvärtom.

Jag tycker SD skall precis som de börjat med använda problemformuleringsprivilegiet att föra fram att det är 7K som är mentalt blockerade av mångkulturillusionen.
Det är 7K fokus på invandringen och mångkulturen som gjort att 7K tappat fokus och taget för att kunna föra en politik inom de andra områdena. Det är 7K som har tappat verklighetsanknytning med svenska folket. Mångkulturvurmandet är ett symptom på dålig politik. Det är ansvariga politikers fel att det ser ut som det gör. Inte invandrarnas eller flyktingarnas fel. Det är den förda politikens som gör att det ser ut som det gör idag. Och det är 7K politikerna som är ansvariga.
Det är lågt av 7K att skylla på invandrarna och SD när de är ansvariga för situationen.

Därför är nästa steg i mediekriget om mångkulturen att kräva ansvar av de som är och har varit ansvariga för att det ser ut som det gör.

Att läget är ohållbart i Sverige har nu de flesta insett. Att det inte beror på omvärlden och flyktingströmmar utan på svenska politikers beslut och avsaknad av beslut kommer att ta lite tid.

Men det är nästa steg att ta i offensiven. Och när den insikten sprids bland folk kommer 7K att ställas till svars.

Det är rätt att det finns en politisk ovilja att bygga. Denna bottnar dock inte enligt min analys i det rosaskimrande försvarandet av mångkulturen utan har enbart ekonomiska förtecken. Situationen i norrlands småkommuner är att det har rivits outnyttjad hyresbostadskapacitet när svenskar har flyttat till Sveriges tillväxtområden (storstäderna).

Sen har avfolkningskommunerna fyllt på med invandrare och olika sorters förläggningsboenden, men iom. EBO-lagstiftningen så flyttar dessa invandrare också till storstadsområdena så fort dom kan. Därför ser vi exempel med 20-30 st. folkbokförda på adresser i utanförskapsområden. Det finns tillochmed en handel med "svarta mantalsskrivningar".

Detta har lett till att trycket på storstadsområdena är högt (från flyktingar i hyresbestånden) från den arbetande klassen i småhus/bostadsrätter. Detta i sin tur har drivit upp priserna till helt bisarra nivåer och tvingat en stor del av Sveriges befolkning att överbelåna sig. Spricker det här ställs många familjer på bar backe.

Om man nu skulle bygga utav bara fan så finns inte så mycket mark att bygga hyresbestånd på i tillväxtregionerna. Den mark som de facto finns ligger nära andra hyfsat attraktiva områden vars värden på privat belånade och köpta bostadsrätter/småhus då skulle minska i värde. Det är inte otroligt att den där dynamiten som hittades i Småland kommer att användas att spränga modulhusbyggen som kommer för nära (och därmed hotar värdet) på den egenägda bostaden.

Vi har redan sett hur (i Vallentuna om jag kommer ihåg rätt) hur ett "ensamkommandehem" vattenskadades efter färdigställandet så ingen kunde flytta in där. Man drog helt sonika in en vattenslang genom ett krossat fönster och vattenskadade huset.

Därför byggs det inte. För att bygga hyresbestånd "för nära" bostadsrätter konfiskerar pengar från privatpersoner genom en radikal nedgång mot för vad dessa personer en gång tvingades låna för att köpa sig så långt bort från problemområdena som man har råd med.

Det är en rävsax 7K har tillverkat åt sig själv med bostadsbyggandet också.