Början på ett mediakrig om mångkulturen?

180 graders förändrad migrationspolitik är just vad som krävs, även om Dahlberg gissningsvis ännu inte åsiktsmigrerat riktigt så långt...

En tillnyktrad PK-it skriver om stadsdelen Molenbeek i Bryssel, centrum för europeisk jihadism. (Flera av männen bakom dåden i Paris hade anknytning hit.) Mycket läsvärt och relevant även för svenska förhållanden. Se t.ex. dessa stycken:

http://www.politico.eu/article/molen...entrification/

Författaren är en urtypisk "södermalmare" (progressiv, tolerant, kulturintresserad akademiker) som blivit omvänd på grund av sina egna erfarenheter.


Men utopin om det mångkulturella, dynamiska samhället visade sig vara just - en utopi.


Stockholm skiljer sig dock från de flesta europeiska storstäder genom att staden är så segregerad. Det finns inga problemområden - ett Molenbeek, ett Grønland, ett Nørrebro - i centrum. Därför lever surdegshipstrar och arnstadianer ännu kvar i sin bubbla. De slipper bli kallade "smutsiga horor". Är det på grund av Stockholms geografi som Sverige blivit det sista landet att vakna upp ur den politiskt korrekta dvalan? Skulle en holländsk, norsk eller dansk Virtanen, Ernman, Gardell eller Arnstad ha kommit till insikt tidigare? Förmodligen.

Det som slår mig i dessa dagar är ett gammalt uttalande av Leif GW Persson, där han, understödd av fakta slår fast att Sverige har Europas dyraste & näst sämsta Polis. Enbart Belgiens polis var sämre.
Kanske finns det lärdomar att dra av detta även i dagsläget & även inom andra områden än polisväsendet. Kanske finns det en större gemensam underliggande orsak som även påverkar andra sektorer i samhället. Som gör att Sverige & Belgien sticker ut i jihadist-sammanhang.

Jag vet att tråden handlar om mediakriget men går det ens att skilja den politiska makten från media?

Vår utrikesminister Margot Wallström blockerar Johan Westerholm (S), bloggare och journalist, från sitt twitterkonto. Westerholm har en längre tid öppet kritiserat mångkulturpolitiken och jag anar att han har retat upp någon/några av Wallströms tjänstemän (eller Wallström själv).

När han påpekar avstängningen får han till svar att det har skett "av misstag" vilket han själv menar är omöjligt eftersom en blockering behöver göras medvetet och i flera steg.

Spelar det roll? Med tanke på att public service (SVT) numera censurerar sin "Tittarservice" där "fel" åsikter i allt högre grad bortcensureras är väl blockeringen av Westerholm i samma linje? Även om det senare handlar om en markering får jag samma känsla av instinktivt beteende: "fel" åsikt, radera! http://ledarsidorna.se/2015/11/blockerad/

Nu överväger regeringen någon slags "kristillstånd" och jag undrar vad det kommer att innebära? Kan "fel" åsikter censureras bort med hänsyn till rikets säkerhet och stabiliteten i samhället? (FB) EXTRA: Regeringen vill försätta Sverige i kristillstånd

Det spelar ingen roll. Nu är åsikterna ute i etern från etablerat håll och vem som helst kan nu referera till dem utan att riskera SD-stämpeln. Nu när krisen blir värre och regeringen gör mindre åt problemen kommer det oundvikligen utmynna i radikalare förslag på hur krisen ska lösas. Nu sover asylsökare på gatorna i Malmö. Det går inte längre att gapa om "mer resurser" till invandringen. MV fick ett antal miljarder extra för i år; det är inte pengar som saknas, det är fysisk plats som saknas för att husera alla invandrare.


http://www.expressen.se/kvallsposten...rader-och-sno/

Både Dahlberg och Teodorescu är ense om vad som behöver göras: ett totalstopp för invandringen till Sverige. Det är ett viktigt första steg, eftersom det kommer kullkasta alla tidigare föreställningar som politiker, journalister och "experter" försökt ituta svenska folket i åratal: nämligen att det inte går att göra någonting åt invandringen. Massinvandringen till Sverige är som naturfenomen som drar in över landet och det enda vi kan göra är att anpassa oss. Ett invandringsstopp kommer kullkasta den föreställningen.

Dahlberg tar upp två viktiga saker: hon har börjat referera till "Sverige" som en stat och nation. Tidigare har "Sverige" beskrivits i mediala sammanhang som ett slags globalt kulturcentrum med social omfördelningsmekanism som vem som helst kan komma till för att få bidrag och en intressant upplevelse. Nu börjar istället en Sverigebild framträda som utgörs av en nation som har intressen och som en stat som har prioriteringar.

Den andra viktiga saken Dahlberg tar upp är att vår självbild måste omprövas. Många svenska PK-människor lider av en störd verklighetsuppfattning som tar sig uttryck i grandiosa självbilder och narcissistiska personlighetsstörningar. De verkar tro att världen kretsar kring vad Sverige gör och att världen kommer falla samman om Sverige ändrar politik. Om folk istället insåg att vi är ett litet land som i det globala sammanhanget är fullständigt obetydligt skulle förmodligen människors intresse för att "rädda världen" genom svensk invandringspolitik ta sig lite mildare uttryck. Många svenskar önskar nog innerst inne att vi fortfarande var en stormakt som kunde påtvinga andra nationer våra värderingar. Lyckligtvis har vi lämnar den epoken bakom oss.

Som jag har sagt tidigare är ett invandringsstopp ett viktigt första steg. Efter det kommer asylinvandringen behöva stoppas permanent. Det kommer enkelt kunna ordnas genom en strikt tolkning av Dublinförordningen och ny svensk lagstiftning. Den enda asylinvandringen till Sverige ska vara kvotflyktingar, inget annat. Det sista steget är att börja skicka hem folk från Sverige som saknar skyddsbehov och egen inkomst. Det kommer frigöra enorma resurser för det svenska välfärdssystemet och kommer vara en nödvändig åtgärd för dess fortsatta existens. Det politiska klimatet är inte moget för dessa förslag än, men inom högst ett par år kommer tiden vara mogen. Frågan är bara hur mycket av Sverige som kommer finnas kvar då.

Undrar vem som blir först med att på allvar ifrågasätta för-sant-hållandet om flyktingar som flyr undan IS terror. I det fetade ovan läser vi tydligt ut att människor kuvas och hjärntvättas med religionens ord och texter som verktyg för att förmås till underkastelse under det muslimska kalifatet. Detta är emellertid inte nog, de kuvade och hjärntvättade, men dock tillblivna, kalifatvännerna stängs dessutom på östtyskt maner in och hindras att fly. Det bör således inte vara så många av dessa IS-fångar som fyller upp migrantströmmarna i Europa. IS är obarmhärtiga mot avfällingar får vi ständigt veta.

Somar Al Naher vet även att det "i detta nu" utkämpas kamp mot IS av civila och progressiva rörelser i Mellanöstern. Utifrån denna information, som levereras av en ledarskribent med rötter i just Mellanöstern på en av Sveriges största dagstidningar, sluter man sig rimligen till att inte heller flyktingar ur dessa civila och progressiva rörelser medverkar i större utsträckning till ansvällningen av migrantströmmen, de är ju "i detta nu" på plats i Mellanöstern och kämpar. Vilka återstår om de som hotas av IS blivit såväl kuvade och hjärntvättade som förhindrade att fly, alternativt stannar kvar och bekämpar IS på hemmaplan? Det bör då vara mestadels personer som inte är direkt berörda av IS framfart i Mellanöstern. Om det skulle visa sig vara en riktig slutsats reser sig omedelbart frågan om de flyende har skyddsbehov. Om denna slutsats visar sig vara felaktig bör Somar Al Nahers, och hennes likasinnades, agenda granskas ytterligt noggrant av journalistkollegerna, och kanske även av säpo rent av.

Släpp sargen för fan.

Gustav Fridolin, Jr, d.y., lintott och tillika statsråd, pressas mot sargen i SvD; rinkens is försvårar processen att bli torr bakom öronen:


http://www.svd.se/fridolin-inte-i-re...tingmottagande

Fridolin navigerar i intervjun, visar att makten går före principer. Verkade det som. Men miljötalibanens extremistiska fenotyp är aldrig långt borta. Fokus är på hur Sverige ska komma i form för att fortsätta kallet att frälsa universum. Vårdintygsmässiga ministrar i förarsätet. Den enda trösten i sammanhanget är att Sveriges styrfart är så låg att roderrörelsernas inflytande på kursen är försumbar.

Hur stoppas narrativet:
"Det är ju först nu i höst 2015 läget blivit ohållbart, innan dess var ju allt jättefint och allt gick jättebra med invandringen! Folk som innan hösten 2015, nej egentligen strikt sett innan slutet av oktober, varnat för för stor invandring är fortfarande rasister!"
bäst? Notera att detta redan pumpas ut av viktiga journalister. Det räddar nämligen inte bara politikernas renome, utan även journalisternas. De sitter helt i samma båt!


Hur sprids frågan:
"Om 80 000 invandrare per år var lönsamt, varför är då inte 600 000 invandare per år jätte-lönsamt?!
bäst?


Och hur förs avskaffandet av fri sjukvård, tandvård och skola till illegala invandrare upp på agendan bäst?

I en rättvis värld skulle sådana som Arpi och Dahlberg belönas på bekostnad av Livendahl och Helmersson. I en utopisk värld skulle de få Formgren som chef.

Men: åsiktsbytarna är viktigast nu och de måste välkomnas.

Jag tror inte du behöver oroa dig för att det är invandringen just i oktober 2015 och senare som kommer att kallas för olönsam. Hela installationen av potemkinkulisser kraschar brakande ned i skrivande stund. Alla aspekter av det svenska sinnessjuka mångkulturprojektet kommer att belysas av akademiker i decennier: propagandaapparaten och självcensuren, demokratiföraktet, förföljelsen av oliktänkande, den pseudoindependenta konformismen, den astronomiska ekonomiska kostnaden, den ännu högre kostnaden i nationell tillit, samhörighet och framtidstro.

Medierna och politikerna har återigen förenklat alla politiska frågor till endast en fråga. Invandringsvolymerna.

Men det är redan nu dags att börja den riktiga viktiga och svåra frågan som de senaste regeringarnas katastrofala avsaknad av realpolitik nu gjort akut.

Hur löser vi problemet som politisk naivitet orsakat?

Frågan aktualisera hur vi skall förhålla oss till mångkulturen när den inte längre bara är en krydda i tillvaron utan när den i form vi tolererat ställer stora krav på samhällets grundläggande funktion.

Volymerna har gjort att frågan om mångkulturen nu måste debatteras på allvar.

Förut var frågan: Hur mycket invandring tål Sverige?
Nu är det dags att ställa frågan: Hur mycket mångkultur tål Sverige?

För invandringsvolymerna vet vi nu svaret på enligt regeringen.
Är lösningen assimilation eller repatriering. Är det de val som kommer erbjudas de migranter som redan kommit?

I intervjun framställer han sitt parti som att de gör en viktig insats i krisen. Man löser svåra frågor säger Fridolin. Anna Dahlberg är av annan åsikt.

"Stefan Löfven sätter Sveriges framtid på spel. Nu måste han fatta de avgörande besluten – att uppmana Miljöpartiet att lämna regeringen och sedan lägga om svensk migrationspolitik 180 grader tillsammans med Moderaterna."

Tror knappast att hon är ensam om sin uppmaning.

DN bjuder på ett stort propagandapekoral:

http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/h...att-tvarvanda/

Hela texten har de vanliga vinklingarna. Jag nöjer mig med att citera slutklämmen med det gråtande kommunalrådet:


DN erkänner, för att inte verka helt verklighetsfrånvända, att debatten har ändrats. DN tycker nu att det slagit över för långt åt andra sidan - i en situation där vi har 1000-2000 invandrare per dag utan något beslut som försöker hejda det. DN är verkligen en bisarr tidning.