Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det är ju den största frågan. Inom humaniora talar man inte längre om integration utan om Delaktighet och inkludering som en väg in i medborgarskapet (bör påpekas att försörjningsstöd och andra bidrag är en del i detta). Problemet är att systemet som ska hjälpa personerna kräver att individerna bejakar en slags hjälplöshet för få tillgång till hjälpen. Individen ska visa upp att denne inte klarar någonting för att få rätt till insats. Det är raka motsatsen till att bli självständig. Tsunamin av migranter från Mena-länderna står väldigt långt ifrån våra värderingar, synsätt och verklighetsuppfattning. Så för dessa migranter är det bara en lättnad att få denna institutionella hjälp genom att visa upp att man ingenting klarar.

Detta har pågått sedan mitten av 80-talet och nu har det vuxit upp egna system hos invandrargrupper som utnyttjar den institutionella hjälpen för att på sätt skapa sig en maktposition inom den egna gruppen. Ibn Rush är en sådan skapelse. Muslimska brödraskapet utnyttjar det för att befästa parallella samhällen och därmed legitimera jihadister. Tråden om Slöjmisshandeln är en enda lång tråd om just detta.

Kommunerna har tvingande lagar och föreskrifter som gör att de måste erbjuda inkludering och delaktighet i samhället. Man går då halva vägen och det är så vi bland annat kan se särskilda badtider för slöjkvinnor, vilket den nyktre förstår att detta bara leder till ytterligare utanförskap. Det vet naturligtvis även slöjkvinnorna och deras företrädare.

Ser vi till media har de ringa kunskap om denna "separationsprocess" som statsvetaren Anders Persson uttryckte det i svd häromdagen. Uppenbarligen är mångkultur något som leder individer bort från samhället och medborgarskapet. Som du påpekat så inser många, eller rent av de flesta inom etablerad media att massinvandringen leder till systemkollaps. Då fortsätter jag och undrar hur det blir när insatserna för delaktighet och inkludering (i detta ingår även hjälp till tiggande romer) inte heller klaras av? Det är ju dessa insatser som möjliggjort upprätthållandet av utanförskap. När insatserna uteblir krävs heller inte att man är hjälplös som i sin tur leder till att du måste visa upp att du kan något för att komma in i samhället och få en dräglig tillvaro bortom matkuponger och ren misär.

Det kommer att bli svårt för media att hantera dessa frågor. Mest för att de inte förstår sambanden mellan mångkultur som en separationsprocess och därtill utanförskap. Detsamma gäller SD. De har varit emot mångkultur. Men de har bara sagt att svensk kultur ska gälla. Ingenting talas om varför ett mångkulturellt samhälle är förödande för just dem personerna som det berör. Ingen förbjuder en kurd eller somalier att anamma sina egna kulturer, men ute i samhället gäller beprövade svenska värderingar och sätt att samarbeta. Förresten så är det ingen särskild större skillnad att besöka ett bibliotek i Kina, Japan, Chile och Sverige. I inga av dessa bibliotek hänger det horder av gäng med brorsor som bråkar med varandra. Tycker Paula Neuding borde nämna detta.

Lite om delningar på sociala medier med tanke på att Aftonbladet är mycket större än Expressen...

Expressens 3 senaste

Anna Dahlberg "Sverige går sönder - och Löfven tittar på" 20.000+
Osignerad "Välkommen till vänster-SVT" 18.000+
Sakine Madon "Vi måste kunna häckla all religion" 6.000+

Aftonbladets 3 senaste

Ingvar Persson "Superbakterierna är en riktig mardröm" 124
Katrine Marçal "Klimatmötet handlar också om säkerhet" 56
Ingvar Persson "Lönerna är inte för höga" 134

AB vill tydligen avleda uppmärksamheten från den stora frågan just nu, så man får gå några dagar bakåt för att hitta ledare som handlar om invandringsfrågan...

Anders Lindberg "Jag vill fortsätta kunna vara naiv" 911
Karin Pettersson "Terrorn utnyttjas som slagträ mot flyktingar" 550
Karin Pettersson "Utan fred i Syrien får vi leva i skräck" 330

Jag sa en gång i den här tråden att MSM förr eller senare kommer att upptäcka att det finns en oexploaterad guldgruva för den tidning som fyller luckan mellan skitnödig PK och alternativmedia. Expressen verkar ha hittat dit och lyckats göra sig relevanta för samtiden, medan Aftonbladets ledare är ett krympande särintresse.

Jag ser numera Anna Dahlberg dyka upp regelbundet i mitt Facebook-flöde, det gjorde jag inte tidigare. Även bland folk som tidigare inte brydde sig om invandringspolitik börjar en medvetenhet växa fram; folk har börjat prata mer öppet om sakers tillstånd. Dahlbergs nuvarande ståndpunkter om tillståndet i Sverige och hennes syn på svensk invandringspolitik börjar delas av allt fler. Lägg där till Jonas Anderssons debattartikel som börjar närma sig 50.000 delningar. Det som mest delas från AB är nöje och sport; deras politiska ståndpunkter börjar alltmer framstå som förlegade. Den stora hypen för massinvandring är numera över.

Vi får hoppas att Expressen fattat var efterfrågan numera ligger och att andra borgerliga tidningar följer efter. GP och Smålandsposten har som bekant också gjort en del viktiga framsteg. Sorgebarnet SvD verkar fortfarande inte vilja ta steget fullt ut och börja bedriva en politisk linje befriad från nyliberalism, kulturrelativism och asylhysteri.

Om man ska leka djävulens advokat kan man dock nämna att Jennifer Wegerup skrev en kolumn i Aftonhoran igår som delats ~5000 gånger:


http://www.aftonbladet.se/nyheter/ko...cle21805506.ab

Att ställa krav på muslimer var en dödssynd i Sverige fram tills ganska nyligen. Kanske börjar debattklimatet svänga även i denna fråga.

Den alltmer irrelevanta och förtappade skräptidningen DN publicerade för några dagar sedan en ganska uppgiven ledare.


http://www.dn.se/ledare/huvudledare/...lagkonjunktur/

Det är väl egentligen ganska enkelt att förstå varför liberaler i Europa är på tillbakagång. Inget av det liberalerna utlovade efter Berlinmurens fall har egentligen infriats. Det stora problemet för "liberaler" i Sverige är att de är svåra att särskilja från extremvänstern i de flesta frågor som inte rör ekonomi. I Sverige verkar "liberalerna" ha fått sitt existensberättigande av kulturvänstern. I PK-debatten mellan bland andra Anna Dahlberg, Per Svensson och Åsa Lindeborg vände sig "liberalen" Per Svensson hela tiden till Lindeborg för att få bekräftelse och därmed bli betraktad som en "duktig" liberal av en vänsterföreträdare.

Det vänstern avskyr mest av allt är konservatism och nationalism, och så länge liberaler är på samma sida som vänstern i dessa frågor fungerar liberalerna som ett gäng nyttiga idioter åt socialisterna. Hur liberaler kan försvara mångkultur och identitetspolitik är ett stort mysterium med tanke på att dessa synsätt ger kollektivet företräde över individen, vilket är den ideologiska motsatsen till liberalism. Den absurda driven av i stort sett alla politiska partier i Sverige att implementera Miljöpartiets vänsterglobalism försvaras inte minst av Folkpartiet, som vill att Sverige ska bli en delstat i ett federalt EU. Det svenska "liberaler" inte verkar ha förstått är att ett liberalt samhälle kräver extremt starka grundfunktioner som polisväsende, militär och en korruptionsfri och neutral statsförvaltning.

Det finns knappt någon som företräder klassisk liberalism i Sverige. Liberalism är fullt förenlig med "mjuka" varianter av nationalism, vilket Kant och Mill är tydliga exempel på. Så länge liberaler i Sverige och Europa fungerar som någon slags kulturmarxistisk högerfalang förtjänar de inget existensberättigande överhuvudtaget och de kan gott tyna bort i periferin, inte saknade av någon (utom möjligtvis Wolodarski och Per Svensson).

Samma här.

Ja, förståeligt. Det är väl hon och Hakelius som är vettiga. Även Lena Mellins "Skräckrapporten om flyktingkatastrofen: Liv och hälsa är hotat" har delats nästan 10.000 gånger. Inte för att AB lär dra några smarta slutsatser om vad som drar läsare och inte.

Jag tycker det största problemet med liberaler av FP-typ är att de pendlar mellan att dra in oss i skit och att ge oss skit för skiten. Först har de vidlyftiga fantasier om hur fantastiskt allt blir när man öppnar det ena och andra och trooooor på männnniskans kraaaaaaft. Sen går det (alltid) åt helvete och genererar instabilitet, svinn, fusk, missbruk och en massa andra problem. Då säger de "ojsan, vi har varit naiva" och plötsligt har vi övervakningskameror och avlyssning överallt, och vanligt hederligt folk måste hoppa genom ringar och fylla i tusen blanketter för att få något som tidigare funkade "on the honor system". Då skriker någon "ni är inte riktiga liberaler, ni är kravliberaler/batongliberaler", då börjar batongliberalerna gråta och av skuldkänslor över att inte bli erkända som äkta liberaler öppnar de några andra hål i systemen någonstans, sen kommer direkt nya problem som följd av det och då kommer mer batongåtgärder som drabbar alla, tills vi sitter i en polisstat. Och de lär sig aldrig av misstagen eftersom de sätter en enorm ära i att alltid fortsätta tro på människans kraft och godhet och bla bla bla. Hela packet borde stängas ute från maktpositioner så att de inte kan paja ännu fler saker som redan fungerade.

TS såg in i framtiden. Intressant, men kanske inte jättesvårt.

Är det detta du tänker på?

I så fall verkar DogDylan ha fått rätt. Vi är fortfarande inne i ett skede där kampen står mellan liberalismen och mångkulturalismen/kulturrelativismen och liberalismen om jag har tolkat saken rätt?

Anna Dahlberg Sverige går sönder – och Löfven tittar på

Nja, på vissa bibliotek i Sverige så hänger det ju gäng med brorsor som bråkar och stör.

Jag kommer att tänka på Lilla Fridolf när jag ser eller hör Fridolin. Eller Kejsarn av Portugallien. Tiden är ute för den sortens drömmare. Det finns inte mer pengar att slösa bort. Retoriken kan säkert rekylera vid minsta upplevd, relativ lättnad i överbelastningsattacken mot och resursslöseriet i Sverige. Stollar utan körkort ska inte sitta bakom ratten.



Bra sammanfattning av den impotenta, svenska liberalismen! Få se om Fp:s namnbyte till Liberalerna kan medföra ett lyft... Politik är ju numera alltsomoftast kortsiktig eller "visionär" på ett vidlyftigt sätt; konsten måste vara att dels staka ut den större berättelsens färdriktning och dels göra resan uthärdlig, eller alternativen uteslutna, för dem som lever nu. Utan uppenbara målkonflikter och rent önskedrömmande. Piska och morot är en pedagogisk doktrin. Det demokratiska försvaret mot antisociala, klanstyrda invällare är svagt. Friheter måste kunna backas upp med ett försvar; skydd mot missbruk, parasitism.

På den europeiska kontinenten finns nationalism, i Sverige endast "socialkonservatism" genom SD som är utfryst från det parlamentariska arbetet. Vänsterismen genomlöper hela sjuklöverspektrumet, med små harklingar på sistone genom M och KD, dock utan att kunna prestera någon konsistent hållning. På enstaka månader görs en helomvändning, från gränslösheten predikan till medgivandet att en gräns för Sveriges mottagningskapacitet finns och "börjar närma sig". Sådan brist på förutseende, framförhållning och handlingsförmåga är beklämmande; i mina ögon har dessa partier straffat ut sig för evigt från förtroendet. Det krävs en fullständig utrensning. Men vad gör det, partierna är ju mestadels förpackningar vars innehåll saknar beständighet i form av principer och deras företrädare saknar karaktär och förtjänster. Vänsterismen som genomlöpande tema, med vänsterpartierna och de forna, borgerliga allianspartierna i vardera änden, är varandras parhästar i mångfaldsaktivismen; detta naggas nu tillfälligt, frågan är bara om vi kan se något slags bokslut för mångfaldsprojektet när vi förr eller senare ser ljuset ur tunneln eller om det är business as usual därefter: inget medgivet, inget förstått.

Okey, jag menar att innan massinvandringen var alla svenska bibliotek som random andra civiliserade länders bibliotek. Min poäng är att svensk offentlighet inte skiljer sig särskilt mycket från andra länder med liknande välstånd. Är man sjuk åker man till en vårdcentral, men skippar att ha med hela jävla släkten.

Åsiktsförskjutningen fortsätter i Sverige; jag tror det börjar bli ganska svettigt just nu för sossarna. Nu SD har nu gått om S inom LO. Det kan vara betraktas som ett gigantiskt misslyckande för Löfven. En av anledningen till att han valdes var för att betona för kärnväljarna att man ska hålla fast vid traditionell socialdemokratisk politik efter utsvävningarna med Mona Sahlin och fiaskot med Håkan Juholt. Att sossarna under Löfven förlorar sina kärnväljare borde skapa viss panik inom partiet.


För en gångs skull är jag beredd att hålla med Daniel Suhonen.


http://www.svd.se/suhonen-s-krisen-v...matningar-2015

Suhonen vill såklart polerat sitt eftermäle i och med dessa uttalanden, men han har nog rätt i sak trots allt. Det är en sak att backa i opinionsundersökningar under det första året, men vid det här laget ska regeringens politik börja märkas. Istället är det enda som märks i svensk politisk just nu den handlingsförlamning som regeringen lider av.

Ikväll ska islamistisk extremism debatteras i Agenda mellan Birgitta Ohlsson och Alice Bah. Kan ju vara intressant att se på för att undersöka vilken PK-nivå samtalet hamnar på. Jag kunde inte låta bli att notera följande i SVT:s programbeskrivning:


Det här säger väl en del om den intellektuella nivån på det offentliga samtalet i Sverige och hur journalister ser på sitt uppdrag. Ett "fördjupande" samhällsprogram ska alltså innehålla ett segment som ska förklara svensk invandringspolitik för barn. OK? Varför anser någon att det är nödvändigt i detta sammanhang? Vanligtvis brukar fördjupning innebära att personer med intresse för ett ämnet söker mer kunskap om olika aspekter inom ämnet. Förklaringar för barn brukar vanligtvis inte ingå i ämnesfördjupningar. Det säger väl en del om hur den svenska journalistkåren betraktar sina läsare; alla är idioter som inte begriper bättre än barn. Med den inställningen är det inte konstigt att samhällsdebatten helt tappat fotfästet i verkligheten.

Det blir ju inte mycket till debatt med 2 islam/islamistvänliga kvartsfigurer som skall sitta och låtsas vara oense.


Jasså? Jag tycker det är kritik mot Löfven lite överallt. Blnad vanligt folk (som naturligtvis inte räknas av Makteliten) så är kritiken massiv. Men även i tidningar. Till och med AFAbladet har ju framfört kritik mot Löfvens och hans ursäkt för en regerings totala handlingsförlamning.

Kan dessutom inskjuta att S verkar ligga ganska stilla i opionen på ca 25%, lite lägra hos vissa, lite högre hos andra, men runt 25%. Det är väldigt bra (bra för sossarna) med tanke på omständigheterna.