Citat:
oyto, exemplet med de norska nationalisterna handlar om den svenska chauvinismen för över ett sekel sedan, efter unionsupplösningen, inte dagens belägenhet.
Ytterligare en aspekt i Dan Korns krönika:
Det är inte så konstigt att expansionismen eller "upprättelsen" av ett återtagande, en tvångsanslutning, av Norge eller andra stormaktsdrömmar vid sekelskiftet var utåtblickande. Men den som undersöker saken hittar säkert mer inrikesrelaterat fokus också för dåtidens storsvenskhet, men det blev bara inte stoff för storslagna strofer och parader. Det förflutna som stycket ovan tar upp, passar också in på nutiden såtillvida att den chauvinistiskt "humanitära" överheten har omvärlden i fokus (eller sig själva, med överbudspolitikens proxy), på bekostnad av svensken.
Arnstberg om maktens dikotomi, den mellan de folkvalda och det dresserade folket:
Med den monomana multikultin som ett enkelriktat påbud från överheten, Statsmaktens "gåva" till folket.
Ytterligare en aspekt i Dan Korns krönika:
Det är inte så konstigt att expansionismen eller "upprättelsen" av ett återtagande, en tvångsanslutning, av Norge eller andra stormaktsdrömmar vid sekelskiftet var utåtblickande. Men den som undersöker saken hittar säkert mer inrikesrelaterat fokus också för dåtidens storsvenskhet, men det blev bara inte stoff för storslagna strofer och parader. Det förflutna som stycket ovan tar upp, passar också in på nutiden såtillvida att den chauvinistiskt "humanitära" överheten har omvärlden i fokus (eller sig själva, med överbudspolitikens proxy), på bekostnad av svensken.
Arnstberg om maktens dikotomi, den mellan de folkvalda och det dresserade folket:
Med den monomana multikultin som ett enkelriktat påbud från överheten, Statsmaktens "gåva" till folket.
Jag har svårt att läsa Korns konfliktbeskrivning som annat än mellan aktörerna "storsvensk" och "icke-svensk", där den märkvärdige svensken i sin hybris tar sig rätten att styra och ställa med andra folk. Samma konflikt som Anna Dahlberg beskriver i Expressen.
Svensken (av den storsvenska övertygelsen) är en odräglig översittare mot andra folk - norrmännen då och alla EU-folk ("idioterna från vildmarken") utom tyskarna idag.
Att "storsvensk" är samma sak som "överhet" och plågare av svensk allmoge nu och då, att det största, ENDA verkliga offret för stormaktsprojektet är svenska folket är - menar jag fortfarande - osynliggjort.