Citat:
Ursprungligen postat av
lm5711
Men han har ju rätt? Om media kan behålla kontrollen över "berättelsen" så kan man få svenska folket att gå med på precis vilka stolligheter som helst.
Det är som i en religiös kult. Är folk tillräckligt troende så begår man hellre mass-självmord än förlikar sig med verkligheten (
länk).
Det finns en objektiv verklighet som bäst förstås med vetenskapliga metoder. Men de agendasättande journalisterna har greppat det mycket viktigare faktumet att folk i allmänhet har en väldigt dålig koll på den objektiva verkligheten. Istället sväljer folk glatt alla möjliga "berättelser".
Det är mycket effektivare att arbeta med lockande berättelser än att begränsa sig till argument som måste stämma med den objektiva verkligheten.
Den humanitära stormakten är som en sekt där det finns en högre mening. Att det egna livet och det man skapat åt sig själv inget värt är, ens egen existens är inte gott nog. Det är syndigt att ordna det gott åt sig själv. Har man det bra, medför det en skuld som måste betalas. Den högre meningen är bland annat att delta i massmöten där den egna godheten hyllas. Till exempel medelst välgörenhetsgalor utsända av statens television. Den högre meningen är att rädda världen. Och precis som Folkets Tempel trodde att man skulle frälsa världen, tror den humanitära stormakten att man ska frälsa världen. Och när människor väl smittats av idéer om dessa högre värden, sin egen obetydlighet utanför en god gemenskap, plikten att frälsa världen, ligger vägen öppen för total galenskap. Och det som sker i dagens Sverige är att man tar ifrån oss alla vår värdighet. Inget av vårt eller våra förfäders hårda arbete betyder nåt. Att vi i Sverige har skapat ett väl fungerande samhälle är inte värt något alls. Det är i den humanitära stormakten en belastning för svensken, attha ordnat det väl för sig.
Man kan inte säga att dagens Sverige är en nationell variant av Folkets Tempel, men templets likheterna med den humanitära stormakten finns där. Den högre meningen, skuldbeläggandet av att ha skapat nånting bra för sig själv, plikten att följa den högre och goda meningen. Den totala galenskapen och viljan att inte bara förstöra för sig själv, utan också beredvilligheten att förstöra för andra. Allt ackompanjerat av glada tillrop om gemenskap, solidaritet, antirasism och en massa andra fina floskler. Parat med ett högt tonläge förenat med hätska anklagelser mot de kätterska, som
Vimur ger ett utmärkt exempel på i sitt inlägg om
Kjell Bergqvist.
Läser man Aftonbladet - även förment liberala tidningar som Dagends Nyheter - tror jag man får en rätt så god inblick i de troendes syn på inte bara sig själva, utan också hur de ser på oss, där inräknat mig. Och från anhängarna av den humanitära stormakten, har jag svensk ingen pardon att vänta. Den humanitära stormaktens högre värden, övertrumfar alltid min och andra svenskars rättigheter.