Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Firar ni 10-årsjubileumet?

Ja det är alltså i år 10 år sedan regeringens utlysta Mångkulturår genomfördes.

http://www.regeringen.se/rattsdokume...10/sou-200591/

Det kan vara intressant att med hela 10 års perspektiv fundera lite på orsak och verkan i vår nuvarande mångkultur.

Går direkt på betänkandet som kan laddas ner från ovan länk:

Citerar helt efter eget tycke och smak från sammanfattningen och förordet:







Ovan citat av :
Yvonne Rock
Nationell samordnare för Mångkulturåret 2006

Från http://www.kulturradet.se/sv/nyheter...angkulturaret/


Någon som noterat vilken annan "kulturell identitet" som nästan alla, om inte alla, nämnda personerna har? Vilket nätverk hon verkar i?

Med det sagt tror jag mångkulturprojektet var en fortsättning på "om detta må ni berätta" som nu slog snett när den minoritet som inom kulturen lyckats bli en lokal majoritet fick möta en annan välbekant "kulturell identitet" av en helt annan sort än de konflikträdda svenskarna.

Det är det mediekriget vi nu ser. Kriget mot muslimer för att kunna ha kvar den mångkultur som var och är en födkrok för i huvudsak en "kulturell identitet".

Därför blir det så svårt för dem att hitta rätt och hitta allianser när de själva bejakar mångkultur men bara av en sort. Ja det är en oxymoron.

Givetvis är det också svenskar som både bejakar och föraktar mångkulturen men vi har inte samma access till kultursidorna i medierna utan är tvingade att föra motståndet i alternativa medier.

Biskopskräket Martin Odéus, som nyligen skrev en floskelkavalkad av sällan skådat slag i DN i anledning av de skärpta reglerna, får på moppe tämligen brutalt av Karin Phil, Expressen under rubriken "känslor är inte argument präster".

"Men en liten elit biskopar och präster inom Svenska kyrkan verkar ha satt i system att vädra sina känslor offentligt. De verkar tro att prästrockarna skyddar dem från krav på resonemang. Ofta påstår de att de tar strid för värderingar. Allt kan inte bara handla om ekonomi. Och det är ju sant. Men att, likt biskop Martin Modéus på DN:s kultursida (20/7), svamla om att ”tårarna behövs. När de försvinner är vi förlorade” är något annat. Det är SM i självömkan.
Modéus text kritiserar den nya asyllagen, som började gälla i går. Han ger sig alltså in i en politisk diskussion som är komplex och där många intressen står mot varandra. Man hade kunnat tro att biskopen skulle förmedla de kristna värderingarna, och sedan kanske komma med ett konkret förslag hur dessa värden omsätts i praktisk politik. Han verkar ju anse att religionen ska påverka politiken. Exempelvis: om människovärdet är viktigt att värna, hur ska vi balansera flyktingmottagande mot att ge de äldre en värdig omsorg? Är det rimligt att ta ur biståndsbudgeten, som kyrkan bryr sig om, för att täcka kostnader i Sverige? Men icke. Några sådana frågor ställs inte. Han beskriver bara sitt eget känsloläge."

Detta är ju alldeles utmärkt läsning redan i sig. Om man nu vidare börjar att så här pass öppet kritisera meningslöst känslopjunk från kyrkligt håll öppnar ju det upp dörrarna för motsvarande kritik gentemot egentligen vem som helst som framför motsvarande känslobaserat svammel. För inte är det någon skillnad på om det intellektuella snömoset kommer från kyrkan eller tex Jonas Gardell, Malen Ernman eller någon av de övriga usual suspects. Att balansera flyktingmottagande gentemot äldreomsorg gäller ju 24/7 alldeles oavsett i vilken kontext frågan diskuteras. Jag ser ingen som helst principiell skillnad mellan "prästrockar" och "godhetsrockar" i största allmänhet, vem de än sitter på. Mycket trevlig läsning i sin helhet.


http://www.expressen.se/ledare/karin...ument-praster/

Skall jag förstöra också denna dag för trådens läsare?

En liten framåtblick om mångkulturen 2058, första citaten signerad den invandringskritiske K-O Arnstberg:


från en utställning på Judiska museet, År 2058:
http://www.judiska-museet.se/index.p...-ar-vi-pa-vag/

Ooops. En fördel med etnisk tillhörighet i en mångkulturell värld. Det vill säga en ekonomisk fördel att inte utåt skylta med att man egentligen inte alls är mångkulturell. Man bara säljer in den idén för egen vinnings skull.

Länken ovan innehåller också mycket annat intressant.
Assimilering? Nej tack. Ett folk som alla andra? Tror inte det.


Nordliga provins? Inte ens erkänd som nationalstat.
Har inte Svenskar samma ansvar? Ett folk som alla andra?

Jag är övertygad om att mångkulturvurmandet från denna grupp är grundproblemet till dagens mångkulturella situation. Det gick nämligen inte att sakligt debattera mångkulturen. Låsningen finns fortfarande. Lösningen är inte antisemitism utan att samma regler skall och måste gälla alla oavsett bakgrund. Det gör det inte nu.
Och det innebär inte att det är samma regler för medborgare och icke medborgare. Bara samma regler för alla medborgare. Och för nationalstater.

För att komma åt mångkulturen måste man synliggöra hur andra kulturer kämpar för sin särart i Sverige och ifrågasätta om det är förenligt med den Svenska modellen.

Provins? fy faan.

Varde ljus

Vi kan, när vi gått ur EU, damma av och modernisera lagarna vi hade under svensk medeltid och sätta käppar i hjulet för fractional reserve lending, och fractional reserve banking som under svensk medeltid sågs som ocker. Minns jag rätt har Sverige landsförvisat medlemmar av denna grupp förr för bedrivandet av ocker och FRB under historiens lopp.

Det blir som en Capone-grej nästan, att komma åt den "mångkulturella situationen" med ekonomiska påtryckningsmedel...

Kaozet i Sverige börjar breda ut sig på allvar. Nu är det inte längre "utsatta" förorter som är drabbade, utan hela samhället börjar dras ner i den mångkulturella gyttjan.



http://www.svt.se/nyheter/lokalt/sma...ack-pa-polisen


Klart det finns ett samband. Sveriges invandringspolitik har skapat denna situation.

Boström i GP.


https://www.gp.se/ledare/bostr%C3%B6...e-ut-1.3495229

Med tanke på hur snabbt situationen i delar av Europa har spårat ur är det inte osannolikt att samma sak kan hända i Sverige. Missnöjet pyser ut i samhället, men det är den del av Sverige som PK-mupparna aldrig kommer i kontakt med. Därav oförståelsen för vad det är som händer i Sverige.

Ja, det var bra, men den riktiga frågan som aldrig ställs är: vad har biskoparna gjort för att omvända invandrarna till den kristna tron? Vad gör kyrkan för att missionera Jesu Nåd, de har ju trots allt en missionsbefallning? Svaret är förstås: absolut ingenting. Biskoparna skulle inte ens förstå detta. De är nämligen inte alls kristna, utan omrörare och försäljare av känslosås. De vill ju så väl. Halleluja.

Alla kyrkans tillgångar bör därför konfiskeras. De behövs ju i flyktingmottagningen, och kyrkan vill ju så väl! Det har de ju sagt! Bra, låt dem visa det på ett handfast sätt. Byggnaderna kan förvaltas av nåt av de tolv statliga verk som pysslar med sånt.

Över huvud taget är detta ett argument som SD borde ta till sig. Om Malena Ernman nu vill så väl: bra! Konfiskera hennes tillgångar och låt henne visa det. Passa på att utlova en godhetsskatt riktad mot kultur- och mediearbetare. Om organisationer uttalar sig för ökad resursöverföring till flyktingar: konfiskera deras tillgångar. Konfiskera ledargarnityrets tillgångar. Driv in deras egendom, de ska föregå med gott exempel. Det är ta mig fan dags för en rejäl räfst.

Eller uppnår dessa personer en högre moralisk position genom att mäkla att andra ska göra jobbet? Kan det tänkas att de vill behålla sina egna resurser? Nej, så kan det ju inte vara.

Åter bekräftas det utvalda folkets ledande roll i omdaningen av Sverige från etnisk homogen nationalstat till ett söndrat mångkulturellt fiasko. Denna roll har deras egna företrädare erkänt, se till ex Barbara "gasten" Spectre och minns gärna judinnan Ingrid Lomfors uttalanden vid "Sverige tillsammans". Gång efter annan bekräftas detta och den korrekta slutsatsen faller då i samma ögonblick som det judiska perspektivet lyfts bort från analysen. Det är också därför som det påstått stora hoppet Sverigedemokraterna aldrig kommer bringa rätt och ge svenska folket upprättelse värd namnet. Det behöver kanske inte påpekas, men den enda rörelse som lyfter frågan om det judiska inflytandet i Sverige idag är Nordiska motståndsrörelsen och för det ska dom ha ett stort jävla erkännande som heter duga. Det övriga motståndet är blott en skimär som syftar till att styra en skapad konflikt i vårt land, de vill här utifrån hegelisk princip generera en ny ordning ur kaoset de skapar.



Det menar jag är endast delvis, om ens det, rätt. Snarare är vad vi upplever idag en kontinuation på de folkmord den judiska diasporan organiserade i Europa under 1900-talet. Efterkrigstiden gav en kort respit varpå nya planer upparbetades efter den sk Kalergi planen. Det är också här vi kan konstatera att Hitlers ord om att slutmålet för den konflikt som då varade i högsta grad gäller än idag. Det är således fråga om slutet för den vita rasen eller judendomen i Europa.

Det är så man säger "Hitler hade rätt". Det sk mediekriget är i grunden inget annat än ett propaganda krig som förs i judendomens intresse, mot det svenska folket. I den mån det rymmer en opposition så är den i högsta grad kontrollerad genom det judiska ägandet. Dessa är oerhört effektiva och skickliga i att förmedla sin egen offer roll, att deras folkfränder i Malmö t ex drabbas är förstås del i en kalkylerad strategi där dessa samtidigt manas återvända till det förlovade landet.

För att återknyta till den konflikt som uppstått mellan svenska kulturella marxister och marxister av den mer klassiska sort så har dessa alltid varit judendomens nyttiga idioter. Marxismen har alltid tjänat judendomen från bolsjevikernas mass-slakt av européer under 1900-talet till mångkulturella förfall vi ser idag. Höga judiska företrädare har till och med förklarat marxism och judendom som varande essentiellt samma sak. Att den gamla skolans marxister gråter över att en ny generation nyttiga idioter omfamnar en kapitalism som drivs utav judisk storfinans betyder absolut ingenting i det större sammanhanget, då dessa tjänat sitt syfte och därmed förpassas till historiens sophög.


Antisemitism bör i sammanhanget ses som ren självbevarelsedrift. Finner det märkligt att du - trots att judendomens språkrör förklarar vårt land som varande en judisk provins, ändå menar på att antisemitism inte är en lösning? Att motsätta sig detta ÄR antisemitism, varför skulle det då inte vara önskvärt?

Därför att frågan handlar inte om "det utvalda folket". Det är deras sätt att blockera frågan genom att göra det till en fråga om antisemitism eller inte. Det är alltså att gå i fällan att låta deras argumentationsstrategi vara rådande.

De har positionerat frågan till att stå mellan multikultur eller antisemit/rasist/nazist.
Inga mellanting tillåts.
Finn det i debatten inga mellanting mellan detta vinner multikulturen.

Och det är därför de är så rädda för SD och en sansad debatt. För den kan de inte vinna då frågan görs till en ickefråga om sionismen. För det handlar inte om sionism eller dess motsats, antisionismen. Det handlar om Sverige. Och om Svenskar. Varför skall det officiella Sverige och svenskar i gemen behöva förhålla sig till en liten högljudd minoritet?

Varför har vi låtit det ske så länge? Ja om det må vi berätta.
För det handlar om oss, inte om sionism.

Det har varit deras sätt att sätta sin etnicitet i centrum. Att det har fungerat beror på oss inte på dem. Det gör också att vi bestämmer när det är stopp.

Och det bästa är att helt enkelt negligera dem. Det desarmerar deras argumentation.

Edit: Men för att kunna systematiskt negligera detta måste man först göras uppmärksam på att företeelsen finns.

Fast deras argumentationsstrategi låser människor, stigmatiserar dem, kringskär deras försörjningsmöjligheter och grumlar deras omdöme. Och det är såklart ett effektivt vapen med kirurgisk precision. Lycka till att negligera den klåfingriga minoriteten som sitter i högsätet med dirigentpinnen - samtidigt som du propagerar för att göra halt och tvärtom. Skampåleetiketterna lär hagla.

Påminner om denna oblyga lilla fräckhet:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/ko...cle21975556.ab

Rasistanklagelsen väger fjäderlätt idag, så uttjatat att ingen bryr sig och antisemit/nazist argumentet är dömt att gå samma väg ju mer det judiska problemet uppmärksammas. Taktiska överväganden gällande strategi är enligt mig en separat fråga, dock är det varken taktiskt eller strategiskt att inte främja antisemitism. Det är för övrigt precis vad du själv gör när du lyfter judefrågan, så jag förstår faktiskt inte vad du invänder mot här.

Ah SD. De befinner sig idag precis där de som förvaltar Sverige likt en judisk provins vill ha dem. Se till exempel detta, på tal om att gå i fällan tillika judens ledband.


http://nyheter24.se/debatt/854768-is...-terror-israel

Nej, Sverige hotas inte av "den radikala islamistiska terrorn /.../ på grund av samma anledning" som Israel. De hotas pga vad de gör mot dem som bor där nere i deras förlovade ökenland. Vi hotas pga av vad de gör i vårat land. Det är den slutsats man obönhörligen landar i när antisemitismen lyfts fram i analysen. Lyfts den ur analysen däremot hamnar man förstås i det lydiga jakande bifall som tillstår en duktig goj. SD är för grunden ett parti för just sådana slags karaktärer.

Men om det att problemet också ligger i oss själva och i hur vi förhåller oss har du fullkomligt rätt i. Vad jag inte håller med om är att det vore bäst att negligera judefrågan, nej tvärt om. Därtill är din editering något självemotsägande då själva uppmärksammandet i sig ju gör att problemet lyfts snarare än negligeras.

Ser man på, ska nu svensk kultur och svenskhet få börja finnas. Ett folk bland alla andra med egen kulturell särart, det var på tiden. Anosh Ghasri om ämnet i dagens GP:
http://www.gp.se/ledare/ghasri-visst...ngar-1.3500943

Svensken genom det invandrade ögat ses som antingen lovligt byte eller fullständig pajas, ofta säkert båda samtidigt. Det finns mycket att göra för att återupprätta svensken och de svenska värderingar som byggt en samhällsform som verkar som en magnet för många migranter. Vi tycks ha börjat.

Jag sänder en tacksamhetens tanke till sådana som Anosh Ghasri, fullkomligt normala och intelligenta personer med utländsk bakgrund, som gör en förtjänstfull insats i arbetet. Man behöver påminnas om att det i den stora mängd migranter som strömmar in i Europa också finns de som visste vilka värderingar de ville bort ifrån och vilka de ville ha istället. Det är annars lätt hänt att de skriande hoparna runt bidragsfontänen med sina högljudda krav på att få fortsätta leva efter samma normer som i de övergivna hemländerna, eller de hopplöst barnfabricerande fallen i utanförskapsområdena utan minsta kunskap om språk eller regelverk i det nya hemlandet, får ge hela bilden av vad en invandrare är.

Det är ordet och vad begreppet antisionismen betyder jag vänder mig mot.
Att uppmärksamma sionismen är inte detsamma som antisionism.
Att motarbeta sionismen görs bäst med att inte gå i fällan och använda klassiska antisemitiska och antisionistiska argument. Det gör tvärtom att sionismen växer.

Strategin som jag menar ger bäst effekt är att först identifiera och sedan isolera företeelsen.
Lite av karantän alltså. Men, och detta är viktigt, självvald karantän.

Dvs bejaka deras egna politik till den grad att de själva isolerar sig. Att de själva bygger höga murar runt sin egna etnicitet och land. Och de är på god väg. Låt dem gå in i sin egenskapade isolering.

För övrigt: Är detta program ett skämt i mediekriget?
http://limmud.se/?page_id=4605





Är inte den bästa medicinen att sprida deras egna tankar. Likt ovan programpunkter.

Tänk den dagen när vi får se WASP med samma typ av kärnvärden som dessa anger
http://limmud.se/?page_id=313
Det skulle bli :

Nej det skulle inte tolereras. Varför inte? Varför kan en del men inte andra?