Början på ett mediakrig om mångkulturen?

”En tredjedel av tiggarna på Melbournes gator är internationella turister" - till skillnad från Sverige där 100% av tiggarna är sk. EU-migranter...

Om det nu mot förmodan skulle vara sant.

Kommentarerna till orginalartikeln är dock ganska olika de man skulle fått se i en svensk tidning.

Sen hade det ju varit festligt att få veta vad den totala numerären tiggare är. Artikeln uppger att det finns 140 "rough sleepers" i Melbourne.

Bra inlägg. Jag tror du har helt rätt. När det gäller uppfattningar som delas av alliansen och SD bör de sistnämnda alltid ha en egen motion som är än mer tilltalande för borgerliga sympatisörer. Försvarspolitik är ett sådant område. De ska aldrig rösta med alliansens förslag.

Med tiden kommer detta att nöta ner de flesta borgerligas motstånd mot att rösta på SD.

Det finns ingen anledning att försöka fjäska till sig rödgröna sympatisörer. Låt deras partiers sympatisörer bestå av bidragsberoende eller vänsterintelligentia.

Haha. Det hade varit roligt att se den repliken. Tittar man på läsarkommentarerna är det 100% negativ misstro mot Tobés text. Det påpekas om Alliansens sätt att revidera historien och användandet av nyspråk. Det är inte nådig kritik.

Bildredaktören på DN måste ju också ha lite humor. Tobé ser ju ut som ett kioskmongo på bilden ovanför sin text.

Det är något skumt med opinionsmätningarna om stödet för Decemberöverenskommelsen. Överallt där någon skriver sin mening så är det som du säger 100 % negativitet. Inte 85 % eller 90 % utan 100 %.

Om vi antar att samtliga rödgröna väljare är positiva, vilket inte kan stämma, så återstår ändå 60 % av väljarna. Don't believe the hype.

Edit: Måste varit temporärt, nu är kommentarerna där igen och fler, men fortfarande 100% negativt.

Jag tror att du överskattar väljaren i gemen. Jag har träffat många som betraktar detta som något positivt. Som samförstånd. Som att partierna höjde sig över småaktigt trätande och kom överens för Sveriges bästa. Många väger i detta in den bild som media dag efter dag inpräntar av SD.

Bland dessa bekanta finns många från den borgerliga sidan. Ytterst få har satt sig in i vad decemberöverenskommelsen innebär - än färre har tagit aktiv ställning för eller emot.

I media skildras överenskommelsen i relativt positiva ordalag. Nyhetsartiklarna innehåller ord som "stabilitet, samförstånd och ordet överenskommelse i sig". Dissidenterna finns på debattsidor och en del ledarsidor. Vem läser dessa utöver de redan insatta. De redan frälsta.

Så för min del tror jag inte siffrorna ska avfärdas. Inte i nuläget.

Hur hade herr Tobé tänkt få majoritet att riva igenom detta? HAr alliansen mirakulöst fått fler mandat...eller ska regeringen lägga ned sina röster?
För inte.......nääääääää......inte kan han väl ha SD i tankarna?? Det torde väl den gode Tobé hålla sig för fin för? Eller??

Tobé or not tobe......that's the question

Sedan när är dina bekanta relevanta för skeendet just nu? Du har möjligtvis inte uppfattat de tusentals som protesterar just nu, eller är det så att du har så många bekanta att det överskrider de tusentals som är missnöjda?

Nej, så är det nog tyvärr. Precis samma situation som i Tyskland på 30-talet med andra ord. Det DÖ innebär är ett avskaffande av majoritetsstyre i riksdagen. Trots detta är det många som hela tiden refererar till tidigare minoritetsregeringar ungefär som om dessa inte behövt söka majoritet i riksdagen. T om här på Flashback ser man en drös olika figurer som hopplöst försöker argumentera för att vi förr haft minoritetsregeringar och att därav DÖ inte är något problem ungefär som om minoritetsregeringar där man varit tvungen att söka majoritet i riksdagen liknar DÖ.

Vi i Sverige har tyvärr blivit alldeles för bekväma i vår demokrati för att se när faran lurar runt hörnet.

Dyster som jag är måste jag sälla mig till skaran som tror att gemene man sväljer även detta. Visst är reaktionerna starka, men om ingen tar tag i det nu ebbar det strax ut. De som skriver i vrede idag var nog redan "på gränsen". Massan somnar om i juldagsrean.

En Leo Kramár, författare till boken "Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler.", avfärdar Arnstads definition av fascism. På DN.se.




Arnstad är en alarmist som skadar sitt eget syfte

Vidare ur eposet:

Man skulle kunna argumentera att att ge frivilligt makten till V & MP och de facto sätta sig som passivt stöd i en megakoalition är en något märklig strategi för att inte stärka extrema och ytterlighetspartiers inflytande genom att ingå i storkoalitioner.

Speciellt om det för med sig att man tappar, säg, 5% av sina egna väljare till SD.

Men vad vet jag?