Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Visst är det så att liberaler genom sitt stöd för massinvandringen släpper in huvudsakligen folk som inte delar liberala värderingar. Dessutom är multikulturellt samhälle i sig, med sin oundvikliga enklavisering, knappast en bra grogrund för liberalism. Men de flesta av liberalerna som uttalar sig i media är nog för naiva för att inse detta. De få som begriper det räknar med att kunna befinna sig nära makten ändå, eller lämna landet, om man ska vara konspiratorisk.

Ja, handlade det bara om benägenhet att rösta på det ena eller andra så kunde det väl vara. Men nu handlar det om så mycket mera, ett helt komplex av religion, värderingar och laglydnad.

Skräms läsarna kanske av andra perspektiv?

Reinfeldt vet förstås exakt vad han håller på med, jag tror inte han bryr sig om de högpresterande guldklimparna från MENA röstar rött och därmed kanske omöjliggör framtida borgerliga regeringar. Den stora grejen för honom är att till varje pris rasera välfärdsstaten, utrota allt svenskt och förvandla Sverige till ett mångkulturellt kaossamhälle. Han vet att detta inte kan göras ogjort oavsett vem som tar över efter honom. Detta är prio 1 för honom, om det omöjliggör framtida borgerliga regeringar så låt gå, huvudsaken är att projektet genomförs.

Det är mycket möjligt att jag hänger mig åt fromma förhoppningar. För någonstans förstår man ju att ett Sverige slaget i spillror inte alls är ett problem för många makthavare - en välmående, fredlig, demokratisk nationalstat är oerhört mycket svårare att exploatera än det samhälle vi ser växa fram.

Våld, polarisering, fragmentering, offentlig skuldsättning intill statsbankrutt - det är förstås ett existentiellt hot mot svenska medborgare och den lilla svenska kulturen. För andra är det svarta siffror längst ned på balansräkningen.

Det jag vill hålla fram är möjligheten att lösa problemen till det bästa. Att det faktiskt lika omärkligt smidigt skulle gå att närma sig en positiv utveckling som det varit att styra in samhället i den dödsspiral vi nu beskriver.

Hur lätt det skulle vara för en renlärig reformtion av PK-religionen att övertrumfa och skambelägga med småpåvarnas egna bannbullor. Luther vann genom att vara mer bokstavstrogen än Rom, inte mindre.

Jag har dock svårt att se tröge Jimmie vara så smart. Då verkar Marika och Alice mer clever.

Marika Formgren imponerar tveklöst mer än Jimmie Åkesson. Alice Teodorescu skriver:


http://aliceteodorescu.blogspot.co.u...ska-fatta.html

Nu är hon väl knappast en SD:are men ett drömscenario vore en Marika Forngren tar över efter Jimmie. Intellektuell höjd och skärpa, och som det verkar, med integritet och klokhet.

Angående Alice Teodorescu är hon ju hyfsat sympatisk och ärlig och har från och till hyllats här på FB men hon har hela tiden varit ärlig med sin läggning, dvs en tvättäkta livsfarlig timbroiansk nyliberal. Det lever hon numera gott på, som så många andra.

Att säga att invandrare är offer är "rasistiskt", att handla som om de är offer är "anti-rasitiskt", men att verkligen anse att de är offer är rasistiskt på riktigt.

Som så ofta påpekas att invandrare är utbildade och handlingskraftiga, men när de inte kan (?) realisera sin potential angrips det svenska folket för sin ingrodda rasism, att man inte släpps in i samhället. Men att verkligen ställa några krav på invandrare är djupt rasistiskt i dagens samhällsklimat. Vad som dock verkligen är rasistiskt är att anse att etniska svenskar alltid är bättre än invandrare, att etniska svenskar alltid måste vara de föregående aktörerna och aldrig kan anses vara offer.

Återstår bara frågan om vart de med lägre löner sysselsatta skall arbeta med, bo och hur deras offentliga service skall betalas, vem som skall finansiera deras anhöriginvandring och åldrande föräldrars uppehälle och vård....för inte skall väl statens verksamhet bli större och skatterna höjas i det mysiga framtidsland som timbroioterna så idogt försöker skapa?

Om timbroioterna är så besatta av möjligheten köpa okvalificerade tjänster och importera ett bidragsförsörjt proletariat som inledningsvis höjer BNP några promille så länge som de offentliga transfereringarna kan upprätthållas så föreslår jag att de tillämpar ett Schweitziskt eller gulfstatsliknande program av gästarbetare som mot ersättning utför de skitjobb som de har i åtanke eller fått för sig att de i Sverige redan boende är för fina att utföra.
Arbetare som jobbar på tidsbestämda kontrakt men utan möjlighet att få uppehållstillstånd eller medborgarskap och för allt smör i Smålands inte får ta mer del av välfärdstjänster ön vad de rätteligen finansierar genom sin arbetsinsats är ju förslagsvis den modell som de borde studera.

Och social söndring,etniska konflikter, ökad brottslighet, undanträngningsmekanismer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, ökad brottslighet och social oro, våld och segregation är tydligen försumbara bieffekter av den förda migrationspolitiken?

Ordet oansvarigt täcker inte konsekvenserna av den samhällsutveckling vi nu bevittnar.

Den rent monetära aspekten framstår som oerhört banal och patetisk när man ser de destruktiva effekterna av den förda migrationspolitiken.

Nu har alliansen slagit i budgetaket, nu ökar de offentliga utgifterna snabbare än intäkterna, budgetunderskotten ökar, den offentliga sektorn ansträngs ytterligare av hundratusentals tillkommande de närmaste åren.

Valretoriken från alliansen är häpnadsväckande uppbyggd på att man finansierar krona för krona, allt skall finansieras och det finns inget utrymme för stora reformer, vilket man anklagar den rödgröna oppositionen för att göra, men migrationsverkets skenande kostnader döljs omsorgsfullt

Så agerar inte statsmän eller ansvarstagande politiker som aspirerar på att leda ett land, så hanteras inte en så stor och omvälvande kostnad av medier, journalister och det politiska etablissemanget.

Det är ett djupt stört etablissemang som tillsammans skapat den här situationen och nu har fräckheten att försöka dölja konsekvenserna och kostnaderna för den förda politiken.

De miljarder som migrationspolitiken beräknas kosta är till stora delar ofinansierade och till dessa kostnader tillkommer förstås kostnaderna för tidigare tillkommande och redan ankomna asylanter.

https://mobile.twitter.com/migga_x

Lögnerna och underlåtheten att ta ansvar är kväljande.

Det jag främst gillar med Alice är hon fattar grejen med att närma sig "farliga" ämnen och PK-iter: Precis som med spattiga jyckar gäller det att uppvisa självsäkerhet och alfa-beteende för att undvika att bli biten.

Ofta är det mer lättförsvarat att ta ut distansen rejält på en gång, istället för att som fega SD försöka lägga sig så nära motståndarna som möjligt för att inte verka "extrem".

Den retoriska figuren "Det är inte rasistiskt att behandla invandrare som kapabla aktörer med eget ansvar - det är rasistiskt att INTE göra det" är både slagkraftig och svår att angripa, medan försiktigare marginalanteckningar bara verkar sliriga och svaga.

Jag vill gå så långt som att säga att det inte finns ett enda PK-budord som inte med fördel vänds i sin motsats med moralisk emfas, istället för att hymlas med eller duckas för.

"Det är inte rasistiskt att bejaka svensk nationalism och det svenska folkets rätt till företräde i Sverige - det är rasistiskt att INTE ge oss den kontinutitet och trygghet i vårt ursprungsområde som vi unnar kurder, judar och palestinier i deras."

"Det är inte klandervärt av svenska politiker att prioritera svenska medborgares intresse högre än jordens alla invånares - det är klandervärt att INTE göra det."

"Det är inte oempatiskt att vilja ta emot färre hjälpbehövande i Sverige - det är monstruöst omänskligt att hjälpa så få människor som möjligt genom att göra det där det är som dyrast. Barn dör!"

osv.

Det bästa sättet att isolera sig mot misstanken att "vara en ond människa" är inte att förneka det eller anpassa sig efter anklagarens premisser - det är istället att underminera och ifrågasätta dennes moraliska halt och motiv.

Tänk bara den svindlande tanken att Jimmie stället för att skuldmedvetet ta emot anklagelserna om människors lika värde, tog med sig bilder på sjuka, döende barn från flyktinglägren kring Syrien, eller undernärda barn i Indien och frågade hur Fridolin kan leva med sig själv.

"Varje migrant vi tar emot i Sverige innebär 100 nödlidande vi svikit i närområdet" är samma utsaga som "Vi kan hjälpa fler i närområdet" - med det finns en aggressiv, offensiv udd som SD är kliniskt rent från i sin ängslighet.

I och med konformismen och fegheten inom MSM och på de timbroklonade liberala ledarsidorna så är det förstås inte speciellt svårt att retoriskt punktera eller ifrågasätta debattklimatet.

Däremot kan man ju förstås förstå det grupptryck och osunda låsningar som konformismen inom MSM och de liberala och timbroklonade ledarskribenterna skapat kräver både mod och flashbackstake att utmana och det har Alice definitivt.

Det finns inget i Alice T:s resonemang som uttrycker tvivel eller farhågor för massinvandringens / massarbetskraftsinvandringens välsignelser/konsekvenser - hon är helt enkelt bara mer ärlig om konsekvenserna och vad som inte inte fungerar idag och påstår sig ha några åtgärder för att förbättra integrationen och möjligheten att bereda nytillkommande bättre möjligheter.


Även globalistliberalernas invandringsvurmande medför en stor samhällsomvandling, att man måste diskutera dessa eller bör förändra arbetsmarknadsregler och lönesättningsmekanismer så att sysselsättningsgraden kan öka för migranter adresserar ju inte flertalet av de problem som nu spelas upp inför våra ögon.

Därför så är hon mer att betrakta som en whistleblower om brister och problem som hotar den stora samhällsomvandlingen än någon som vill stoppa processen.

Och gott så, hellre att någon timbroit tar ansvar för sitt frankensteinprojekt och försöker förbättra det, än att helt underlåta att ta ansvar.

Så länge Teodorescu inte visualiserar de praktiska effekterna av "en fri invandring med lägre trösklar in på arbetsmarknaden, lägre ingångslöner och en mindre sammanpressad lönestruktur" kan hon inte anses vara en hederlig debattör.

Hederligare är då Fredrik Segerfeldt, liberal debattör med ett förflutet i Timbro, medgrundare till Migro och medförfattare till Migrationens kraft, som argumenterat för att Sverige ska acceptera radikalt ökad fattigdom för att möjliggöra fri invandring. På sin blogg konstaterar han att snittinkomsten i Somalia är 450 kronor i månaden, och att löner däröver – även om de utgör en bråkdel av svenska löner – innebär en radikal förbättring av levnadsstandarden och därför är något för Sverige att sträva efter.

Vi har ju faktiskt redan facit. Vi har haft ett samhälle med stora klassklyftor. Var och har väl åtminstone läst Fogelströms Stad-serie, där detta illustreras med stor åskådlighet. En annan bok som inte är avsedd att illustrera klassamhället men indirekt gör det är Helena Henschens "I skuggan av ett brott", som skildrar klassamhället på 1930-talet där samhällets toppar har stora våningar i innerstan och stora sommarställen i skärgården, dit hela tjänstestaben i form av husor och barnflickor följer med. Tjänstefolket servar familjerna så att överklassens ungdomar kan ägna sig åt sin segling och tennis.

I en viss mening har vi denna situation även idag, men husorna och barnpigorna är inte lika många och inte lika groteskt underbetalda. Men med lägre ingångslöner och en mindre sammanpressad lönestruktur kan vi snart vara där igen. Det enorma utbudet av invandrare med svag ställning på arbetsmarknaden garanterar det.

Vad som dock har ändrats är perioden av utjämning som vi har genomgått. Förra sekelskiftets arbetare nöjde sig med att bo i 1 rum och kök, äta sill och kålsoppa, aldrig resa utomlands, etc och slava hos de höga direktörerna därför att de inte hade upplevt annat. Men kommer dagens rasifierade kroppar att nöja sig med en så torftig tillvaro som en stor lönespridning skulle innebära? Kommer det inte i stället att bli upplopp och oroligheter som bara kan mötas med polisingripanden? Anklagelser om att de vita, heterosexuella, medelålders männen har tagit hit de rasifierade kropparna för att få billiga slavar?

Om vi tänker oss stora löneskillnader kommer det också att slå igenom i samhällsservicen. Förr i världen hade vi sjukvård som gavs på olika nivåer. 1 klass-sjukvård var givetvis dyrare och bara uppnåbar för de välbeställda. Eller skulle det lilla toppskiktet i samhället att vara villigt att bidra med så stora summor i skatt att en sjukvård på god och likvärdig nivå skulle ges till alla? Nej, det skulle snarare bli en utveckling som i USA med privata sjukvårdsförsäkringar där plånboken är avgörande.

Det omfattande sociala skyddsnätet i Sverige med barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag, subventionerad barnsomsorg med inkomstrelaterade taxor, fri skollunch etc döljer idag en hel del av den redan existerande lönespridningens effekter. Teodorescu säger ingenting om huruvida hon tänker sig att detta system ska bestå i oförändrad form, och vilka grupper i samhället som skulle vara villiga att upprätthålla det för att lyfta invandrares levnadsstandard i en situation med fri invandring.

Fredrik Segerfeldt har inte hörts upprepa sin tanke om att invandrare skulle bygga kåkstäder i Sverige och trots allt ha detta bättre än i hemlandet, och att detta därför vore en lovvärd utveckling sedan de rumänska romerna förverkligade sådana kåkstäder. Teodorescu borde pressas att deklarera tydligt och klart HUR låga ingångslöner och HUR spridd lönebildningen ska vara i hennes värld, och hur det skulle påverka olika gruppers lönevillkor och levnadsstandard.

Liberala Sakine Madon försvarar föga överraskande det rumänska tiggeriet.

Låt människor tigga ifred är den geniala ståndpunkten. De stör ju ingen, de stackars krakarna. Några andra argument till varför det rumänska tiggeriet ska pådyvlas svenska folket hittar jag inte.