Början på ett mediakrig om mångkulturen?

åh , dessa nyliberala naiva! Hon skriver

det är ingen myt - de hör ihop med åldringsrånarna, lappligorna vägpiraterna. Jag har med mina egna ögon sett 2 romrumäner dumpa plånbok hos en tiggare - safe place.

Det finns ingen siffra som passerar tröskeln för "massinvandring", även om det så skulle handla om miljarder. Det centrala här är att det är ett "SD-ord" och därför får det inte användas, då deltar man i "normaliseringsprocessen".

Av alla infantila, kontraproduktiva strategier som PK-hjärntrusten levererat måste nog detta vara den sämsta. Att tycka att invandringen varit för generös och borde minskas är inte en åsikt som kan normaliseras, eftersom den redan är normal och alltid har varit det. 44% stod bakom den åsikten i maj 2014. Om man kämpar som djur för att etablera uppfattningen att det är en exklusiv SD-grej att vilja minska invandringen, så hänvisar man dessa 44% normala till SD. Vilka är det då som bidrar till SD:s normalisering?

SD använder toapapper. Om alla andra måste sluta med det för att markera avstånd till SD så kommer alla utom SD att lukta skit. Jag kan försäkra att även i detta fall kommer resultatet att bli att SD framstår som de normala i sammanhanget.

SUCK. Madon skriver:


I veckan som gick skrev Avpixlats krönikör Björn Norström (bosatt i USA) med anledning av att han letat efter tiggare på Filippinerna bl.a. i Manila:


http://avpixlat.info/2014/07/31/man-...-inte-forstar/

Madon fortsätter:


Skulle det vara en "lyx" (!) att Sverige INTE blir "romernas nya hemland" som ju Miljöpartiet vill?!

LYX 1 yppighet l. överdåd i sätt att leva l. uppträda, i förbrukning av varor o. d; levnadssätt som utmärker sig genom överrlöd, slöseri, överdrivet stor bekvämlighet, överflödiga (o. förfinade) njutningar o. d; ståt, prikt.

2 konkretare, om ngt som är överdrivet dyrbart l. elegant l. om sådant som icke är nödvändigt för en normal levnadsstandard l. behövligt för det avsedda ändamålet; särsk. i fråga om heminredning, moderna bekvämligheter, prydnadsföremål, ekiperingsdetaljer o. d.

----

Tror tråden verkligen att Madon genuint har missat den uppsjö av filmer och artiklar från andra länder, som beskriver det organiserade tiggeriet cum kriminaliteten?

Alice Teodorescu skriver dock i en kommentar en sorts brasklapp:
Dvs , kom men klara dig själv. Den debatt vi har i Sverige är ju helt absurd o lär dö när statens ekonomi rasar ( inom ett halvår).
Andra länder tar itu med saken - 2 exempel
cameron, pressad av UKIP; aviserar att immigranter inte ska få bidrag mer än 3 månader
http://www.telegraph.co.uk/news/ukne...ain-first.html
oj så rasistiskt
Bill Gates o Buffet pläderar ödmjukt för att de som tagit examen i data o medicin vid amerikanskt universitet och har ett jobberbjudande, ska få stanna.
http://www.nytimes.com/2014/07/11/op...form.html?_r=0
Jämför detta med Sverige som tar in cirka 2300 outbildade i veckan...

När krisen kommer i Sverige blir det helt andra regler, matkuonger istället för pengar insatta, högst 2 barn för bidragstagare osv, fler barn ej mer bidrag - grymt rasistiska förslag kommer en del säga

UK har en sån begränsning -hotar naturligtvis somaliernas livsstil
https://www.gov.uk/benefit-cap

Hur jävla korkad är karln? Inser han inte att levnadsomkostnaderna är betydligt högre i Sverige än Somalia?

Han har alltså denna siffra som jag också tjatat om - utan att dra slutsatsen att det faktiskt är betydligt bättre för alla parter om den svenske skattebetalaren försörjer somalier i Somalia hellre än i svindyra Sverige?

Att ett svenskt socialbidrag i Mogadishu ger ett betydligt bättre utfall för alla inblandade parter än att en migrant ska putsa hans förbannade skor för att få pengar till ris. Att kostnaden (material, värme, kriminalitet, sjukvård, sanitära olägenheter) för en svensk kåkstad motsvarar verkliga hus nere i Afrika.

Svensk liberalism av det här snittet är ren ondska. Den osynliga handen med brutna fingrar och handfängsel.

Tycker det är bra att Madon är tydlig med sin nyliberala ståndpunkt, ifall någon skulle få upp hoppet om en integrations- och invandringskritisk Sakine. Cred till Norran som i alla fall håller kommentatorsfältet öppet.

Jaa... hur torftig är egentligen Segerfeldt?

I den text, som jag länkar till nedan, så lägger han ut texten om sin syn på saken. Av oklar anledning så tar Fredrik Segerfledt för givet, att en somalier (även om vederbörande är analfabet) i Sverige kan få "ett jobb med en lön som motsvarar det vi kallar existensminimum".

http://sv.wikipedia.org/wiki/Existensminimum_i_Sverige

Sedan levererar Segerfeldt följande lilla kalkyl:


Möjligen har Segerfeldt tänkt komplettera med ngt multivitaminpreparat för de resterande 135 kronorna?

LÄS och förundras:

http://migro.se/fredrik-segerfeldt-b...attningsgapet/

Med andra ord skulle hon passa fint i Fremskrittspartiet, som tycker:
Fri invandring men inga bidrag att kvittera ut. Milton Friedman rakt av, i princip. Tyvärr är det dock inte riktigt så enkelt som att det skulle avskräcka slödder från att välla in. Tiggarna är ett exempel på det. De kommer inte för att kvittera ut bidrag från staten, men väl skattefria bidrag direkt från medborgarna. Oslo är bättre än Mogadishu eller Asmara även helt utan bidrag.

Låt mig påpeka att ståndpunkten "låt människor tigga ifred" verkligen inte är någon liberal ståndpunkt. Mycket av det som idag sägs av de som säger sig vara liberaler är inte det minsta liberalt. Vad än liberalismen (den liberalism som är värd namnet) har syftat till så har det inte varit friheten till tiggeri. Den ståndpunkten är en travesti på liberalism.

Det är svårt att bli kvitt känslan att när Sakine Madon, kurd, närmast hånfullt talar om svenskars "lyx" att slippa se utlänningar tigga på sina gator så gör hon det av andra skäl.

Någon i tråden tror att fenomenet "framgångsrikt tiggeri" varit känt sedan åtminstone 1800-talet och den kända boken av Sir Arthur Conan Doyle The Man With The Twisted Lip. Här i en hyfsad filmatiserad version: https://www.youtube.com/watch?v=nqDB0tdCx8A

Hon vill uppnå samma sak som hennes förebild: Dilsa Demirbag-Sten som också strävar efter öppna gränser och en upplösning av nationalstaten. De är högst medvetna om att vägen dit är krokig och smutsig och extremt farlig, vilket är obehagligt då dom sitter på maktpositioner som opinionsbildare. Ett sådant ställningstagande som hon gör i den där artikeln är ett försök att dölja ett öppet sår i samhället. Hon kommer fortsätta att tro på sitt idealsamhälle och försvara allt elände på vägen dit, även ifall det så skulle bli inbördeskrig. Så pass extrema är dessa människor, och jag hävdar bestämt att dom är lika farliga som revolutionära vänsterextremister.

Tongångarna känns igen från Madons meningsfränder. Jag har funderat över varför nyliberaler får en knut i magen och nässelutslag på halsen när de konfronteras med motståndet mot tiggeri. Empati stryker vi naturligtvis genast, svaret är istället att tiggare symboliserar en fundamental pusselbit i deras ekvation.

Hur? Jo, om man vill krossa välfärdsstaten och införa en mer libertariansk samhällsordning måste det finnas bred acceptans för tiggeri och kåkstäder. Om opinionen är mot tiggeri betyder det logiskt att vi förutsätter att det ska finnas ett socialt skyddsnät som fångar upp alla innan de hamnar på gatan. Alltså tar vi mamma staten för given. Detta är bekymmersamt grus i maskineriet för alla som har en agenda att ersätta tvångsfinansierad välfärd med frivillighet. Det påminner dem om att det finns en enorm psykologisk uppförsbacke. Hela den nyliberala planen för zombieapokalypsen rasar ju faktiskt om vi inte ens accepterar dess mest elementära beståndsdel: Zombies. Om vi inte ens låter zombies tigga ifred, hur ska det då gå med resten av planen?

Vi ska vänja oss vid att se fattigdom överallt. Vi ska tycka att tiggeri är den enklaste formen av entreprenörskap. Vi ska tycka att kaos och misär är naturliga, gemytliga inslag i gatubilden. Vi ska intuitivt känna att det är vårt ansvar, utan politiska mellanhänder.

"...överge idealen om social och ekonomisk likriktning. Ett land som välkomnar kulturell och etnisk olikhet måste också acceptera ökande skillnader i ekonomiska och sociala förhållanden. Det kommer att bli stökigt, konfliktfyllt och svårkontrollerat. Det kommer säkert att kallas både orättvist och "osvenskt". Men sådan är mångfalden."