Citat:
Ursprungligen postat av
Tesla83
Bra skrivet och håller med!
Dock var det J som var drivande i att abortera pojken eftersom han ville inte ha fler söner, och han var närmast besatt av att få en dotter.
P uttryckte att hon har redan barn av båda könen, så för henne var könet inte så viktigt.
Det blev som J ville, ta bort den ofödda pojken och därefter försöka få en flicka.
Möjligt att det var så det lades fram, eller att han uttryckte det så.
Men som sagt, jag tror att han har väldigt lite utrymme att bestämma något över huvud taget.
Och som kvinna känns det oerhört avlägset att abortera ett friskt barn pga kön.
Jag har tre barn, när jag väntade mitt tredje önskade jag att det skulle vara ett specifikt kön men inte alls i den omfattningen att jag inte skulle vilja ha barnet om det visade sig vara tvärtom.
Barn är en gåva, alla kan inte få barn (biologiska) och gå igenom en graviditet, att då välja bort ett barn pga kön är ofattbart.
Hur kan man inte känna ånger och en skavande oro.
Men där kommer Pannans narcissism in, hennes empatiska förmåga är lika med noll.
J har dragits in i hennes nät, tror jag, och har svårt att ta sig ut.