Början på ett mediakrig om mångkulturen?

De stora geopolitiska skiftet är att den ekonomiska makten flyttar från västvärlden till övriga världen. Detta är också det som Putins tal i München 2007 handlade om. Den här processen går inte att stoppa eftersom det är en fråga om demografi och ekonomisk tillväxt. Med demografi och ekonomi följer också militär makt och framförallt politisk makt. Västvärlden befinner sig i en prekär situation och det är antagligen det som den ryska regeringen räknade med innan deras intervention i Ukraina.

Annars håller jag med. Den liberala lösningen är inte en revidering av tidigare policy men hårdare straff, mer övervakning och en temporär reduktion av migrationen. Detta ger möjligen temporära effekter. USA fick ned sin mordfrekvens till 4.4 år 2014 och idag är den återigen uppe på 6.5. Filippinerna, ett land ökänt för sin höga brottslighet har sedan 2020 en mordfrekvens på 4.4. Det säger något om hur illa det är. Västvärlden är ett korthus. Från SVT;


De svenska bolånetorskarna klarar alltid inte av en ränta på 3.5%. Den svenska inflationen ligger redan på 9% och måste ned till 2%. Om inte svensk ekonomi på sikt skall gå åt helvete måste räntan höjas långt över 3.5%. Ett barn förstår detta men tyvärr tror jag inte svenskarna gör det. Detta är nog det som är mest skrämmande med svenskar. Det finns en gränslöshet och i synnerhet hos en avundsjuk lägre medelklass som har lånat sig till en levnadsstandard de inte har råd med. Detta gäller i synnerhet urbana lägre medelklass kvinnor i den lägre medelåldern.

De vill inte bara ha värderingarna som är så vanliga i den övre medelklassen och bland rika människor. De vill också ha levnadsstandarden (eftersom det är en förutsättning för att hysa dessa värderingar) och lånar sig till den. Dessa kvinnor sparkar nedåt, slickar uppåt och föraktar intellektuella och belästa. En missgynnsamhet, elakhet, förljugenhet och där deras eventuella maktinnehav används för att skada dem de för tillfället har makt över.

Det är snart vinter och kombinationen skyhöga energipriser och inflation kommer göra ont. Staten kommer utan tvekan höja räntan till 3.5-4.5% efter den här vintern. Det betyder att de här kvinnorna kommer förlora sina hus och antagligen också sin status. Eftersom de inte själva tar ansvar för något kommer de skylla sin situation på andra. Det finns dock inget politikerna kan göra för dem. Det dummaste dessa lägre medelklasskvinnor gjorde var att solidarisera sig med kvinnor som Ursula von der Leyen. Ursula von der Leyen är mångmiljonär precis som hennes man.

Ursula von der Leyen kommer inte förlora sitt hem när räntan höjs. Inte heller kommer hon se sina inkomster ätas upp av inflationen. När det även framgår för dessa kvinnor ur den lägre medelklassen att de är "lurade" kommer de rösta radikalt. Som Xi Jiping påpekade - vad som spelar roll är pengar och inte värderingar eftersom du inte kan äta värderingar. Det är väldigt lätt att förespråka obegränsad invandring så länge du inte drabbas själv av dess konsekvenser. Dessa lägre medelklass kvinnor har inte drabbats själva men de kommer drabbas. Om vi kommer se någon förändring kommer det vara när den urbana lägre medelklass kvinnor drabbas. Hur som helst är det val i Italien idag. Europeiska och amerikanska medier är redan hysteriska och valet är inte ens avgjort.

Du sammanfattade allt jag skrev ovan i en mening!

..
Europas problem är dess koloniala status med eliter som tävlar om att sätta sina nationella intressen mest på undantag för att inte petas av koloniala, per definition och ur alla synvinklar antidemokratiska krafter. Svaret måste bli europeiska eliter i symbios med sina folk. Alltså inte som naivt ideal utan som samma spelteoretiska kalkyl som historiskt skapat centrifugala maktcentra när omständigheterna gjort det nödvändigt/möjligt. En elit måste ha en lojal ingrupp i ryggen för att inte ersättas av andra eliter och ingruppen måste ha solidariska företrädare för att kunna hävda sig mot utgrupper.

Detta är egentligen den enda relevanta "kunskapen" för framtiden, en slags rationell relativism.

Ja, men hur skall en symbios mellan eliter och sina folk komma tillstånd? Eliten har det förspänt med med pengar och utseende och är därför inte i en beroendeställning till andra, speciellt inte andra som inte har liknande förutsättningar. Vilka är de omständigheter som måste finnas för att skapa maktcentra av det slag du tänker på? Tänker själv på konkreta saker som att ryssar och kineser som har råd lämnar landet av olika skäl och tror inte att dessa eliter för den skull inte vill vara ryssar eller kineser eller är fientligt inställda till sina länder - tvärtom - men att de lämnar för att den sammantagna nyttokalkylen för familjen och framtiden är det som får avgöra. Så hur tänker du dig lite mer konkret att lojaliteten mellan eliten och folket skall skapas eller uppstå?

De härskande i landet (högadel/kungamakt etc.) har genom århundradena alltid tvingats att ta hänsyn till folket. Genom massinvandringen har det behovet tillfälligt kunnat upphävas. Avsluta experimentet så kommer nomenklaturan åter att vara beroende av folket.

Ja, men hur skall en symbios mellan eliter och sina folk komma tillstånd? Eliten har det förspänt med med pengar och utseende och är därför inte i en beroendeställning till andra, speciellt inte andra som inte har liknande förutsättningar. Vilka är de omständigheter som måste finnas för att skapa maktcentra av det slag du tänker på? Tänker själv på konkreta saker som att ryssar och kineser som har råd lämnar landet av olika skäl och tror inte att dessa eliter för den skull inte vill vara ryssar eller kineser eller är fientligt inställda till sina länder - tvärtom - men att de lämnar för att den sammantagna nyttokalkylen för familjen och framtiden är det som får avgöra. Så hur tänker du dig lite mer konkret att lojaliteten mellan eliten och folket skall skapas eller uppstå?

Det finns inget naturligt eller lagbundet med Europas ekonomiska kollaps. Alla förutsättningar finns egentligen för en europeisk pol i en välmående, multipolär värld. En åldrande och minskande befolkning är det nya normala under en fas, att följas av en ny balans på en lägre och hållbar nivå. Ett Japan med 60 miljoner invånare är lika tänkbart som icke-dystopi som ett Sverige med 7 miljoner.

Europas problem är dess koloniala status med eliter som tävlar om att sätta sina nationella intressen mest på undantag för att inte petas av koloniala, per definition och ur alla synvinklar antidemokratiska krafter. Svaret måste bli europeiska eliter i symbios med sina folk. Alltså inte som naivt ideal utan som samma spelteoretiska kalkyl som historiskt skapat centrifugala maktcentra när omständigheterna gjort det nödvändigt/möjligt. En elit måste ha en lojal ingrupp i ryggen för att inte ersättas av andra eliter och ingruppen måste ha solidariska företrädare för att kunna hävda sig mot utgrupper.

Detta är egentligen den enda relevanta "kunskapen" för framtiden, en slags rationell relativism.

Återvandringen blir aktuell först när bostadspriserna sjunkit så mycket att ytterligare värderingspåverkan neråt genom justering av befolkningstalet inte längre överstiger de samhällsekonomiska fördelarna av ett återvandringsprojekt. Eller, mera spelteoretiskt uttryckt, att de fastighetsinvesterades långvarigt kollektiva handlande trumfas av att de icke fastighetsinvesterade förmår agera lika kollektivt. Vi är inte riktigt där än. Men inflation (=mera rationell prissättning på reella värden som mat, vatten, värme, rörelseenergi än de senaste årtiondenas galenskap) och räntehöjningar har stakat ut vägen nu. Jag utesluter inte att eliterna på vägen kanske inte byts ut, men får en delvis annan sammansättning än hittills, när finansialisering får vika tillbaka för realekonomi. Vilken "kran"/Patronus vill du ha goda relationer till: Din personlige vedhandlare eller din personlige bankrådgivare? The times they are a-changin'.

Inflationen är på 9% plus att vintern kan bli kall.

Ja, men hur skall en symbios mellan eliter och sina folk komma tillstånd? Eliten har det förspänt med med pengar och utseende och är därför inte i en beroendeställning till andra, speciellt inte andra som inte har liknande förutsättningar. Vilka är de omständigheter som måste finnas för att skapa maktcentra av det slag du tänker på?

Till att börja med så anser jag inte att Sverige har en "elit". Själva ordet elit anknyter till att det ska finnas ett kvalitativt element.
... Den styrande nomenklaturan passar bättre.

Lojalitet mellan nomenklaturan och folket uppstår när nomenklaturan är beroende av folkets stöd.

Jag utesluter inte att eliterna på vägen kanske inte byts ut, men får en delvis annan sammansättning än hittills, när finansialisering får vika tillbaka för realekonomi. Vilken "kran"/Patronus vill du ha goda relationer till: Din personlige vedhandlare eller din personlige bankrådgivare? The times they are a-changin'.

Tanken är väl den som ibland avhandlats i tråden, att det råder en överproduktion av presumtiva elitmedlemmar och s a s alltid finns fler aktörer som vill sitta vid bordet än det finns stolar vid bordet. En solitär svensk elitaspirant som inte representerar någon mer än sig själv, kan vara hur cynisk och servil som helst och ändå få stå tillbaka för en minoritetsidentitär kandidat med samma egenskaper.
...
Oroliga tider av knapphet kommer att skapa olika, konkurrerande strategier hos människor med förväntningen att tillhöra eliten. Den machiavelliska pragmatismen kommer ibland landa i en nyttokalkyl där nationalismen/identitetspolitiken är rätt väg att gå för somliga, precis som på Machiavellis tid. Sedan blir det en fråga om darwinistiskt urval.
...
Det handlar inte om att svenska folket ska "vakna", utan att det ska skapas konkurrens om att - i egenintresse - företräda svenska folket som politiskt/socialt/ekonomiskt särintresse. Ett yttre tryck mot en grupp kommer skapa ett grupptryck att både backa upp sina ledare och kräva att de faktiskt verkar i gruppens intresse.

Jag argumenterar inte för kollaps. Västerlandet utgör ungefär 12-15% av jordens befolkning. Våra länder är små och icke-västerländska länder är stora. Det betyder de kommer sitta på den ekonomiska makten även om de kommer vara fattiga sett till per capita. Indonesien är idag världens fjärde största land med 275 miljoner människor. Om de skulle fördubbla sitt BNP per capita idag hade deras BNP vara i nära paritet med Frankrikes. Indonesien har förövrigt ett BNP på ett par tusen dollar. Det krävs alltså inte mycket för att Indonesien skall bli en internationell storspelare.

Oavsett vad västvärlden gör kommer den ekonomiska globaliseringen (som kommer fortsätta) leda till att västvärlden tappar sin koloniala status. Det är en fråga om ekonomi och demografi. Sedan är det så att de enda som verkligen hotas av en multipolär värld är de västerländska liberalerna. För vanligt folk spelar det marginell roll om Indonesien om 20 år har en större ekonomi än Storbritannien men det spelar såklart roll för Storbritannien eftersom om det ytterligare kommer sätta en spik i den liberala världsordningens kista.

Jag tror möjligen du missförstår vad jag menar med Europas koloniala tillstånd. För hundra år sedan var samma länder kolonialmakter som idag är kolonier. Samma demokratiska (i meningen folkrättsliga), antikolonialt nationalistiska ideal om självbestämmande som då motiverade indier, vietnameser och kineser, måste idag bli européers ledstjärna.

Möjligen relaterat, snubblade jag över detta klipp med tillträdande premiärministern Giorgia Meloni. Snäppet högre kvalitet än Jimmie, om man säger så. Och möjligen en del av den europeiska frihetsimpuls från det liberala imperiet jag skissar ovan. Med alla möjliga reservationer och cynism för vad det politiska skådespelet tillåts betyda (Meloni ska tydligen vara både NATO- och Israelvän?), ger hon ändå vackert uttryck för konfliktens kärna. En själlös, gränslös liberalism som söker förslava individen genom att slå sönder kollektiven och religionen.

För att återkoppla till det här med en nödvändig svensk elit, så står den ju inför många av samma möjligheter och svårigheter som nationalistiska ledare i kolonierna hade för ett sekel sedan och under hela den post-/ neokoloniala epoken. Det kan innebära förebilder som Ho Chi Minh, Mao eller Saddam - men också Gandhi. Denne var ju kritisk mot den "liberala demokratin" eftersom den saknar moralisk grund (som indier var det ju svårt att bortse från hur ett aktiebolag orsakat många miljoner svältdöda och stulit bokstavligt sagolika rikedomar från subkontinenten) och hade samma syn på religionens roll för människovärdet som Meloni ger uttryck för.

Giulia Meloni har fräckheten att lyfta fram familjen, religionen och landet. Och de små gemenskaperna. Vi ska inte förvandlas till några slags utbytbara färglösa konsumtionsenheter i det internationella kapitalets tjänst säger hon. ...