Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det som du säger här och så ofta repeterar är egentligen eller borde vara självklarheter. Jag tror att mycket av problemet är själva genomförandet av återvändande-politiken. Det folk ryggar inför är de starka reaktioner som självklart kommer att följa hos de tilltänkta återvändarna. Där många är här som ”ankare” för att dra hit anhöriga, och många har någon sorts ”islamistisk” uppfattning. De har kommit med sharia och profeten Muhammed som förebilder, inte för att bli dominerade av svensk terapi och nedlåtenhet. De har kommit för att kräva, inte för att be om, även om krävandet ofta tar formen av falsk underdånighet. De har i hjärtat jihad och den krigiska viljan att segra. Det kritiska är den punkt i tid och rum där återvändarpolitiken skulle stöta på motstånd från dem det gäller, hur det då tar gestalt, alltsammans. Vad tror du om detta, vad kan du säga till ”den nettoskattebetalande medelklassen” om hur polisen ska bemöta att leden tätnar, ett organiserat våldsamt motstånd tar vid och även en brant ökande kriminalitet, vilket kommer att ske då bidragen dras in och det enda som erbjuds är ett betalt återvändande? Det minsta som kommer att hända är att priserbjudandet måste höjas avsevärt. Kanske kan politikerna klara denna bedrift: världens rikaste återvändare. Men går du in för detta måste du ange ditt ställningstagande. Islam har genom århundradena agerat mycket konsekvent på varje motstånd mot dess spridning. Vi kan dra slutsatser varför Europa i dagens läge inte vill gå den vägen utan att de ledande politikerna vill genomdriva varianten att med legala (skatte)pengar köpa islam (röster). De har ju sett en framtid där enligt Merkel islam hör till Europa. Det är vad EU ville genomföra, köpa makten. I bolag samman med islam (oljepengar). Så oppositionen måste ha en plan att enas om. Och då måste många först gå med på det jag här säger. Dock ett fåtal som gör.

I kväll framträder USA:s tidigare första dam Michelle Obama på Globen i Stockholm. Motsvarande föreställning hölls i går kväll i Köpenhamn - men där blev det tummen ner efter showen.
"Platt känsla", "Banaliteter", "Bisarr föreställning".
Omdömena var inte nådiga hos vissa danska recensenter efter Michelle Obamas framträdande på Royal Arena i Köpenhamn.
Tidningen Berlingskes recensent delade ut tre av sex möjliga stjärnor till Michelle Obamas föreställning. Samma ljumma betyg gav tidningarna B.T. och Ekstra Bladet.
Omkring 11 000 åskådare var på plats när Michelle Obama höll föredraget som bygger på hennes bästsäljande bok "Min historia". De dyraste biljetterna kostade 3 500 danska kronor (cirka 4 800 svenska kronor), ett faktum som Berlingskes recensent tog fasta på:
"Hur mycket vass förstadam-visdom får man för 3 500 kronor? Det svar som utkristalliserade sig två timmar senare är: Överraskande lite", konstaterar skribenten som också slår fast att publiken lämnade föreställning med en "hög banaliteter".

Much of the novel deals with the crewmembers' reactions to being the last remnants of humanity, and the prospect of being confined with their colleagues indefinitely. Though they were prepared to "lose" twenty Earth years during their journey and spend five on board the ship, the knowledge that they are being carried further and further into the future has various effects on the psychology of the characters. The novel describes the changing and extreme time dilation effects as well as events from the perspective of both the ship and an external observer.
Incidental to the main themes is the political situation on the Earth from which the protagonists set out: a future where the nations of the world entrusted Sweden with overseeing disarmament and found themselves living under the rule of the Swedish Empire. This sub-theme reflects the great interest which Anderson, an American of Danish origin, took in Scandinavian history and culture. In later parts of the book, characters compare their desperate situation to that of semi-mythical characters of Scandinavian legend, with the relevant poetry occasionally quoted.

Svensk medelklass är inte svag. Svensk medelklass är inte tyst. Svensk medelklass kör man inte över så som man hittills faktiskt har kört över narkomaner och handikappade och pensionärer. Denna klass har hittills utgjort den svenska moralens väktare, därför att konsekvenserna av denna moral till stor del slagit mot andra grupper. Kommer denna klass verkligen att trotsa historien, att sätta moralen framför maten när väl den själv drabbas av kris? En hälsosam skepticism är nog på sin plats.

Att säkerställa den svenska medelklassens fortsatta levnadsstandard om eller när bostadsmarknaden brakar ihop kommer att kosta enorma summor pengar. Vart ska dessa pengar tas ifrån? Eller, för att spinna vidare på Cwejmans fråga: Vad kommer de ensamkommande afghanerna att äta, när svenska reklamare och statsvetare måste vända sig till frälsningsarmén?