Erik van der Heeg på Ledarsidorna.se har brutit ned PISA resultateten beträffande elevernas prestationer i den svenska skolan och konstaterat att det inte ser ljust ut för framtiden i det mångkulturella Sverige.
Citat:
Av de svenska skolbarn som är födda utomlands kunde hela 60 procent pekas ut som lågpresterande, vilket kan jämföras med de svenskfödda där denna grupp bara är drygt 20 procent (och där Pisa även räknar in barn som är födda i Sverige av utländska föräldrar). EU- och OECD-snittet för utlandsfödda lågpresterare ligger annars på cirka 40 procent. Man kan alltså konstatera att i inget annat jämförbart land misslyckas invandrade elever så grundligt som hos oss.
Han radar upp några orsaker som det negativa urvalet av elevunderlaget där flyktingmigrationen verkar var en komponent och den ålder när eleverna startar sin skolgång är en annan. Han avslutar med följande:
Citat:
För det tredje tycks det svenska skolsystemet särskilt illa skickat att kunna ta emot och utveckla elever utanför den svenska och västerländska kulturella kontexten. De disciplin- och lydnadsproblem som den svenska skolan dras med och som förvandlat vårt utbildningssystem till ett avskräckande exempel på det internationella planet drabbar de svagaste eleverna värst i oproportionerligt hög grad. Svaga elever med dåliga språkkunskaper, utåtagerande livsstil och ett allmänt förakt för värdnationens kultur och samhällssystem kommer att misslyckas i mycket högre grad i ett utbildningsväsende som inte förmår upprätthålla lärarkårens auktoritet, än om det omvända förhållandet hade varit fallet.
Vad Pisa lär oss är att länder där pedagogiken som vilar på en traditionell och auktoritär grund kan kosta på sig en hög invandring; om man däremot vill ge sig i kast med reformer, normkritik och experiment, så är det bäst att se till att elevmaterialet är så homogent som möjligt. Annars kan det gå illa.
https://ledarsidorna.se/2018/03/pisa...ts-dukat-bord/
Väntar med spänning på den dag när någon förutsättningslöst lyfter frågan om de kognitiva förmågornas ojämlika distribution kan vara en faktor som kan ha inverkan på elevernas prestationer. Även om forskningen på området tillhör den förbjudna kunskapen, så verkar ju vetenskapens nuvarande ståndpunkt var att vi alla är placerade någonstans på normalfördelningskurvan, men att den i vissa regioner i världen har ett medelvärde som är placerat något mer åt vänster i skalan än den svenska.
Det här är siffror som får Ottokar att seriöst fundera på om inte emigration är ett alternativ. Men kanske kretsloppsmigrationen kan bidra till en lösning?
