Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag återkopplar till en av de äldsta berättelserna som delas av tre världsreligioner. Den handlar om att vända hem till sitt eget land.

Enligt Bibelns berättelse tågade israeliterna under Mose och Arons ledarskap ut ur Egypten och mot Kanaans land, där deras förfäder hade levt.

Enligt Torah kom Israels barn till Egypten när det rådde hungersnöd i Kanaan. Det var på faraos inbjudan, när Josef var vesir i landet. Efter Josefs död framträdde en ny kung i Egypten, en som inte kände till Josef. I farhågor om att hebréerna skulle föröka sig ännu mer och slutligen ta över landet lät farao istället göra dem till slavar.

Efter en lång tid i Egypten uppenbarade sig Gud för Mose och gav honom uppdraget att föra sitt folk ut ur Egypten och till det utlovade landet Kanaan där de än gång bott. Med Guds hjälp konfronterade Mose farao och hans magiker och ledde israeliterna tvärs över Röda havet och ut ur Egypten mot deras eget land Kanaan.

Berättelsen, vare sig den är baserad på historiska händelser eller är saga, handlar om att lämna ett land där man egentligen inte är hemma för att åter söka sig tillbaka till sitt eget land. Det kan ta generationer, men förr eller senare behöver alla vända hem igen.

Det är förmodligen den groteska brottsligheten, som svenska politiker (med undantag av SD) gemensamt har påfört svenskarna, som i sinom tid kommer att leda till en förändring i diskussionen om migrationspolitiken.

Insikten växer hos gemene man, att svenska politiker samvetslöst betraktar dem som migrationspolitikens kanonmat.

Svenska politikers lojala propagandister (s.k. journalister) börjar därtill så smått inse, att även de själva kan drabbas av den importerade brottsligheten, varför den überpolitiskt korrekta Carolin Dahlman har fått lite nytt ljud i skällan, vilket tråden har uppmärksammat.

http://www.kristianstadsbladet.se/le...-de-skotsamma/

Parallellt med det formuleras insikten, att svenska politikers unika migrationspolitik inte är moraliskt försvarbar.

Jag länkade till ett inlägg på Facebook:

"I stigande ordning av omoral har följande tre områden berört mig:

MEST HUMANISM FÖR PENGARNA: Som humanist kan man inte agera som en curlingförälder som handlar stora mängder godis till sina barn för att bli omtyckt. På samma sätt som socialdemokratin under det tidiga 1900-talet inte bars hän av rop på rättvisa och hängde upp direktörerna i närmsta träd, utan med reformer försökte bygga ett bättre land, måste de som vill se en bättre värld försöka reformera och använda knappa resurser på bästa sätt.

Dessvärre ville SD använda knappa resurser på bästa sätt, vilket innebar att övriga partier kände sig förpliktigade att få MINST humanism för pengarna – som om själva slöseriet var ett tecken på en överlägsen moral.

LANDET: Den bristande omsorgen om Sveriges välmåga är en aspekt jag har haft ännu svårare att förstå, ur ett moraliskt perspektiv. Detta berör migrationspolitiken, men inte enbart, utan har utgjort ett komplex av frågor om migration, kriminalitet, papperslösa, identitetspolitik, det sekulära Sverige och vardagliga frågor som tyst och lugnt på biblioteken.

Det var länge otillåtet att tala om volymer, om Sveriges förmåga att ta emot och överleva en flyktingvåg. Den som försökte blev stämplad som nyfascist, eller värre - som om beredvilligheten att förstöra sitt land var ett tecken på en överlägsen moral.

ÄLDRE OCH BEHÖVANDE: Detta är den aspekt som berört mig allra mest. De ledande politiker som ägnat sig åt asylaktivism förefaller helt sakna empati med landets svagaste grupper. Antalet fattigpensionärer ökar, rapporter uppger att Sveriges pensioner ligger på en europeisk bottennivå, LSS dras in, (svenska) uteliggare lämnas åt sitt öde, tandvården kostar avsevärda belopp för de svenskar som inte har råd – och så vidare.

De som påpekat detta har anklagats för att ”ställa grupp mot grupp” - som om förnekandet av målkonflikter i samhället var ett tecken på en överlägsen moral. Som om allokering av resurser bort från det svenska till det icke-svenska var ett tecken på en överlägsen moral.

SAMMANFATTNINGSVIS så anser jag att asylaktivismen kännetecknats av moralisk ihålighet, av tomt skramlande tunnor, av personer som inte haft förmågan att hantera moraliska dilemman och formulera realistiska handlingsplaner baserade på etiska överväganden."

(FB) Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Statsvetaren Björn Östbring har skrivit en lång text med rubriken "Socialdemokratin och flyktingkrisen" som utgavs hösten 2017 i en antologi tillsammans med fem socialdemokratiska akademiker. Östbring behandlar ff.a. den första och i viss utsträckning den andra omoralen. (Den tredje och allvarligaste omoralen bekymrar inte Björn Östbring.)


https://bjornostbring.wordpress.com/...ktingkrisen-2/

-----

TILLÄGG

Björn Östbring har skrivit en nedgörande recension i SvD av Ann Heberleins bok: "Den banala godheten, Mångkultur, integration och svenska värderingar".

Östbring skriver upprört: "Hon säger sig vilja skapa en öppen, saklig och förnuftig debatt, men den bärande idén i boken innebär att meningsmotståndare ges en moralisk sjukdomsdiagnos".

https://www.svd.se/heberlein-lar-skr...m-behover-lasa

Que? Jag har läst boken och det finns, såvitt jag minns, inte någon sjukdomsförklaring av meningsmotståndare.

Narrarna narrar varandra med narrspeglar så narrkåporna fladdrar och narrmössornas bjällror skallrar ilsket för att slita narrativet ur motståndarlägrets grepp om problemformuleringsprivilegiet. Hovnarrarna inom sosseriet tar definitivt inte ett nej för ett nej. Inom sosseriet finns en löjeväckande grupp narrar som bjäbbar mot hussepartiet kring migrationspolitiken. Migrationspolitiska S-föreningen, som de kallar sig, har tagit sig före att göra den halvtidsutvärdering av den tillfälligt skärpta migrationslagen som Husse-S underlåtit att göra. Föga oväntat kommer de socialdemokratiska asylaktivisterna fram till att den tillfälliga lagen är dålig.

En Karolina Skoglund på Expressen har illa skrivit en närmast oläsbar artikel om begivelsen.
https://www.expressen.se/nyheter/har...-egna-partiet/

SVT har visst varit ute och fiskat i grumliga vatten och därför nekats intervju med Migrationspolitiska S-föreningen.
https://migrationspolitiskasforeningen.wordpress.com

Detta är vad Migrationspolitiska S-föreningen verkar för:
https://migrationspolitiskasforening...ess.com/about/

Så här blir det om man allt för girigt greppar kring allt och alla. Omöjligt att styra ekipaget. Alla ska med blir till det mesta faller ihop. Men i Migrationspolitiska S-föreningen för man kampen vidare med dåraktig envishet och förvirrad argumentation:
https://migrationspolitiskasforening...s.com/2018/05/

Här finns Migrationspolitiska S-föreningens lilla grupparbete - Vilse i andrummet - att ta del av:
https://drive.google.com/file/d/1V5P...rCmVyOzBN/view

Ja jösses. Snacka om sänke för S i valrörelsen. Migrationsnarrarna hör, till råga på allt, hemma i Stockholms Arbetarekommun där Anders Ygeman, gruppledare för s-riksdagsgruppen och tidigare avsatt säkerhetsrisk till inrikesminister, är hövding.

Jag ser fram emot denna nya dokumentär som heter A Swedish Elephant av Richard Gardt och Göran Uhlin. Filmen verkar vara någon slags metadokumentär om debatten med utgångspunkt i invandringspolitik som den stora elefanten i rummet.

https://www.facebook.com/pg/swedishe...=page_internal

Nedan korta intervjutrailers:

Polisen i Nordstan, Göteborg, diskuterar problemen med "ensamkommande" - https://www.youtube.com/watch?v=AtT8ZkHrUoQ
Alexander Bard diskuterar debattklimatet - https://www.youtube.com/watch?v=cHJSQdZoZKA
AngryForeigner diskuterar sin syn på saken - https://www.youtube.com/watch?v=WL9v3NxiDdw
Nima Dervish diskuterar kulturkrockar - https://www.youtube.com/watch?v=tM4cRvG0BdQ
Aron Flam diskuterar "rörelsens" vändning i migrationspolitiken - https://www.youtube.com/watch?v=hlLt8WG57Sk
Anders Lindberg förnekar åsiktskorridoren - https://www.youtube.com/watch?v=dfaCIBcUEL8
Zulmai Afzali diskuterar invandrares ansvar i Sverige - https://www.youtube.com/watch?v=_RaztUzMz-E
Maria Rashidi diskuterar könssegregation - https://www.youtube.com/watch?v=wziJbVtI6Bs
Jessica Stegrud diskuterar polariseringen som orsakad av media - https://www.youtube.com/watch?v=KELndFtKOiw
Per Brinkemo diskuterar klansamhället - https://www.youtube.com/watch?v=iImcxWdb9WY
Fredrik Modéus menar att polarisering inte är bra - https://www.youtube.com/watch?v=qoaZ6qJGVWc
Jens Ganman diskuterar white flight - https://www.youtube.com/watch?v=RIeXpFdumRA
Eli Göndör diskuterar Sveriges problem med invandring - https://www.youtube.com/watch?v=VbNUmxSt9PU

Extended trailer med Hakelius, Trägårdh, Weidmo Uvell, Ganman, Rashidi, Brinkemo, Lindberg, Witt-Brattström, Dervish, Stegrud & Afzali:
https://www.youtube.com/watch?v=J-SODFIW4GY


Filmen har premiär i Almedalen 2018. Hur tror ni mottagandet blir? En bred påverkan på konsensusnarrativet tror jag eftersom mediepersonligheter förhoppningsvis får perspektiv på sig själva och sina handlingar.

Några få uppskattande kommentarer men mest mulen tystnad. De flesta söker ett nytt narrativ att bygga sin självbild kring. Några perspektiv på sig själva och sina handlingar kan du glömma. Varför i helvete skulle de vilja se sådana.

Twitterkontot Sweden.se som drivs av Svenska Institutet skrev i förra veckan att svenska köttbullar är turkiska och togs hit av Karl XII. Det ska visst ha blivit en världsnyhet som tom NY Times hade en artikel om.

Mathistorikern Richard Tällström förklarar dock att det är fejk njus. Men sedan kommer den verkliga bomben:

– Karl XII tillskrivs normalt i anekdotiska sammanhang kåldolmarna men vi har ingen källor på kåldomar heller innan 1755, och det är också Cajsa Wargs kokbok, säger han.

Att kåldolmar kommer från Turkiet har jag ”vetat” så länge jag kan minnas. Men det saknas alltså helt belägg. Politiskt korrekta myter kan, verkar det som, överleva hur länge som helst om vi inte har politiskt motiverade sanningssökare som avslöjar dem.

Utgå alltid från att all politiskt korrekt fakta är lögn tills motsatsen bevisats.

https://www.svd.se/forskare-sagar-va...lar-fabricerat

Nja, att kåldolmar "kommer från" Turkiet är oomtvistligt, men det är alltså anekdoten om att det var Karl XII som tog med sig dem från sin vistelse i landet som saknar belägg.

Men det är intressant att se hur långt in i dumhet och lögner desperationen hos PK-fascisterna att förklara att "all utveckling har kommit utifrån", kan driva dem.

Sossarna vet att de redan förlorat matchen, och problemformuleringsprivilegiet, och gör nu som det brukar. Låtsas som det regnar, justerar minspelet och tar över motståndarens politik till viss del. Men är det hafsigt och utan riktig vilja och konsekvens, och man vill för allt i världen inte koppas ihop med dem vars politik man egentligen skulle vilja föra. Ett alternativ 3 för invandringen (som en parafras på kärnkraftsomröstningen). Och så blir det varken hackat eller malet Vi ska inte låta oss lura oss. Och det gör vi kanske inte denna gång. Det kan mycket väl visa sig att sossarnas öde löper parallellt med nyliberalernas. Utför (ner i helvetet), alltså.

Angående etymologien vet Wikipedia att berätta följande.


https://en.wikipedia.org/wiki/Dolma

Dolmar skulle alltså kunna vara allt annat är turkiskt eftersom det kan vara, vad man kan veta, nåt som armenierna höll på med gott och väl före Kristi födelse. I så fall är ju också denna mångkulturella historia i vart fall till viss del osann. Inte den första i så fall.

Undrar om fenomenet att komma dragandes med maträtter inte är ett tecken på att man till stor del saknar adekvata argument när man talar väl om den svenska mångkulturen, för speciella rätter kan man ju lära sig laga vid ett kortare besök utomlands, vilket kåldomen är ett bevis på, utan att för den sakens skull tvunget släpa med sig hem en massa utlänningar. Särskilt måste väl kunna sägas att utländska maträtters koppling till modern asyl- och välfärdsinvandring och den mångkultur som fås den vägen, är synnerligen svag.

I övrigt är det märkligt att man ständigt drar upp den stackars kåldolmen i samband med diskussioner om den svenska mångkulturens förträfflighet. Dolmen sägs vara turkisk men kan alltså egentligen komma från armenierna, vilka i sin tur mycket väl kan ha fått idén till dolmen från några andra, som kan ha fått den från några tredje, som fått den från... och så vidare. Rentav skulle man kunna hävda att kanske kommer dolmen ursprungligen från några tänkta proto-svenskar, vilket inte vore en helt dum idé med tanke på just kåldomens förträfflighet, för att inte säga överlägsenhet i smakhänseende, jämförs den med andra folks varianter av matråvaror som vid tillagning lindas in i löv av olika sorter.

Nåja, vi har nog i debatten om mångkulturen inte hört talas om kåldolmen för sista gången. Även köttbullen lär få sin beskärda del framöver, den också. Annat nonsens lär vi också få ta del av framledes, precis som tidigare och i dag, när mångkulturen stöts och blöts i svensk media.

Självklart är "kretsloppsmigration" ett narrativ, det skrev jag i inlägget du citerade:



Detta är kärnfrågan. Vad är det som gör att folk tar till sig ett visst narrativ? Hur påverkar man dem att ta till sig andra narrativ?

Människor har ett stort behov av att känna att man är en del i ett större sammanhang, att man jobbar tillsammans med andra personer mot ett gemensamt mål, och att man får respekt och uppskattning från de andra i gruppen. Detta är de högre stegen på Maslows behovstrappa.

De olika godhetsprojekten fyller detta syfte. Invandringsprojektet kanske nu går i graven, men det kommer nya projekt som tar dess plats.

Vi har nu dels de personer som är kvar i invandringsprojektet. Deras världsbild är fortfarande att invandringen är lönsam, nödvändig, och de får dessutom en massa moralpoäng genom att stödja den.

Här fyller inte "kretsloppsnarrativet" någon funktion. Man får ju redan sin sociala uppskattning genom det befintliga invandringsprojektet, så man är inte intresserad av ett nytt godhetsprojekt. Personerna i denna gruppen har även en världsbild där invandringen är både lönsam och nödvändig. "Kretsloppsnarrativet" går på tvärs mot detta, och filtreras bort mentalt.

Sen har vi den växande gruppen personer som tidigare var religiöst extatiska över invandringsprojektet, men nu har tagit chansen att omärkt smita ut bakvägen för att istället hoppa på nya godhetsprojekt.

Min gissning är att denna gruppen nu helst vill slippa bli påminda om invandringen som gett dem en allt mer fadd smak i munnen. Det är mycket roligare med ofarliga godhetsprojekt såsom knyblusar och köttmotstånd. "Kretsloppsmigration" ser jag därför inte som lockande för denna gruppen.

"Kretsloppsmigration" kanske kan funka som en efter-rationalisering för de som av andra anledningar bestämt sig för att "operation lavemang" trots allt är rätt lockande. Men som godhetsprojekt har det stora svagheter, jag ser inte att de personer vi pratar om kommer att kunna känna sig särskilt moraliskt högstående genom att i praktiken jobba för massrepatriering. Det finns ju även uppenbara risker för bakslag, krävs ingen större fantasi för att tänka sig framtida skräckreportage om hur illa den sponsrade hemflytten gick. Vem vill ha knutit sitt namn till projektet då?


Som sagt, "storma med patos" tror jag inte funkar på någon av målgrupperna ovan.

När invandringshysterin var som störst tror jag det var i princip omöjligt att påverka det narrativet. Nu ser allt fler personer ut att byta till nya godhetsprojekt där invandringsnarrativet inte är så viktigt längre. Detta ger en öppning för nya narrativ, tex "kriminella och illegala invandrare leder till stora problem".

Ett sånt "kriminella-narrativ" gör att folk känner att det finns ett allvarligt problem som måste lösas. Och då blir det mindre viktigt att lösningen är moraliskt högstående, det primära är att den löser problemet.

Dagens ledare av Jenny Sonesson i G-P: Slopa mängdrabatt på våldtäkt och andra grova brott är ett tecken till på att detta nya narrativ får allt mer fotfäste.


Visst kan det vara en fördel att ha kapitalisterna på sin sida. Men det kan bli rätt många tiotals miljarder som ska spenderas på mobila immigrationskontroller, omhändertagande, avresecentrum, samt uppehållstillstånd och mottagningscentrum i tredje länder. Detta lockar nog, särskilt som volymerna inte kommer att vara beroende av frivillighet.

Man rider på vågen för att forma narrativet åt något man vill uppnå.

Köttmotstånd har framförallt två orsaker, klimathot och djurplågeri. Lyft då fram invandringens miljöhot - det är enormt dåligt för miljön att flytta människor till Sverige för att därmed öka import och leveranser. Lyft då fram mångkulturens djurplågeri - halalslakt och kosherslakt är ingen vacker syn och djuren lider.

Knytblusar syftar väl på Sara Danius och Svenska akademin(?). Förlegade strukturer och mansdominerat(?). Ja lyft då fram könssegregationen som parallella samhällsstrukturer ger upphov till. Vi skickar en lång feministisk kamp tillbaka till stenåldern när vi tillåter patriarkala strukturer ta fäste i vårt land.

Kretsloppmigration blir ett senare skede. Man måste normalisera och ta små steg i kombination med verkliga händelser. Det är i kriser som dessa lösningar kommer kunna ta fart på riktigt. Typ ekonomisk kris - "varför ska välfärden gå till invandrare som inte arbetar när inte ens medelklassen inte får den välfärd som man betalat för?".

Eller som Kyeyune skriver:
http://www.gp.se/ledare/kyeyune-vänt...bbas-1.4824936

Det gäller att vinna människors egenintresse för att vinna narrativet.

Jag tycker att ni har lite fel där om den svenska kåldolmen. I de gamla recepten så innehöll den alltid köttfärs, och då företrädesvis blandfärs, dvs nötfärs + fläskfärs. Ibland så blandades det i lite grand inälvor såsom tex hjärta, njurar och lever. Det ger mera smak än om bara nötfärs skulle ha använts. Vidare så är det vitkålsblad som man viker in dolmen i.

Kåldolmar passar bra att laga i långpanna i ugn.

De turkiska dolmarna och liknande däremot har inga kraftiga vitkålsblad utan istället tunna vinblad, dvs ifrån vinrankan som kan ge stora blad som dock bara är tunna och bräckliga. De är alltså inte alls lika matiga som vitkålsbladen. Fyllningen i dessa turkiska/armeniska dolmar kan ju dock vara lite av varje, ibland bara ris, ibland linser + ris, ibland köttfärs. Men rätt ofta en köttfärs utav fårkött och fårets inälvor. Lammkött däremot användes hellre till finare rätter än dolmar.
I vissa regioner så är det bara ris som fyllning

Mycket av gammal svensk matlagning kommer ifrån Tyskland, dvs sättet att preparera stekar mm.
Därefter kom tex fransk matlagning, med de mastiga såserna. Bacon av fläskkött kommer nog mest ifrån Spanien, dvs sättet att salta och röka köttet på.

Finns det då genuin skandinavisk matlagning som är riktigt gammal ?
Ja det mest genuina tros vara sättet att grava fisk på, tex gravad lax. All fisk kan gravas bara det finns salt och ett kallt utrymme. Helst så bör ju fisken vara ganska fet för att smaken ska bli bra. Nu spreds ju den här tekniken både till eskimåerna och indianerna i tex NordAmerika. Men troligen inte funnits någon annanstans tidigare. Den goda tillgången på lax och andra feta fiskar gjorde väl att denna teknik passade bra på stenålderstiden. Gravningen gjorde också fisken mycket mera lättsmält.

Eskimåerna började dock fuska med att skippa saltet så att all fisk blev mer som surströmming istället.

Vidare så är sättet att röka fet fisk på, varm- resp kall-rökning också troligen av skandinaviskt ursprung som kom att spridas under Vikinga-tiden till bla de brittiska öarna. Rökningen gjorde fisken mycket hållbar och kunde hålla i månader.
En annan metod som troligen är typiskt skandinaviskt kommer ifrån NordNorges kuster och det är torkning av fisk. Den kan sedan hålla i flera år, och med rätt tillagning så kan det smaka rätt okej.
Lutfisk bygger också på samma princip i grunden

I dagens läge så går dock den större delen av torkad fisk till Afrika där den är mycket populär, och det tros bero på god tillgång till bla kryddor plus kokosflingor som gör fisken smaklig.

Vidare så är bruket av att äta snöripor ifrån fjällvärlden också en skandinavisk rätt som numera är spridd till tex Kanada. Snöripor är rätt så enkla att fånga med snara och enkla att laga till

Å andra sidan så är MENA-iternas aptit på ris ett nytt fenomen, MENA-länderna kunde inte själva odla ris alls, utan det köptes ifrån tex Kina, Thailand, Indien. Men MENA har inte precis kopierat kinesisk matlagning heller. I vissa regioner av MENA äts det ingen fisk alls, och inte heller så mycket mjölkprodukter, vilket gör att D-Vitaminbrist lokalt kan bli ett svårt problem, som också förstås förvärras av de heltäckande kläderna. Det påstås att D-Vitaminbristen är så stor hos tex kvinnorna att de har skelettförändringar som kan påvisas med bla röntgen.
D-Vitaminbristen har en annan riskfaktor och det är den att barnets skelett utvecklas ogynnsamt i början.