Angående
yttrandefrihet.
Fick just reda på att Allmänhetens Pressombudsman,
Ola Sigvardsson, i sin ungdom på 70-talet var journalist på tidningen
Rödluvan, partitidning åt
SKPs ungdomsförbund. Känns tryggt att ha en gammal maoist som uttalar sig om att politiker ger yttrandefrihet åt folket.
Nu säger jag inte att folk inte kan ändra sig, byta bana, skärpa sig. Men sett till den vänstervridning media har och hur dåligt Sverige gjort upp med kommunismen så är jag ändå skeptisk.
Ivar Arpi skrev igår ett ledarstick där han hyllade regeringens nya terroristlagar. Han sätter sin trovärdighet på spel när han väljer att lita på en bok av en f.d. CIA-chef och dessutom dissar Edward Snowden.
Henrik Alexandersson skrev ett inlägg som svar på Arpis.
http://henrikalexandersson.blogspot....kolportor.html
Citat:
Vilket leder mig till Arpis formulering "Hur ska en demokrati skydda sig mot terrorism? Här finns svåra avvägningar mellan integritet och säkerhet." Men det handlar inte bara om avvägningar mellan integritet och säkerhet. Det handlar om avvägningar mellan grundläggande mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter och säkerhet. Skälen till att de grundläggande fri- och rättigheterna kallas grundläggande är att de är grundläggande. De skall aldrig kunna kompromissas bort.
Citat:
Storheten i Edward Snowdens avslöjanden var att han visade för folket att den härskande politiska och byråkratiska klassen betraktar medborgarna som ett problem, som ett potentiellt hot. Vilket har långtgående demokratiska implikationer.
Citat:
Arpis näst sista poäng är att den övervakningsstat som nu byggs upp inte alls skall jämföras med Orwells 1984. Här underskattar han Orwells underliggande budskap om hur en stat som har kännedom om alla sina medborgares förehavanden skapar en kultur av tystnad, rädsla, självcensur och angiveri. Och det är inte alls bara fiction. Detta är är precis vad som hände i DDR, alldeles nyss, i vårt lands omedelbara närhet.
Detta behöver inte handla om terrorister. Nu tycker säkert dom flesta att det är fel att vara terrorist i Syrien, eller varsomhelst. Problemet är att vad som tolkas som samhällsfarligt inte ligger hos folket, utan hos staten och dess lierade.
Det har i åratal, i alla fall sedan internet blev stort, proklamerats att näthat är ett stort hot mot demokratin. Näthat har sedan definierats som allting som inte faller eliten i smaken. Kritik av den förda invandringen har varit tabu.
Ett sätt att skrämma folk är att utmäta stört höga straff för brott som eliten ogillar men där folket kan ha en helt annan uppfattning.
Hets mot folkgrupp - konstnären Dan Park som varit åtalat och fängslad flera gånger.
Fildelning - miljoner svenskar gör det. Ändå kan folk straffas med helt sjuka skadestånd.
Fildelningsmålen drevs av en lobbyverksamhet där flera stora utländska filmbolag var inblandade. I Sverige har vi en mängd lobbyorganisationer som drivs av skattemedel som arbetar med att inskränka yttrandefriheten för folket.
Det sker ungefär efter samma mönster. Istället för att staten står för ett grundskydd och folket har starka rättigheter, så skapar staten ett splittrat samhälle där olika former av medborgerliga rättigheter åsidosätts för att staten vill låtsas lösa problem som dom själva skapat. Dom som tjänar på det är bara staten själv och dess allierade, lobbyister, organisationer, företag osv.