Citat:
Ursprungligen postat av Egon3
På svenska har vi i varje fall »agens« som syftar mer på verkan som sådan, än på den verksamma agenten/aktören/verkmästaren. Exempel infektiös agens (aktiv faktor).
Här föreligger åtminstone två linjer:
1. Den germanska: en "agent" -> sv »verkare«. Tack vare Magnus sketch om verkmästaren i magen så är vi halvvägs på denna väg. Verkaren har lite hjälp av vaktmästarna Kardia och Pyloris för att avverka anhopningar som en nobelbankett eller en pizza med drycker. Värktabletten är en analgetisk verkare.
2. Bredda det svenska ordet »agent« till att svara mot engelska och till att komplettera svenska »agens« / »reagens« (verkan / följdverkan). Tills vidare får vi kanske översätta "X-producing agent" till X-producerande vävnad/struktur.
Med hänsyn till verkligheten rekommenderar jag modell 2.
Tack för svar.
Ordet agens hade jag inte tänkt på alls, trots snarlikt utseende jämfört med agent. Det är med fascination man läser engelsk (medicin)litteratur där i princip allting är en
agent. Nu har de ju också mer precisa ord likt svenskan, fast dessa verkar mer sällan användas, till exempel infectious agent = germ.