Allt om ADHD!

Jag har en liten fråga, detta borde någon av er veta. Hur går det med körkortet om man har ADHD. Känns ju lite som att väcka en varg som sover om man börjar dra upp den frågan med psykolog, läkare och närstående. Ska man egentligen gå på någon extra kurs hos läkaren ? för att säkra att man är duglig i trafiken. Har sagt att jag inte har kort..

Det är enkelt men kanske inte i verkliga livet. Gå till din närmaste husläkare och säg att livet inte funkar så bra. Se till att du kan bevisa det på något sätt. Ta med betyg eller nått. Bra om du är lite kriminell. Bästa sättet är att be Morsan eller tjejen skriva ett brev där dom beskriver dig lite.. Det handlar ju om att hjälpa dig i din vardag - ett lättare liv

Efter ni har pratat en stund kollar läkaren på dig ( hälsoundersökning ) och sedan skickar han en remiss till psyk i din kommun. När du kommer till psyk går allt av sig själv. Det jag menar är att när du väll är där så kommer man nästan inte därifrån om du inte skiter att gå på möten.

Dom märker direkt om du är case för ADHD. Du är inte första människan som söker hjälp. Första tiden är jobbig då dom ställer alla möjliga konstiga frågor sedan går det lättare, i alla fall för mig. Psykologen har tystnads plikt. Om du inte har problem och försöker fuska så kommer dom nog på dig, men lyckas du gå igenom hela utredningen och är frisk så är du värd varje medicin du kan få

Du kan hoppa över husläkaren och gå direkt till psykologen genom egen remiss. Du kan fråga på närmaste mottagning som har husläkare om vilken psykiatri du kan vända dig till i din kommun. Går nog att söka vård i andra kommuner med men det ställer nog bara till det för dig. Sen ringer du ditt och säger att du vill utredas. Då kanske du får en tid. Har inte gjort så själv så där kan jag inte svara.

Nej, inget sådant förekommer, det är ren formalia medicinerar du så gör dom kollar av blodtryck åtminstonne en gång per år, dessa är fullt tillräckligt för "grönt ljus" för körkortet.

Tack för ett bra svar - Ha en bra lördag! Hur är läget annars då ?

Hade nämligen så jävla stora problem att ta kortet. Fick hålla på i tre månader och läsa, köra

de där e så jag. gjorde adhdtest när jag var liten men de failade på att jag kunde läsa en barnbok typ. borde nog göra ett nytt. jav är hyper, glömmer ofta pennor å sånt. gjorde typ en läsa i gymnasiet. men kan sitta vid datorn k timmar. det är sjukt jobbigt att klippa sig, det kryper i hela kroppen. vill bara där ifrån. ska nog prata med en psykdoktor

Mitt tips: Jag skulle inte tala om att jag har ADHD, transportstyrelsen kan förhoppningsvis inte dubbelkolla det heller. Fördomarna mot den typ av mäniskors du representerar är för stor och det råder sekretess på psykjournaler. Mitt råd är att nyttja det skyddet så långt det går.

Urdum 'analys'. För dum att svara på .

Det håller jag inte med om. Vad som betraktas som sjukdom är alltid en återspegling av samhällets normer, och vad gränsen för normalitet anses gå. Detta gäller i synnerhet de psykiska sjukdomarna. Minns bara att homosexualitet var en sjukdom så sent som på 70-talet.

För att anpassa samhället i stort efter "våra" behov skulle du behöva göra specifika skolor för människor med denna funktionsnedsättning, det kommer aldrig inträffa, alltså kommer alltid dessa diagnoser behövas.

För samhället kommer _ALLTID_ vara anpassat efter "ER" ej "OSS" ser man dock till övriga delar av problematiken så har dessa noll att göra med några "normer" därav att era frågeställningar och påståenden ter sig som löjliga.

Låt mig påminna att diagnoser som ADHD och Asperger inte har funnits sen medeltiden. Det har alltså inte ALLTID varit så här, och med stor säkerhet kommer det inte ALLTID att förbli så här. Asperger som diagnos är förresten på väg bort redan i nästa version av DSM.

Dessa diagnoser kommer alltid att behövas ja, till en viss del. Samhället anpassar sig ju automatiskt till majoriteten men det är i mitt tycke rakt inte omöjligt att skapa större " svängrum" för olika typer av människor. Ta bara en sådan sak som hur skolan förändrats, jag minns att då jag var barn fanns det många som fick extra stöd med läsning exempelvis.
Detta är en omöjlighet idag om man inte har diagnos på många håll.
Sen tycker nog iaf jag att den övertro alla har på att barn ska vara så sociala, kunna hantera stress, sitta still på en gång i skolan är vad som skapar en stor del av problem. Faktiskt går dessa problem till en ganska stor(givetvis beroende på dess art) del att lösas på plats, i skolan utan att blanda in psyk. Detta finns det också exempel på. Men dom som blir lärare i dagens sverige är dessvärre inte intresserade av sådant.

Namnet försvinner och bakas in i ett annat spektrum, austim-spektrumet för att vara mer exakt. Psykologi som vetenskap har inte heller funnits sedan medeltiden, att dessa hinder dock inte alltid skulle funnits där i en form eller annan är dock ett rätt stukat påstående. Särskilt som om vi tar just detta så pekar allt på att det dessutom är genetiskt.

Läser du bakåt i historien beskrivningar av personer och hur dom uppfattades osv, hur dom var kan du tydligt se att det överlappar med sådant som idag diagnostiseras, idag blir vi hjälpta, för hundra år sedan blev vi stjälpta.


Varken du eller Querl verkar ha något större begrepp om vad kärnan av problematiken i dessa hinder utgörs av, om man skall utgå från hur ni beskriver våra "hinder" det är lite mer avancerat än att vi inte kan sitta still eller är asociala det är ett helt pärlband av konsekvenser som i grunden bygger på att vi har en annan fysiologi.

Bara för att du placerar mig i en miljö där min problematik ej framtäder lika tydligt innebär inte att du skulle "botat" mig