Nu frågar inte trådskaparen hur eller vart man vänder sig för att göra utredningen men jag tar det ändå för det var det som var det svåra.
Först ringde jag runt till de närmaste Neuropsykiatriska enheteterna och hörde mig för vart jag skulle söka och fick reda på att det är 1 1/2 - 2 års väntetid.

Det här var innan vårdgarantin gick igenom i höstas så den kanske är kortare nu.
Sen iväg till vårdcentralen så en läkare fick skriva remiss. Adressen fick jag ha med mig själv då kärringen inte hade så stor koll på ämnet.
Efter det fick jag ganska snart ett svar från Neuroenheten som var att för att få ställa sig på väntelistan måste någon av ens föräldrar berätta för dem hur man var som barn eller så måste man ha och skicka sin PBU-journal till dem.
Annars fick man inte stå på väntelistan.
Nehe, eftersom ingen av mina föräldrar finns tillgänglig fick jag leta upp vilket arkiv de kunde gräva upp min PBU-journal och skicka till dem. "Tur" att man hade en sån.
Vid det här laget var jag så less så jag började kolla upp andra alternativ och hittade ett privat team i en annan stad som det gick bra att ställa sig i kö hos. De krävde varken remiss, journaler eller samtal med föräldrar. De var heller inte dyrare och hade kortare väntetid.
Så om du har svårt att att få tid på Neuroenheten nära dig så kolla upp de privata.