Juristprogrammet

Några fler läste vi nog, men i princip så är det de åtta som vår sakrätt kretsar kring. Håstad må vara en legend men hans bibel är utdaterad i dagsläget och därför knappast intressant för en som läser en juridik på grundnivå. Vad de där 70-80 rättsfallen beträffar så vet jag faktiskt inte hur relevanta de är, eftersom jag inte läst dem, men de gånger jag diskuterat sakrätt med både verksamma jurister och studenter från UU/SU så har jag inte på något vis känt mig underlägsen enkom för att jag inte har så många rättsfall att referera till.

Det är givetvis så med allt att man kan läsa rättsfall tills ögonen blöder men att sakrätt skulle vara annorlunda jämfört med andra rättsområden köper jag inte riktigt. Jag antar att ni inte läser 70-80 rättsfall för varje rättsområde?

Tack för svaret!
suck, och högskoleprovet blir ju enkelt...
Men på skolor som inte är lika kända, har jag någon chans där skulle du tro med mina betyd

Edit; skrev lite fel i texten, menade att jag har minst VG i alla betyg och 2-4 MVG

Sakrätten är ju ett område där gällande rätt nästan helt har utformats i praxis. Mycket är helt oreglerat, eller så har man 50-100 år gamla lagar med 1-2 paragrafer (vafalls, paragraftecknet finns inte på iPhones tangentbord. En klar brist.) som man tillämpar analogt. Jag minns inga detaljer nu då jag är mitt uppe i straffrättspluggandet så jag ger bara ungefärliga exempel. Det är förresten en intressant jämförelse. Inom straffrätten är praxis nästan helt oviktigt. Det finns 1-2 fall som kan sägas ha nån betydelse. Inom sakrätten är det alltså lätt över 50 rättsfall som är viktiga. En vacker dag kanske jag gräver fram mitt sokrathäfte och går igenom rättsfallen så kan jag berätta då varför så många olika är viktiga. Jag minns dock att varje sokrat hade ett visst tema och vi hade då tre rättsfall på det temat. Dessa tre skiljde sig oftast såpass åt att alla tre hade påverkat rättsläget olika för olika situationer. Varje sokrat då alltså ett nytt tema, och vi hade 20-25 nånting sokrater.

Vhs.se - där finns antagningsstatistik. Men jag tror det är nästan omöjligt att komma in någonstans om man inte har MVG i minst 80-90% av ämnena.

Det är möjligt att du har rätt och det gör mig inte glad.

Å andra sidan får du gärna leta fram det där sokrathäftet och delge informationen. Om inte annat kanske jag kan bli lite vassare på sakrättens förlovade område.

Grejen med "70-80" rättsfall när man läser C2:an på SU (utgår ifrån att det är den kursen du syftar på) är att man inte bara läser sakrätt under den kursen utan även allmän avtalsrätt, speciell avtalsrätt, skadeståndsrätt, fordringsrätt osv. Man läser alltså inte 70-80 rättsfall bara avseende sakrätt utan rättsfallen är utspridda på nyssnämnda rättsområden. Dessutom tror jag, trots att minnet sviker mig lite, att det faktiskt inte rör sig om 70-80 rättsfall, om än det kan kännas så där och då.

Sen lär det ju skilja sig i hur skolorna har lagt upp det. En del kanske fokusera mer på litteraturen, andra på rättsfall och någon på något annat. Sen skiljer det ju sig också i vad man själv föredrar. Det är nog svårt att göra några direkta jämförelser.

Då är det inte på något vis märkligt. När jag läste sakrätt läste vi också ganska precis det du räknade upp och för varje område blir det utan problem 10 rättsfall. Har inte min lagbok från den terminen med mig just nu men där har jag noterat samtliga rättsfall som var kursfordrande den terminen. Kan räkna dem senare ikväll.

Okej, det låter lite bättre än den bild jag hade målat upp i mitt huvud. Det känns som att det kommer bli en stor omställning att läsa C2:an, den såkallade väggen, jämfört med T2 där arbetsbördan relativt sätt var av en rätt så mild grad. Å andra sidan känns det kul att äntligen få grotta ner sig i lite mer tunga juridikområden som avtalsrätt, köprätt, fordringssätt etc. Jag hoppas att mitt självförtroende, i brist på ett bättre ord, inom juridiken kommer att höjas efter C2:an. Som det är nu så känner jag inte att jag kommit "in" i juridiken på riktigt, snarare att man skrapat i dess ytterkanter på något sätt.

När började ni som pluggat längre känna ett större självförtroende, och som att ni började få ett bra grepp om juridiken?

Har varit lite inaktiv på FB de senaste månaderna, men är nu tillbaka och allt jag vill ha är egentligen lite vägledning från de som kan. Vet själv hur jobbigt det kan vara att svara på olika varianter av den fråga jag kommer att ställa, men vad som helst för svar uppskattas.

Jag gick ut gymnasiet för två år sedan med toppbetyg och sökte även in till juristprogrammet på de flesta universiteten i Sverige. Jag kom även in på bl.a. Örebro och Stockholm Universitet, men på grund av skoltrötthet och privata problem flyttade jag utomlands ett tag. Nu har jag bott utomlands i två år, men vill flytta tillbaka och har då frågor gällande programmet.

Problemet är att jag alltid älskat juridik, men jag har aldrig haft intresse för de vanliga juristyrkena (jurist, åklagare, advokat, domare etc.). Vad jag däremot alltid haft intresse för är rättsväsendet och det är även åt det hållet jag strävar. Att gå PHS har aldrig riktigt varit bjudande eftersom jag aldrig velat bli "en vanlig polis", utan snarare siktat på högre positioner än så (Rikskrim, Interpol/Europol, SÄPO m.m.).

Vad jag nu funnit är att jag efter en eventuell juristexamen inte riktigt vet vart jag skulle ta vägen och om det ens går att hoppa på någonting inom polisen direkt efter en juristexamen. Vad jag är rädd för är att jag blir tvungen att även gå PHS (vilket skulle innebära tre ytterligare år då de håller på att förändra programmet). Att då gå PHS direkt vore på så sätt den enklaste utvägen, men det skulle innebära ett jobb "som vanlig polis" med dålig ingångslön.

Å andra sidan är inte åtta år av studier heller någonting som lockar och det är just det jag sitter och grubblar över just nu. Att jobba som civilpolis, spanare eller något liknande skulle jag inte ha någonting emot, och således jobba mig upp den vägen, men det skulle troligtvis innebära att man var tvungen att jobba som vanlig polis i x antal år.

Vad skulle ni ha gjort? Juristexamen och chansning på jobb (eller ytterligare tre år på PHS?) eller enbart 2-3 år på PHS och jobba sig upp den vägen? Svar uppskattas.

Det är lite oklart vad du vill arbeta med, men vill du bli riktig polis så är det polisutbildningen du ska gå och sedan arbeta dig upp till den position som du vill uppnå. Vill du bli låtsaspolis a la länspolismästare och slicka politikerröv dagarna i ända samt ägna dig åt esoteriska uppgifter så som att genuscertifiera polisutbildningen så ska du välja den juridiska banan.

Vi har Håstads lilla röda i Uppsala.



20 sokrater i år. Sex rättsfall på Godtrosförvärv av lösöre (sokrat 1 och 2):
NJA 2005 s 502
NJA 2006 s 45
NJA 2009 s 889
NJA 1995 s 337
NJA 1998 s 29
NJA 1940 s 297

Tredje och fjärde sokraten handlar om traditionsprincipen:
NJA 1975 s 638
NJA 1991 s 564
NJA 2007 s 413
NJA 1956 s 485
NJA 1983 s 103
NJA 1998 s 545

Orkar av lättförstådda skäl inte rada upp alla rättsfall då det är över 60 stycken, men resterande sokrater berörde:
5. Denuntiation som alternativ till tradition
6. Retentions- och stoppningsrätt
7. Specialitetsprincipen
8. Mer om specialitetsprincipen
9. Återtagandeförbehåll
10. Kommission m.m
11. Fastighetsttillbehör och frågor om kongruens
12. Accession och tillbehör till lös egendom
13. Återvinning
14. Mer om återvinning
15. Panträtt i bostadsrätt samt godtrosförvärv av fast egendom
16. Företagshypotek
17. Repetition av vissa sakrättsliga principer
18. Beviskrav vid utmätning
19. Mer om beviskrav vid utmätning samt undantag från exekution
20. Konkursboets inträde i gäldenärens avtal.

Om du undrar vilka rättsfall någon specifik sokrat innehåller kan jag skriva det.