Juristprogrammet

Uppgifterna består oftast av diverse konstruerade juridiska problem som du ska försöka hitta en lösning på (eller föra en bra diskussion om). Uppgifterna kan även bestå av att du ska läsa ett antal rättsfall och svara på frågor om det. Det är dom du säger att man först läser själv, därefter träffar man sin basgrupp och går igenom uppgiften, för att sen diskutera med sin seminariegrupp (tot. ca 5 basgrupper i varje seminariegrupp). Seminariediskussionerna är inte betygsgrundande, men närvaron är obligatorisk, och om du är dåligt förberedd så är det ditt problem. Vad gäller antal timmar man lägger ner skiljer det sig väldigt mycket mellan personer och vilken termin man går (vissa terminer är betydligt tuffare än andra). Läggar du ner sammanlagt 40 timmar i veckan på plugg (inkl. basgruppsmöten, seminarier, föreläsningar) kommer du klara dig fint.

Jag tror inte det är någon större skillnad i kvalitén på utbildningarna. Välj utbildning (i den mån du kan, förstås....) efter vart du vill bo och vilken undervisningsform du tror att du trivs bäst med.

Jag har inget att jämföra med men jag uppskattar undervisningsformen

Huvudet på spiken.

I juristprogrammet-tråden kom vi till slutsatsen att den enda faktiska skillnaden på undervisningen i Uppsala, gentemot de övriga lärosätena, är att studenterna är indelade i så kallade basgrupper. Trots detta så skriker ni Uppsalastudenter er hesa om PBL och Harvard Law.

Låter i mina öron som ett motiverande och roligt sätt att studera på. Och 40 timmar i veckan lägger jag gärna ner!

Funderar lite på hur dessa seminarier ser ut i praktiken dock. Är det lärare som leder dem eller är det grupperna själva som håller i dem tillsammans? Kan tänka mig att många på dessa program är rätt så diskussionshungriga så min bild när du berättar om det är en massa studenter som försöker överrösta varandra med sina egna tolkningar av saker och ting. Hur ser verkligheten ut?


Vad jag förstått så finns det, trots vad som nu sägs om en minimal skillnad i utbildningarnas kvalité, en ganska stor tendens bland arbetsgivarna att välja från de högre rankade skolorna (framförallt Uppsala då). T ex så har en del statliga verk bara rekrytering från UU/SU och möjligtvis Lund, som jag uppfattat det. Är dock inte säker på detta men det är ju något som helt klart är av betydelse om det bara så är delvis sanningsbaserat.

Nej du har uppfattat saker och ting helt fel. Självklart kommer folk på flashback intala dig annorlunda, helt felaktigt dock. Du ser inte problematiken i att statliga verk skulle välja att inte anställa studenter från statliga uni? Att däremot tvingas bo i skitstäder såsom Umeå eller Örebro, det skulle iaf jag akta mig för. Börja du med din komvux-examen, du har en väldigt lång väg kvar att vandra. Resten ska du se löser sig med tiden. /Uppsala student

Edit: Jag är helt ointresserad av att ge mig in i en diskussion gällande lärosätens status. För den sugne finns ca 300 sidor av nämnda dynga i den stora juristtråden att gotta sig i.

Jag sa väl aldrig att de skulle välja bort statliga universitet eller? Bara att de väljer bort de med sämre rykte och lägre kvalité på lärare/upplägg/kursutbud eller vad det nu kan vara som motiverar dem att göra som de gör.

Lite mer än 2/3 med samtliga spets avklarade nu i Januari så det är inte mer än slutspurten kvar.
Men tack för det peppande inlägget!

Indirekt sa du väl trots allt det, även om din givna anledningen såklart inte var att det är statligt (det är ju alla uni som utbildar jurister.)

Såg själv att mitt första inlägg kunde uppfattas mer otrevligt än vad som var min mening. Det enda jag menar är att du borde verkligen inte bekymra dig för lärosätets status, speciellt inte i ett stadium där du inte är behörig att söka.
Mitt råd är att välja den stad du tror att du kommer trivas i, vilket iofs rimligtvis inte bör vara Örebro eller Umeå - därmed blir utfallet det samma som i status-diskussionen.

Jag kan lova dig att när du står med din jur.kand om 5 år med toppbetyg kommer inte en enda karriärsväg vara stängd för dig, oavsett lärosäte. Det är inte som att ekonom med toppbetyg från Karlstad skall försöka konkurrera ut en medelmåtta från Handels, i den mån de existerar medelmåttor från Handels. Där pratar vi klasskillnad lärosäten emellan.

Men vad jag menade med mitt senaste inlägg var att de inte väljer bort alla, utan som sagt bara vissa. Var bara en intressant diskussion då jag är intresserad i ämnet även om det inte är aktuellt för mig ännu på ett par år.

Tack, ser verkligen fram emot att få börja med universitetsstudierna!

https://www.flashback.org/f98

Det där har du väl hittat på själv? Jag har själv pluggat juridik på två olika lärosäten och jag känner gott om folk som pluggar och har tagit examen i både Stockholm och Lund (förutom Uppsala där jag själv studerar nu). Skillnaderna är bra mycket större än att man är indelad i basgrupper i Uppsala. Hela upplägget och fokuset på utbildningen skiljer sig markant. Med det inte sagt att det ena är bättre än det andra. För mig är Uppsalas system bäst, men jag kan enkelt förstå att andra skulle föredra SU eller LU:s system.


Nej, man gapar inte i mun på varandra. Det är inte grundskolan vi pratar om här. Folk på juristprogrammet vet förhoppningsvis att vänta på ordet.

Du kommer inte att hamna i BG1

Jag läser T4 i Uppsala. På T2 hade jag 2 seminarier i veckan, två pm och en hemtenta. T3 precis som du beskriver, plus pm i sakrätt och familjerätt, samt hemtenta i immaterialrätt.

Sgt.hank:
Det är kanske mer du som inte vet vad Göteborg sysslar med? Och Umeå är väldigt mycket mer än genustjafs och deras PBL är till sin utformning nästintill identisk med Uppsala, därmed inte sagt att examinationsformerna är lika...