Frågor om Jehovas Vittnen

Jag har inte ändrat på några förutsättningar alls.
Det kan inte vara så svårt att förstå.
När ett brott misstänks ha begåtts ska det anmälas.
Själva förutsättningen för att något behöver utredas är att alla fakta inte är klara, annars finns inget att utreda, eller hur.
Om det sedan visar sig vara ett brott ska utredas av personer med kompetens inom området, inte av vaktmästaren, taxichauffören, lokalvårdaren och fönsterputsaren i församlingen.
Och nej, jag nedvärderar inte dessa yrken bara påvisar att dessa totalt saknar kompetens att utreda ärendet.
Något mer som är oklart?


Du tycks anse att det är självklart att misstänkta fall av rån, misshandel och mord ska anmälas.
Bra!
Varför är det då annorlunda med sexuella övergrepp?

Det verkar som att du inte läser mina inlägg. Artiklarna som Kalten och Innesluten hänvisar till talar bara om dom som är lärjungar, alltså dom som studerar bibeln och som är medvetna om vad som Gud kräver, inte för att överleva, utan vad han allmänt kräver av människor, d.v.s. tro, omvändelse, dop och att man följer kristna lagar bland annat.

Detta är vad Gud har sagt att människor ska göra, detta är vad han kräver av människor, men det har inget med överlevandet av harmageddon att göra, där det finns andra kriterier, som förklaras av t.ex. dessa artiklar:

*** w76 1/10 sid. 446-447 § 16-17 Se framåt med tillit till Guds rättfärdighet och rättvisa ***

Men lägg märke till att Jesus inte överlät åt människor att avgöra vilka som är ”fåren” och vilka som är ”getterna”. Hur gott är inte detta! Ja, om vi människor hade ansvaret att döma, hur skulle vi då kunna på rätt sätt värdera sådana faktorer som: Hur stor möjlighet hade personen i fråga att höra och godta de goda nyheterna? Påverkades hans gensvar av hans genetiska grundval, familjeförhållanden eller religiösa bakgrund? Hurudant är hans hjärtetillstånd — älskar han rättfärdighet? Om det är ett barn eller någon som har fötts psykiskt utvecklingsstörd, hur stor betydelse bör då familje- eller samhällsansvar ha i fråga om detta? — 1 Kor. 7:14; 5 Mos. 30:19.

17 Det är obestridligt att ingen av oss är kvalificerad att väga dessa, och kanhända många andra, mycket viktiga faktorer och principer. Vi skulle inte kunna komma fram till domar som är fullkomliga, rättfärdiga och rättrådiga. (5 Mos. 32:4, NW) Varför skulle då någon av oss bli onödigt fördjupad i att försöka avgöra vilka som skall överleva och vilka som inte skall göra det? Om vi säger: ”Jag tror att de här människorna i den här bestämda situationen är ’getter’ och kommer att gå förlorade för evigt, medan de som är i den där andra kategorin kommer att leva”, gör vi inte då oss själva till domare? (Jak. 4:12) Hellre än att försöka avgöra om en viss människa, familj eller skara människor passar in på beskrivningen av ”getterna” eller inte, kan vi vara nöjda med att överlåta saken i händerna på ”hela jordens domare”. — 1 Mos. 18:25.

*** g77 8/10 sid. 13 En tid då livet kan bli så långt du önskar ***

Men när Guds rättvisa och rättfärdiga lagar upprätthålls på jorden, kommer människor med en rätt hjärteinställning att få beskydd.

*** w95 15/10 sid. 10 § 4 Varför frukta den sanne Guden nu? ***

Jehova skall kräva räkenskap, och jorden skall återställas. Detta är verkligt goda nyheter för alla människor med rätt hjärteinställning jorden utöver.

*** w95 15/10 sid. 26 § 15 Hur blir framtiden för fåren och getterna? ***

I sista hand är det naturligtvis Jesus som är förordnad att avkunna dom. Det är inte vår sak att avgöra vilka som är får och vilka som är getter. — Markus 2:8; Lukas 5:22; Johannes 2:24, 25; Romarna 14:10—12; 1 Korinthierna 4:5.

*** w96 15/9 sid. 15 § 20 Alla måste avlägga räkenskap inför Gud ***

Bibeln visar tydligt att nationer och individer måste avlägga räkenskap inför den suveräne Herren Jehova. (Sefanja 1:7) Om vi är överlämnade åt Gud, kan vi därför fråga oss själva: ”Hur betraktar jag mina gudagivna privilegier och plikter? Hur är den räkenskap som jag avlägger för mig själv inför Jehova Gud och Jesus Kristus?”

*** w94 1/9 sid. 12 § 17 Låt oss beslutsamt gå framåt, trots att vi är danade av stoft! ***

17 Även om Jehova handlar med sitt folk som en organiserad grupp, dömer han ändå dess medlemmar individuellt i överensstämmelse med den här principen. I Romarna 14:12 heter det: ”Var och en av oss [skall] avlägga räkenskap för sig själv inför Gud.” Jehova känner väl till den genetiska beskaffenheten hos var och en av sina tjänare. Han vet vilken fysisk och mental läggning de har, vilka förmågor de har, vilka nedärvda svagheter och starka sidor de har och vilka möjligheter de har, och han vet också i vilken utsträckning de utnyttjar sina möjligheter till att frambringa kristen frukt.

*** w02 15/8 sid. 18-19 § 13 ”Följ mig oavbrutet” ***

Jesus visade kärlek till dem som han undervisade. Hur kan vi efterlikna honom i detta avseende? Vi får aldrig utveckla en känslokall inställning gentemot dem vi har omkring oss. Det är sant att ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” rycker allt närmare, och då kommer många av världens miljarder invånare att tillintetgöras. (Uppenbarelseboken 16:14; Jeremia 25:33) Men vi vet inte vilka som kommer att överleva och vilka som kommer att dö. Den domen skall äga rum i framtiden och skall avkunnas av den som Jehova har utsett: Jesus Kristus. Innan domen är avkunnad menar vi att varje individ har möjlighet att bli en Jehovas tjänare. (Matteus 19:24–26; 25:31–33; Apostlagärningarna 17:31)

*** g03 8/2 sid. 13 Finns det synd som är oförlåtlig? ***

Varför tar sanna kristna varningen om oförlåtlig synd på allvar? Därför att det skulle kunna utvecklas ett ont hjärta, även om vi har exakt kunskap om Gud och hans andes verksamhet. (Hebréerna 3:12) Vi får aldrig tro att det inte skulle kunna hända oss. Tänk på Judas Iskariot. Han var en gång en trogen efterföljare till Jesus. Han blev utvald som en av de 12 apostlarna, så han måste ha haft goda egenskaper. Men i ett visst skede började han låta onda tankar och önskningar utvecklas, och de tog till slut överhanden. Samtidigt som han var ögonvittne till Jesu fantastiska underverk, stal han pengar. Sedan förrådde han med vett och vilja Guds Son för pengar.

En del som en gång var trogna kristna har uppsåtligt dragit sig bort från Gud, kanske på grund av bitterhet, stolthet eller girighet, och är i dag avfällingar som motstår Guds ande. De motstår medvetet det som klart och tydligt är ett verk av den heliga anden. Har dessa individer gjort sig skyldiga till oförlåtlig synd? Jehova är den slutlige Domaren. (Romarna 14:12)

I stället för att döma andra bör vi skydda oss själva mot att begå synder i hemlighet, vilket gradvis kan göra våra hjärtan hårda. (Efesierna 4:30) Och vi kan få tröst av det faktum att Jehova förlåter oss i rikt mått, till och med allvarliga synder som vi kan ha begått, om vi visar ånger. (Jesaja 1:18,19)

Det är ingen skillnad mellan sexuella övergrepp och andra brott, hur kan du komma till en sådan slutsats? Brott överhuvudtaget ska/bör anmälas, beroende på vad du menar med "ska" och beroende på vad du menar med "misstänkt". Om hustrun hittar tusenlappar i mannens kläder då det nyligen skett ett rån i närheten. Ska/bör då hustrun automatiskt polisanmäla mannen för rån, bara för att det är misstänkt? Eller ska hon konfrontera honom om pengarna först?

Det finns ju grader och olika förutsättningar här, som människor själva måste kunna ta ställning till, utan en tvingande lag om att polisanmäla så fort något är misstänkt.

Som jag sade: Om hustrun ertappar mannen med att förgripa sig på deras barn, att hon med egna ögon ser det, så finns det inget snack om att kvinnan ska polisanmäla det direkt.

Men när det gäller hörsägen, diffusa tecken på något, så ska man inte kasta sig till telefonen och polisanmäla på en gång till höger och vänster.

Slutsatsen drar jag av dina reaktioner.
Du har inga problem med att utgå ifrån att anmälan om rån, misshandel och mord är verkliga brott.
Men så fort det blir fråga om sexuella övergrepp på barn börjar du yra om hörsägen och diffusa tecken.
Varför ser du så uppenbart problem med att låta proffs utreda just den frågan?

Du drar en felaktig slutsats.

Skitsnack.
Det finns en avgörande skillnad som jag illustrerade med mitt citat ur domen från högsta domstolen.
Sexuella övergrepp som pågår över en tid har lagstadgad anmälningsplikt, vilket rån eller enstaka misshandel inte har.
Blanda inte bort korten.

Det är du som blandar ihop korten. Jag har enbart pratat om det som bland annat UG tog upp om att dom äldste inte gjorde en polisanmälan när Anders berättade att han hade utsatts för övergrepp flera år innan, av en minderårig släkting.

Du har nu ändrat förutsättningen till att handla om pågående brott.

Sedan när skulle "övergrepp under flera år" inte vara något som pågår under en längre tid?

Förvrängning igen, inte "övergrepp under flera år", utan "övergrepp flera år innan", eller " övergrepp för flera år sedan".

Detta också flera år innan familjen och Anders ens hade blivit Jehovas vittnen.

Du skrev "Anders berättade att han hade utsatts för övergrepp flera år innan". Det är plural, alltså flera övergrepp, alltså ett perdurerande brott och det framgår inte av vad du skrev att övergreppen även skulle ha slutat "flera år innan" snarare än pågått under flera år.
Då gäller preskriptionstiden (antalet år) för om det är något som kan anmälas eller inte. Hur många år det är vet jag inte säkert, men det är förmodligen 5 år (om straffet skulle bli 2 års fängelse).

Du är ju helt otrolig.

För det första, det heter "övergrepp" även i singular obestämd form, se här:
https://sv.wiktionary.org/wiki/%C3%B6vergrepp

För det andra, det spelar inte någon roll om det var flera övergrepp, för när Anders berättade detta för äldste, så var det inte pågående övergrepp, utan det hade skett 8 år tidigare. När Anders berättade detta första gången för äldste, så var han alltså 18 år gammal, och förövaren 22 år gammal.

En undran. Om äldste får kännedom om att en annan församlingsmedlem har utsatt flera barn för övergrepp under innevarande år, vad gör man då? Kontaktar äldste socialtjänst eller polis? Som jag tolkar domen i HD som presenterades här i forumet så är äldste enligt lag skyldig att göra det.