Avslöjandet av den falska gräsrotskampanjen #prataomdet?[utbruten tråd/Mod]

En mycket liten notering angående "Assange har betett sig som en rövhatt i tre år". Jag tror inte att vår nye vän här var ensam om att tycka detta, då jag drar mig till minnes hur PR-folk snackade mycket och ofta om hur "Assange drar ned wikileaks varumärke" och det blev "personkult" över det hela redan i våras (dvs för snart ett år sedan).

Jag funderar mest på varför detta blev en "hipp" grej att tycka i samma veva som Assange började få gott om utrymme i svensk press.

Självklart är det SDs fel alltihopa, nu igen.

https://twitter.com/#!/vpressfeldt/s...00604306096128

Det finns en hel del som tyder på att Entrism blivit populärt som politisk arbetsmetod igen. Fast det verkar inte som om det är trotskister som använder det längre utan mer att det blivit en självklar del i hela vänsterns politiska metodlåda.

Tecken på entrism i en organisation är:

- Interna negativa rykteskampanjer mot ledningen utan substantiell kritik och med oklar avsändare.
- Krav på att alla arvoderade tjänster tillsätts genom direktdemokratiska omröstningar. (Säkert tecken på entrism av vänstergrupper.)
- Krav på organisationsförändringar som står i strid med organisationens uttalade syfte och mål.

Klara Aspergervibbar där. Ingen neurotypisk människa skulle uttrycka sitt mellanmänskliga samspel med "Utfört handlingar som varit utanför ramen för det sociala kontraktet utan att söka medgivande för det."

Inget fel med det i och för sig, en av mina allra bästa vänner är sådär. Förstår man inte andra människor måste man skaffa sig kunskaperna teoretiskt. Men man kan ju skratta hjärtligt åt det galna språket iallafall.

Och varför BARA i svensk press?

Med det menar jag inte att det inte finns någon enskild artikel i t ex guardian som har liknande tongånger. Men det handlar om enskilda. I Sverige handlar det om 100+ publicister som tappat fattningen och skrivit fåniga, fradgatuggande fraser av frenetiskt förakt.

Tecken på entrism idag:
- Piratpartiet övertaget av ett kotteri queervänster och självutnämnda it-experter. Partiledaren hoppar plötsligt av, ersätts av en typisk queerfeministisk assangehatare.
- Broderskapsrörelsen. Man skulle kunna säga att den ÄR entrism.
- Ship to Gaza, som bekant en fredsinsats som själva sin natur inbjuder muslimska fanatiker att exploatera. Samma sekreterare som broderskapsrörelsen - ja, just det, Anna Ardin.
- Juliagruppen. Även denna organisation ÄR entrism. De försöker kuppa till sig den officiella positionen som den svenska nätfrihetens bastion, men är något helt annat. De lägger beslag på anslag, uttalar sig som experter, skaffar sig medlemsskap i kommissioner och projekt och låter sig betalas för att skriva i bladet.
- När Sveriges största katastrofövning någonsin SAMÖ-KKÖ 2011 genomförs i februari 2011, hittar vi hela #prataomdet-eliten av lajvare i den!

Vem har mer om Johan Groth?

- twittrar och försvarar #prataomdet
- självutnämnd itexpert
- dyker tidigt upp i #prataomdet http://nattensbibliotek.wordpress.co...december-2010/

vems kompis? kontakter med juliagruppen?

Det blev en hipp grej eftersom Assange betedde sig om inte som en idiot så åtminstone som en narcissist och hade oerhört mycket fokus på sig. Inom nördvärlden (slashdot etc.) var konsensus bland de flesta att han framstod som för egofixerad och att mer fokus borde ligga på wikileaks. Ett konkret exempel är hela collateral murder-videon. Det var propaganda snarare än kall analys eller vad man skall säga. Det ger inte mycket nördcred men är bra om man vill ha uppmärksamhet.

Men till sist borde det framgå helt tydligt att Assange är ett rövhål. Som han betedde sig hos främst SW gör man inte om man är gäst hos någon.

Här närmar du dig en annan aspekt av spektaklet, en som inte framhåller rara och subversiva kotteriers illvilliga bakdantaerikampanjer. Utan tvärtom vad som är normalen.

Är det inte på något plan så att det som skett kring #prataomdet är något som är ganska typiskt för svenskt intellektuellt liv? Horder med måttligt bildade människor som råkar ha möjlighet att föra sina knapphändigt genomtänkta tankar till torgs och som hoppar på varje indignationståg som börjar rulla (om än ack så lite), som griper varje tillfälle att förhåna och i blint och oriktat förakt avkräver någon ett diffust ansvar men med påföljden att vederbörande skall dö. Eller i vart fall fängslas för mycket långa tidsrymder. Och gärna landsförvisas.

Man behöver inte gräva djupt i historieböckerna för att finna att den fjärde statsmakten ofta tagit rollen som supermoralisk über-åklagare.

Ibland blir det smått komiskt.
1994 åkte svenska landslaget i fotboll till VM i USA. Inför ett förväntat fiasko började man på förhand leta svaga punkter och tidningen Expressen visste att med sin expertkunskap meddela att Thomas Ravelli var nyckeln till landslagets undergång. Under några dagar, som blev till veckor, blev den usla smålänningen allt sämre och svenska folket började snart fråga sig hur karln kunde få spela i annat än korpserien.
Snart kunde mer än en murvel berätta roliga anekdoter om Ravellis person och alla och envar blev varse vad för en självupptagen tölp det handlade om. Ingen gentleman, om man säger så. Och usel målvakt. Att han då hade fyra (sedermera sex) guldmedaljer från allsvenskan var en sån där detalj det talades påtagligt tyst om. Liksom att han abbonerat på landslagsplatsen i målet sen Ronnie Hellström gick i pension.

Sen blev det VM och Ravelli spelade lika illa som vanligt. Eller lika bra, snarare. Hans usla karaktär visade sig inte vara något annat än att han inte blev nervös av misslyckade journalisters barnsliga påhopp. Samma karaktärssvaghet (eller -styrka) kom till uttryck i några oförglömliga och spännande matcher där just Ravellis nerver förde landslaget vidare. Alla äldre än tonåren minns troligen straffläggningen mot Rumänien, och somliga minns kanske hur alla tv-kanaler fick folk på gatan att spela pajas på ravelli-vis och strutta omkring med brysselsteg och himlande ögon.

Och så hade vi alltså större delen av mediabolagens expertredaktioner som några dagar tidigare dömt ut folkhjälten på alla avhumaniserande sätt man kan komma på i en sportspalt. Hur många av dem tänkte egentligen självständigt de där dagarna? Hur många av dem hade rätt? Och närapå alla vrålade med i kören. Detta, liksom tramsbabblet om #prataomdet, speglar standarden på det svenska intellektuella livet. Så här bra tänkare finns det i Sverige.

Eller snarare: så här bra kan man tänka inom ramen för den svenska (intellektuella) kulturen.

(En passus: Pia Sundhage har stundtals varit väl så baktalad som person, men det har inte givit upphov till samma tsunamiartade moraliska panik och intellektuella sammanbrott. Och det tror jag inte beror enbart på att nästan ingen är intresserad av damfotboll).

Hör du du du!

Var du en fluga på väggen eller har du bara lästa HäPr?

Akta dig för att döma människor utifrån anpassade förhör.

Själv anser jag att 4-5 samlag på en natt är ett väldigt gott betyg på Assange från Sofia.

Barnen i 14-15 årsåldern som Johannes och resten av de falska gräsrötterna vill få med i kampanjen, lär ha vissa problem med att tolka vad det är han vill ha sagt. Samt fundera på om det verkligen är så kul med sex.

Vad bra, det är allt polisen och åklagaren har jobbat med tills nu vad jag vet. Du har tagit ställning med att säga att polisens förundersökning inte är nog att skapa sig en uppfattning om fallet. En ganska sund ställning måste jag säga för än så länge har man bara SWs och din bekants story.

Du gillar inte att ha åsikter om fallet men likväl har ni skapat en kampanj för att dra parallerer med JA fallet. Du kan inte förneka att ni just trampat på er egna skit.