Offentlig verksamhet måste fokusera på kärnverksamheterna i stället för att skapa fluffarbeten åt alla som läst sådant som genusvetenskap, samhällsförändring och social hållbarhet."Bonnier" stampar på den progressiva konservatismen och det utan att argumentera. Avfärdar den som värdelös och "koko". Inga jobb för de utbildade om "Bonnier" får bestämma.
Såväl gymnasie- som högskoleutbildningar bör i högre grad dimensioneras efter vilka arbetsuppgifter som är nödvändiga. Utbildningsminister Anna Ekström (S) har nyligen lagt fram förslaget att regioner och kommuner måste samarbeta för att bättre anpassa utbudet av gymnasieprogram efter behoven hos arbetsgivarna. Det är bra. Att i stället hitta på jobb åt dem som har läst ämnen som inte är efterfrågade på arbetsmarknaden är faktiskt koko.
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.. Osignerad. Naturligtvis. Vem skulle vara grym nog att sätta sitt namn på detta? Och som sagt: liberal: totalitär, auktoritär, drakonisk.
/.../https://www.svd.se/oscarson-till-min...rfor-duckar-du
När det gäller just Sverigedemokraterna så är de tydliga med att lyfta framförallt kulturarvspolitiken. Och jag undrar, vad skiljer en socialdemokratisk kulturarvspolitik från en sverigedemokratisk?
– Jag tror en skillnad är att vi vill ha kulturarv i Sverige, de vill ha svenskt kulturarv.
Och hur definierar du det?
– Kulturarv i Sverige är ju att allt som finns som har byggt Sverige, oavsett var det kommer ifrån, vem som har stått bakom det från början, vad det har för landstillhörighet eller folktillhörighet. Allt det är oerhört viktigt att bevara. Har vi inte historiken med oss kan vi inte heller lära oss i framtiden.
Hur ser du i förhållande till det på den debatt som varit de senaste åren om att historien behöver uppdateras? Ska vi till exempel riva gamla statyer som för vidare en kolonial syn eller byta porträtten så att det blir fler kvinnor?
– För mig handlar det främst om mänskliga rättigheter.
Ja, men konkret. Ska man plocka bort en staty som vissa upplever kränkande?
– Alltså, jag tycker det är jättesvårt. Vi ska göra vårt bästa för att det ska vara mänskliga rättigheter.
Och då kan det vara rätt att plocka bort en staty, eller en tavla eller en bok?
– Om det visar sig att den personen som är på statyn har gjort övergrepp mot mänskliga rättigheter så kan det vara rätt, ja. Men jag är otroligt noggrann med att vi ska inte sudda ut historien.
Men är det då rätt att plocka bort den?
– Jag tror inte att det finns ett rätt svar på det. Men mänskliga rättigheter är för mig jätteviktigt.
/.../
Har du någon gång tvingats ta ställning i en fråga som har kostat dig någonting på riktigt? För det är ju ofta då ens värdegrund eller moraliska kompass sätts på prov.
– Oj. Jag kan inte komma på ett exempel, men det är klart att jag har gjort det. Jag är femtiosex år.
Fast om du inte kommer ihåg det?
– Ja, men det kan vara lite så ibland tycker jag, att man kan komma på saker i efterhand.
Men jag tänker att det här handlar om väldigt avgörande händelser i ens liv. Om man tvingas ta ställning och väljer att följa sin inre röst trots att det kanske kostar ens jobb, karriär eller vänner.
– Ja, men då kanske jag har haft lite tur. Det jag däremot kan tycka är väldigt smärtsamt är när du plötsligt ser vänner eller bekanta eller släktingar ha åsikter som du inte alls själv känner dig bekväm med. Som du kanske aktivt jobbar emot. Där kan jag ibland känna att min moraliska kompass skakar om. För det man borde göra, och som jag många gånger gör, är att försöka svara på ett respektfullt sätt. Att inte kalla dem för det ena eller det andra, utan faktiskt säga att, ”ja, men att alla har rätt till sin åsikt”. Men det är svårt tycker jag.
/.../https://www.svd.se/oscarson-till-min...rfor-duckar-du
När det gäller just Sverigedemokraterna så är de tydliga med att lyfta framförallt kulturarvspolitiken. Och jag undrar, vad skiljer en socialdemokratisk kulturarvspolitik från en sverigedemokratisk?
– Jag tror en skillnad är att vi vill ha kulturarv i Sverige, de vill ha svenskt kulturarv.
Och hur definierar du det?
– Kulturarv i Sverige är ju att allt som finns som har byggt Sverige, oavsett var det kommer ifrån, vem som har stått bakom det från början, vad det har för landstillhörighet eller folktillhörighet. Allt det är oerhört viktigt att bevara. Har vi inte historiken med oss kan vi inte heller lära oss i framtiden.
Hur ser du i förhållande till det på den debatt som varit de senaste åren om att historien behöver uppdateras? Ska vi till exempel riva gamla statyer som för vidare en kolonial syn eller byta porträtten så att det blir fler kvinnor?
– För mig handlar det främst om mänskliga rättigheter.
Ja, men konkret. Ska man plocka bort en staty som vissa upplever kränkande?
– Alltså, jag tycker det är jättesvårt. Vi ska göra vårt bästa för att det ska vara mänskliga rättigheter.
Och då kan det vara rätt att plocka bort en staty, eller en tavla eller en bok?
– Om det visar sig att den personen som är på statyn har gjort övergrepp mot mänskliga rättigheter så kan det vara rätt, ja. Men jag är otroligt noggrann med att vi ska inte sudda ut historien.
Men är det då rätt att plocka bort den?
– Jag tror inte att det finns ett rätt svar på det. Men mänskliga rättigheter är för mig jätteviktigt.
/.../
Har du någon gång tvingats ta ställning i en fråga som har kostat dig någonting på riktigt? För det är ju ofta då ens värdegrund eller moraliska kompass sätts på prov.
– Oj. Jag kan inte komma på ett exempel, men det är klart att jag har gjort det. Jag är femtiosex år.
Fast om du inte kommer ihåg det?
– Ja, men det kan vara lite så ibland tycker jag, att man kan komma på saker i efterhand.
Men jag tänker att det här handlar om väldigt avgörande händelser i ens liv. Om man tvingas ta ställning och väljer att följa sin inre röst trots att det kanske kostar ens jobb, karriär eller vänner.
– Ja, men då kanske jag har haft lite tur. Det jag däremot kan tycka är väldigt smärtsamt är när du plötsligt ser vänner eller bekanta eller släktingar ha åsikter som du inte alls själv känner dig bekväm med. Som du kanske aktivt jobbar emot. Där kan jag ibland känna att min moraliska kompass skakar om. För det man borde göra, och som jag många gånger gör, är att försöka svara på ett respektfullt sätt. Att inte kalla dem för det ena eller det andra, utan faktiskt säga att, ”ja, men att alla har rätt till sin åsikt”. Men det är svårt tycker jag.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106