Citat:
Ursprungligen postat av
Herostratos
Vad man borde fråga sig är inte vad som pågår i kvinnornas huvuden, utan vad som pågår i huvudet på svenska män som låter dem hållas i stället för att skydda nationen.
Mitt fetade är det farligaste man kan hävda - värre än n-ordet eller att kalla islam för en farlig religion - t o m på "anonyma" forum. En sån uttryckt tanke psykologiseras emot en och slutar i konstaterandet att endast misslyckade män gnäller så.
Men det har gått så långt nu att denna bortträngda tanke når ytan på allt fler män, inte bara incels.
Alla dessa unga kvinnor som skriver och pratar så mycket dumt i MSM. Som skriver och pratar och praktiskt bejakar sina och sina döttrars (och pojkar, alla - utom de som tagit för sig och kan exkludera bort sig) dystra framtid i Sverige.
Ett försvårande problem är att männen som kunde tala dem till rätta reducerats genom förekomsten av allt fler androgyna "män" (Greider är en) och att dessa unga kvinnor blivit så många och är bortom räddning då sjukan började så tidigt och nu växt sig fast i deras förvirrade huvuden. ( Åsa Lindeborg är ett bra exempel. Hennes galenskaper från unga år har emellertid sedan hon sparkades snett nedåt i Aftonbladet omvandlats för den medelålders marxisten till oro för privatekonomis framtid, Pozar i konkurrenten är ett annat exempel, men hon är ännu kvar på infantila stadiet)
De finns överallt - i media, politiken (där skräckemplet är Strandhäll i Maktpartiet), instutitioner, organisationer. I många fall är de inte så unga längre och i dessa fall har den ekonomiska egoismen blivit drivkraften, klokt nog. Den puerila "ideologin" har reducerats till läpparnas bekännelse. Samma väg - mot de privata bankkontona - går de yngre kvinnorna när de väl etablerats i sin galenskap i trygga anställningar och påbörjar sin karriär uppåt. Det enda smarta som slår dem i deras liv. (En annan sån är Ramberg i f d Advokatsamfundet och nu styrande över Uppsala universitet... , undrar vad prof em Strömholm tänker på sin ålders höst).
Men ser mängder av framgångsrika kvinnor i skattefinansierade yrkesmiljöer (media med sitt presstöd och PS, i politiken, i myndigheter, som polischefer som mest iögonfallande) men sällan på öppna marknaden och i fall de finns där är könskvoteringen för Värdegrundens skull oftast orsaken bakom och då handlar det om banker och vinstdrivande statliga bolag och annat sånt.
Men ett försvårande problem för sakernas tillstånds tillrättaläggande är att samhället är så feminiserat och understöds av så många "män". Vår högsta makthavare, f d svetsaren Löfven, stod i riksdagens talarstol och sa med sin stämma ( den enda tillgång han har) att regeringen är en feministisk regering. Då rullar det på ostoppbart.
Det finns flera unga kvinnor och medelålders som inte är som majoriteten kvinnor men de är som sagt i minoritet. I det blå blocket syns och hörs de men i media har de jagats bort och får hålla till i skuggsidan på digitala plattformar (undantag finns som Dahlberg och några andra, t om i andra tidningar som GP)
Men sitter de som GD:ar i myndigheter blir de sparkade om de opponerar som f d chefen för Försäkringskassan, ersatt nu av en socialdemokratisk kommissarie som skall återupprätta myndighetens Värdegrund.