__________________
Senast redigerad av Nostradumbass 2020-07-12 kl. 13:22.
Senast redigerad av Nostradumbass 2020-07-12 kl. 13:22.
Ett av riksdagen beslutat volymmål för hur många personer som ska tas emot saknar betydelse den dagen tio gånger fler asylsökande kommer till Sverige och utnyttjar sin mänskliga rättighet att söka asyl.Med debatt om volymer antar jag att kvinnan menar att det redan nu gått för långt och vi måste rensa bort alla jävla pull-faktorer omedelbart, då det fortfarande öser in folk över gränsen. Hon vet vad hon talar om. Förmodligen sett lite för mycket av det goda och hur det kommer fortsätta i evighet då ingen styr frågan, den är självgående.
I stället för att kretsa kring verkningslösa förslag borde debatten handla om hur Sverige kan minska sina pull-faktorer, alltså sådant som gör det mer attraktivt att söka asyl här än i andra länder.
Några av dessa faktorer
upprättandet av en lista över säkra länder samt frågan om tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd
reglerna om så kallat spårbyte, som skapar ett alternativt sätt att arbetskraftsinvandra till Sverige genom att först söka asyl och sedan under ansökningstiden skaffa sig ett okvalificerat arbete med låg lön
rätt till sjukvård i Sverige för vård som inte kan anstå. Och att asylsökande barn har full tillgång till svensk sjukvård
den som inte lyckas göra sannolikt att den är under 18 år, anses vara just 18 år efter beslut av Migrationsverket
familjeåterförening. Den som är flykting enligt FN:s flyktingkonvention har alltid rätt att återförenas med sin familj. Försörjningskrav får inte ställas. Detta följer av Sveriges internationella konventionsåtaganden och går inte att ändra på. Det talas ofta om barns rätt att återförenas med sina föräldrar. Det är lätt glömma bort att det är föräldrarna som skickat i väg barnet till att börja med.
Vidare kan uppehållstillstånd nästan aldrig återkallas enligt svensk lag, även om den sökande har uppgett falska uppgifter. Medborgarskap återkallas inte alls, fastän det vore fullt möjligt vid dubbelt medborgarskap.
Slutsatsen är att det finns en mängd svenska regler som behöver justeras och som inte rör asylrätten. Debatten om ”volymer” är måhända relevant, men idén om volymmål är det inte.
Eva Edwardsson, Hovrättsråd, före detta domare i Migrationsöverdomstolen och kommunpolitiker (L)
förra året rapporterade flera av kommunens verksamheter i Lysekil om oroande tendenser. Ungdomar begick kriminella handlingar i form av stenkastning och vandalisering.En fältgrupp bestående av invandrare är receptet, det ger RESPEKT (5:45 in https://youtu.be/_5E9Y9iPD8c)
Efter en lugnare period precis i början av året vandaliserades i februari bland annat polishuset, kommunhuset, socialkontoret och skolor i staden.
I början av maj tog den ungdomsrelaterade brottsligheten fart och i juni fick den en mer allvarlig karaktär.
En nioårig pojke misshandlades när han inte ville lämna ifrån sig en gunga till en pojke i 15-årsåldern och några dagar därpå rånades en annan pojke i 15-årsåldern av två jämnåriga som ville komma över godis han bar på. Pojken blev slagen i huvudet och fick föras till sjukhus med ambulans.
En del av kommunens satsning innebär en ökad närvaro på gatorna. Man har därför förstärkt sin fältgrupp. Deras uppdrag är att möta barn och ungdomar i utemiljö. Abdulatif Jime och Shokry Allayous jobbar normalt som studievägledare i grundskolan. Under sommaren har de fått i uppdrag att ge sig ut på gator och torg för att prata med ungdomar.
Abdulatif menar att det i vissa fall uppstår kulturkrockar i staden, när ungdomar som har sina rötter i andra länder samlas i grupp. Jag skulle säga att många invånare tror att de ska göra något dumt bara för att de rör sig i stora grupper, men det är en annan kultur, det är så man umgås, säger han.
Sanna Lannesjö är integrationsstrateg på kommunen och samordnar arbetet. Hon beskriver frågan som komplex och att det inte finns några enkla lösningar. Jag är den förste att säga att vi har bekymmer, men social oro och trygghet är komplexa frågor och då är det ju så att ingen enskild aktör äger lösningen. Det behövs en väldigt stark samverkan mellan olika aktörer. Kommun, polis, myndigheter, civilsamhället och varje enskild medborgare i kommunen är en del av lösningen.Man har via ABF sträckt ut handen till svenskar om hjälp, intresset är svalt, det här är inte svenskens problem.
Lannesjö påpekar att man har den här problematiken på flera andra platser i Sverige och internationellt. Det här är ingenting som har uppkommit nu och är inte heller bara lokala problem. Social oro är ett globalt fenomen. Det har nog egentligen inte kommit som en överraskning för någon, för det handlar ju också om samhällsomdaningen, alltså den globala förändringen där samhället förändras i väldigt snabbt takt, säger hon.
Vi behöver vara tydligare och mer kommunikativa i de krav som ställs och vad samhället förväntar sig.
En del i arbetet består i trygghetsvandringar anordnade av studieförbundet ABF. Där kan föräldrar, vuxna och övriga frivilliga hjälpta till att vandra en kväll i veckan. Anders Nilsson är arbetande styrelseledamot i ABF och håller i dessa trygghetsvandringar.
Än så länge har intresset varit ganska svalt, berättar han. Första veckan var det ett tiotal, andra veckan ösregnade så då kom bara några få tappra, säger han.
Ett av riksdagen beslutat volymmål för hur många personer som ska tas emot saknar betydelse den dagen tio gånger fler asylsökande kommer till Sverige och utnyttjar sin mänskliga rättighet att söka asyl.Med debatt om volymer antar jag att kvinnan menar att det redan nu gått för långt och vi måste rensa bort alla jävla pull-faktorer omedelbart, då det fortfarande öser in folk över gränsen. Hon vet vad hon talar om. Förmodligen sett lite för mycket av det goda och hur det kommer fortsätta i evighet då ingen styr frågan, den är självgående.
I stället för att kretsa kring verkningslösa förslag borde debatten handla om hur Sverige kan minska sina pull-faktorer, alltså sådant som gör det mer attraktivt att söka asyl här än i andra länder.
Några av dessa faktorer
upprättandet av en lista över säkra länder samt frågan om tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd
reglerna om så kallat spårbyte, som skapar ett alternativt sätt att arbetskraftsinvandra till Sverige genom att först söka asyl och sedan under ansökningstiden skaffa sig ett okvalificerat arbete med låg lön
rätt till sjukvård i Sverige för vård som inte kan anstå. Och att asylsökande barn har full tillgång till svensk sjukvård
den som inte lyckas göra sannolikt att den är under 18 år, anses vara just 18 år efter beslut av Migrationsverket
familjeåterförening. Den som är flykting enligt FN:s flyktingkonvention har alltid rätt att återförenas med sin familj. Försörjningskrav får inte ställas. Detta följer av Sveriges internationella konventionsåtaganden och går inte att ändra på. Det talas ofta om barns rätt att återförenas med sina föräldrar. Det är lätt glömma bort att det är föräldrarna som skickat i väg barnet till att börja med.
Vidare kan uppehållstillstånd nästan aldrig återkallas enligt svensk lag, även om den sökande har uppgett falska uppgifter. Medborgarskap återkallas inte alls, fastän det vore fullt möjligt vid dubbelt medborgarskap.
Slutsatsen är att det finns en mängd svenska regler som behöver justeras och som inte rör asylrätten. Debatten om ”volymer” är måhända relevant, men idén om volymmål är det inte.
Eva Edwardsson, Hovrättsråd, före detta domare i Migrationsöverdomstolen och kommunpolitiker (L)
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106