Början på ett mediakrig om mångkulturen?

En liten spaning som har bäring på den svenska kyrkan. Har det inte varit rätt så tyst därifrån den sista tiden? Den svenska kyrkan som ett lackmustest på samhällsutvecklingen? Jag var på högmässa i Storkyrkan idag intill slottet i Stockholm, beredd på det värsta med feminism och vurm för tredje världen och liknande budskap. Som på domprosten Eva Brunnes tid. Men ack så fel jag hade. Två manliga präster ledde högmässan. Bland kyrkvärdarna fanns mest män. Och korsprocession in plus och en mindre korsprocession med upplyft stor bibel när evangelietexten skulle läsas. Högkyrkligt väl? Sedan fridshälsning förstås och nattvard. Allt levererat i värdighet. Inget lågkyrkligt och politiskt så långt ögat och örat nådde. Och vad jag vet så har den här prästen i Visby som klockringde när Thomas Gur hade möte på kyrkbacken under Almedalsveckan blivit omplacerad. Vilket besked gav lackmustestet? Jo det går nu lite mer åt blått.

Skämskudde... jag som gillar Rammstein.

Visst var det en äcklig artikel. Det som Anna Dahlberg vill se är antagligen en Biden, Klobuchar eller en Buttigieg i vita huset. Det kan ju sägas att Expressen är på Demokraternas sida. De har aldrig skrivit ett gott ord om Republikanerna trots att GOP idag är lika vänster i kulturella frågor som Demokraterna. Skillnaden mellan GOP och DEM är att GOP är något mer marknadsliberala men det är ändå marginellt. Resterande av texten Dahlberg skriver är en förvridning av politiska realiteter. Vidare är Erdogan ingen vän av Putin och Modi men han är en vän till vita huset och den amerikanska kongressen. Ja, även Demokraterna har inget emot honom. USA bryr sig nämnvärt om ditt ideologiska hemvist så länge du ställer upp på deras förödande utrikespolitik.

Notera också att Dahlberg tror att Ryssland kommer attackera Baltikum? När i helvete har Putin uttryckt detta? De har annekterat två små ryska kommuner i Georgien eftersom Georgien gav sig på etniska ryssar på order av USA. Vidare har Ryssland tagit tillbaka Krim. Detta gjordes på grund av att USA tänkte stänga ned deras militärbas som de behöver för att skydda sitt land från USA och den liberala världsordningen. Faktum är att Putin har agerat på detta sätt på grund av amerikansk och europeisk aggression.


Dahlberg erkänner ovan Kina kommer gå om den amerikanska ekonomin. Den mer pressande frågan är: Varför i helvete skall Sverige stå bakom USA som i slutet av det här århundradet kommer se ut som Brasilien? Varför skall USA stå bakom Taiwan? Det är ett län i Kina bestående av 97% Han-kineser De som bodde på ön och flydde till ön från fastlandet tillhörde den gamla kinesiska rojalistiska eliten. Kina har all rätt att inkorporera Taiwan i Kina. Visst, för egen del tycker jag Taiwan bör få vara självständigt men jag förstår att kineserna vill återta Taiwan givet hur USA genom historien har agerat mot andra länder.

Pentagon erkänner redan att det inte ha en chans att skydda Taiwan. Kina har ett missilparaply av konventionella missiler med en räckvidd på 5000 km. De kan spränga bort Guam om de vill. Kineserna har till och med en sektion i amerikanska försvarsmakten vid namn PLARF vars enda uppgift är att skjuta drivor av raketer.

https://en.wikipedia.org/wiki/People...y_Rocket_Force

Redan på 1996 hade kineserna kapaciteten att sänka de amerikanska hangarfartyg som passerade Taiwan sundet.

https://en.wikipedia.org/wiki/Third_..._Strait_Crisis

Kina drog sig dock ur konflikten eftersom USA så mycket starkare vid den tidpunkten. Kina hade också viktiga handelsavtal med USA. Idag står USA för en allt mindre del av kinesisk ekonomi och om 20-30 år kan kineserna dumpa dollarn. Utan dollarn har USA inte så mycket att komma med förutom vapenskrammel. Sedan ett par år tillbaka kan USA inte längre kan invadera Kina. De kan inte heller militärt försvara Taiwan och inom ett par år så kan de inte heller försvara Japan. Däremot kommer det dröja ett tjugotal år innan Kina kan driva ut USA från östra Asien och kanske 30-40 år innan Kina kan dominera USA på en global nivå. När USA lämnar Afghanistan kommer Kina och Ryssland att gå in och bygga upp infrastruktur nödvändig för deras "Silk road project". Vidare kommer kineserna också stå för säkerheten och där Kina styr är det lugnt och stabilt och fritt från så kallad "liberal demokrati" och kaotisk kapitalism för särintressen.

Filippinerna och de här östasiatiska länderna börjar få kalla fötter. Kina erbjuder allt bättre militära och ekonomiska avtal i relation till USA. Så varför inte ta chansen? Allt fler länder i Asien tänker på detta. Även Indien, en kommande stormakt verkar gå i samma tankar. På sikt kommer bara Japan och Sydkorea som är marionetter åt USA. Givet hur deras ekonomier ser ut är det nog bara en tidsfråga innan de kastar in handduken.

Dahlberg anser att det är bra att Sverige går med i "Joint Expeditionary Force" för att slåss för USA/UK/Israel. Det är naturligtvis helt rubbat och det undergräver våra intressen. Vad som ligger i Sveriges intressen är att ha bra relationer med Kina, Ryssland, MENA och Asien. År 2060 kommer drygt 60% av jordens samlade BNP finnas i Asien och då kan det vara jävligt passande att vi är där och säljer IKEA, H&M, Koenigsegg, Cloetta och Dalahästar till dem. Till och med Israelerna snegla på Asien. Själv skulle jag gärna vara en vän av EU om EU redan nu började skära delar av den destruktiva transatlantiska länken. Anglosaxerna är inte framtiden så därför är de inte Sveriges framtid. Expressen är ingen vän av Sverige. De existerar som en megafon för USA, storföretag, Israel och den liberala världsordningen. Vad som är bra för oss svenskar spelar för dem mindre roll.

Kvinnan är liberal. Det är mest lösplugg och positionering. Själv tycker jag Ivar Arapi är så mycket bättre. Precis som Gudmundsson riskerar han sitt yrke. Det är mer än man kan säga om Anna Dahlberg.

Jag tycker nog Tomas Tobé är rätt ute när han säger nej till identitetspolitiken, en nymarxistisk politik som för varje dag som går upplevs allt mer ointressant och som en återvändsgränd för länder och folk. Och för vilsegångna liberaler. Men Tomas Tobé vill fortfarande kalla sig liberal. Som en klassisk liberal då månntro. Som Jordan Peterson som hatar identitetspolitik och postmarxism. Han kallar sig ju för klassisk liberal fast han egentligen är åt det konservativa hållet i och med att han vill uppvärdera biologin som prediktionsinstrument och avskyr social konstruktivism. Jag tror många unga moderater tilltalas av Jordan Peterson och ser honom som en inspiratör. Jag känner ett par sådana.

Men som du säger så är vänsterliberalerna starka i Sveriges referensländer Storbritannien och USA. Demokraterna verkar ju ha köpt identietspolitiken med hull och hår. Men taktiskt sätt gör nog M rätt om de avsäger sig identitetspolitiken. De ställer då också de gamla allianskamraterna C och L offside. Och M:s vänsterliberala Stockholmsfalang som väl kan erbjudas att gå över till C.

Identitetspolitik är ett nationalistiskt uttryck (och nationalism behöver inte vara knutet till nationalstaten). Min uppfattning är att Sverige behöver identitetspolitik för svenskar. Vi bör definiera oss som etniska svenskar. Om vi gör det kan vi ge oss själva erkännandets politik precis judar och samer. Det Tobe vill göra är att skapa en amerikansk medborgarnationalism och där minoriteterna (utom de nationella) skall tvångsintegreras. Partipolitiskt är naturligtvis detta begåvat. Många stör sig på att invandrare inte "anpassar sig" men som Oyto så korrekt påpekat är Sverige mångkulturellt/mångetniskt. Även Tobe medger detta. Svenskar är på väg att bli en minoritet bland många minoriteter så om svenskar inte försvarar sin sak som grupp Vem skall då försvara dem? Tobe vill reducera oss till individer utan etniska och religiösa band men människor är mer än bara individer. De tillhör ett sammanhang och vill tillhöra ett sammanhang.

Assimilationspolitik och den här liberalismen som Tobe förespråkar fungerar i princip bara i etniskt homogena länder. Sverigedemokraterna har i det här avseendet också fel. Det är inte svårt att assimilera ett tusental thai-fruar och iranska tandläkare i Sverige men nu är 1/3 av Sveriges befolkningen utlänningar eller ättlingar till dem. Integration och assimilering är en omöjlighet. Till och med Ivar Arpi talar om återvandring. Jag förstår att Moderaterna kommer ge sig på invandrarnas identitetspolitik - det är politiskt populärt men har det någon betydelse givet hur Sverige ser ut idag och kommer se ut om ett trettiotal år?

För att sammanfatta. Det du vänder dig om är den här "post-marxistiska" identitetspolitiken. Bevara invandrarens kulturella, etniska och religiösa särart samtidigt som majoritetsbefolkningen är rasistisk och endast finns när den kritiseras. Den typen av identitetspolitik vänder jag mig också emot. För egen del erkänner jag bara svensk och samisk identitetspolitik i Sverige men jag är också tolerant i den mån att jag inte har några problem med synagogor, moskéer, katolska kyrkor eller buddisttempel men dessa får bara existera på våra villkor och inte deras villkor. När Tobe skriver att böneutrop inte skall accepteras är det ett uttryck för en sådan hållning.

Polen var noggranna med vilka särskildt toxiska personlighetstyper de gav respass.

Brian Barrys "Culture and Equality" kom först 2001. Den var väl ändå ganska avgörande för att göra konflikten irrelevant? Så jag säger nog snarare knappt 20 år för sen.

Bonnier och alla deras anställda vill inte ha något annat än en mittenregering helst ledd av en socialdemokratiskt statsminister med liberalt understöd av C och L när M och KD nu ansetts ha gått mot höger. Precis vad Sverige fick. Och inför valet -22 ser vi halvåret före september ökad kanonad från Bonnier och Schibstedt (även SvD) mot den farliga konservativa och nationalistiska trion M. KD och SD.
Vill minnas att SD tappade från 21 % till 17% veckorna före och efter valet -18.

Annars hade en evig alliansregering som den förra med fortsatt reinfeldskt tänkande varit alla svenska tidningars (utom Aftonbladets) önskedröm. Dvs i stort sett Bonniers önskedröm.

Anna Dahlberg argumenterade för en storkoalition mellan Socialdemokraterna och Moderaterna inför valet 2018. Så förvirrad eller rädd var hon då när hon insåg genom sina arbetsgivare att ett Mp och V med inflytande över en mittenregering bara kan leda åt pipsvängen. Men så blev det och åt pipsvängen gick det.

Nu kommer Expressen med Dahlberg, den nye stjärnan och Nilsson att starta kampanj för avsättning av Löfven. Hans ersättare blir för Bonnier och Sverige Damberg – även om denne har fienden inom partiet men det hade Sahlin och Juholt också.
En socialdemokrati med Löfven fortsatt som statsminister är en omöjlig tanke för Bonnier för då kan den bruna trion vinna.

Den stora växande jätten över folkets medvetande i Sverige har sedan Palme varit tillfreds med en pragmatisk sociademokrati vid makten och som sådan framstod Palme allteftersom som klippt och skuren. En personkult uppstod också om honom i Bonniers media sedan skottet på Sveavägen. ”Sverige sörjer” i enorma bokstäver i DN dagen efter glömmer man aldrig och rubriken blev startpunkten på en Palmedyrkan som tagit sig groteska proportioner. Jag sörjde inte honom men önskade inte heller dådet.

Ökad internationalism hand i hand med ökad anti-nationalism i Sverige slog sedan Palme och genom hans eftermäle under medias överinseende rot i varenda parti som haft makt i Sverige sedan dess. Med ett undantag en kort tid och ironiskt nog Palmes egna parti under Carlssson.

Men dåvarande FP - Bonniers käraste parti - tog upp Palmes handske och förvaltade hans arv med stor energi och därefter har stafettpinnen tagits över och lämnats över av växlande sossar och moddar och resultatet står klart för alla.
Denna stafettpinne har haft värre genomslag i Sverige än verkningar av internationellt trix med valutor, räntor och lån sedan -70-talet är min överslagskänsla utan att gräva i googlande texter.

Eller så var Brian Barry bok 10 år försenad.

https://en.wikipedia.org/wiki/Brian_Barry

Ok, tänkte på genomslaget och på hur grundligt Barry tog sig an ämnet. För mig var den befriande att läsa en gång i tiden.

Men Tobé saknar ursäkt för att ha hållit sig oinformerad åtminstone sedan 2001. Sent skall syndarn vakna, först när det inte lönar sig längre.

Inte alls, det gjorde man under den halvtimme servern var nere på valkvällen.

Detta gör mig oerhört glad att höra. En växande återgång till den syn på synd och dygd som finns i kristendomen är bland det bästa som realistiskt kan hända samhället idag. Att inte den vänsterextremistiskt infekterade falangen av svenska kyrkan har anfrätt hela organisationen är en förutsättning för dess roll i att förändra samhället positivt framöver.

Ett engagemang och reflektion över personlig moral skulle jag säga till och med är viktigare än politiskt engagemang. Politik är nedströms från den personliga moralen, i vilken religion spelar en stor roll för många.


USA skall stå bakom Taiwan precis som USA skulle stå bakom de delar av Sverige som skulle motsätta sig en totalitär kommunistisk väpnad revolution.


Jag uppskattar många av dina inlägg, men detta är dumt på riktigt.

Vid tidpunkten för den kommunistiska ockupationen av Kina utgjordes enbart en minoritet av Taiwans befolkning av emigranter som flytt fastlandet i direkt anknytning till inbördeskriget.

Flyktingarna från den nationalistiska rörelsen som var kommunisternas fiender tillhörde det anti-monarkistiska Kuomintang-partiet. Partiets ursprung var i ett republikanskt motstånd till monarkin, och efter Qingdynastins fall motstånd till Yuan Shikai och de konstitutionella monarkisterna. Det är så långt ifrån en "rojalistisk elit" man kan komma.


Kina har ingen rätt att inkorporera Taiwan, tvärtom har Taiwan en rätt att inkorporera det kommunistiskt ockuperade Kina på samma sätt som Västtyskland annekterade Östtyskland.