Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Kina har ingen rätt att inkorporera Taiwan, tvärtom har Taiwan en rätt att inkorporera det kommunistiskt ockuperade Kina på samma sätt som Västtyskland annekterade Östtyskland.

Det är ju dock inte realistiskt. Östtyskland var hälften så stort som Västtyskland. Medan kommunistiska Kina har 1,3 miljarder invånare medan demokratiska Kina har 23 miljoner invånare. Jag menar inte att kommunistiska Kina har rätt att erövra Taiwan, men de är förkrossande mäktigare än Taiwan. Dock kommer det nog dröja flera decennier för Kina att ens försöka erövra Taiwan, eftersom USA fortfarande har militär dominans när det kommer till stilla havet, Kina kommer behöva bygga en så stor och modern flotta att de kan avskräcka USA från att lägga sig i, vilket kommer dröja lång tid.

Bonnier och alla deras anställda vill inte ha något annat än en mittenregering helst ledd av en socialdemokratiskt statsminister med liberalt understöd av C och L när M och KD nu ansetts ha gått mot höger. Precis vad Sverige fick. Och inför valet -22 ser vi halvåret före september ökad kanonad från Bonnier och Schibstedt (även SvD) mot den farliga konservativa och nationalistiska trion M. KD och SD.
Vill minnas att SD tappade från 21 % till 17% veckorna före och efter valet -18.

Annars hade en evig alliansregering som den förra med fortsatt reinfeldskt tänkande varit alla svenska tidningars (utom Aftonbladets) önskedröm. Dvs i stort sett Bonniers önskedröm.

Anna Dahlberg argumenterade för en storkoalition mellan Socialdemokraterna och Moderaterna inför valet 2018. Så förvirrad eller rädd var hon då när hon insåg genom sina arbetsgivare att ett Mp och V med inflytande över en mittenregering bara kan leda åt pipsvängen. Men så blev det och åt pipsvängen gick det.

Nu kommer Expressen med Dahlberg, den nye stjärnan och Nilsson att starta kampanj för avsättning av Löfven. Hans ersättare blir för Bonnier och Sverige Damberg – även om denne har fienden inom partiet men det hade Sahlin och Juholt också.
En socialdemokrati med Löfven fortsatt som statsminister är en omöjlig tanke för Bonnier för då kan den bruna trion vinna.

Den stora växande jätten över folkets medvetande i Sverige har sedan Palme varit tillfreds med en pragmatisk sociademokrati vid makten och som sådan framstod Palme allteftersom som klippt och skuren. En personkult uppstod också om honom i Bonniers media sedan skottet på Sveavägen. ”Sverige sörjer” i enorma bokstäver i DN dagen efter glömmer man aldrig och rubriken blev startpunkten på en Palmedyrkan som tagit sig groteska proportioner. Jag sörjde inte honom men önskade inte heller dådet.

Ökad internationalism hand i hand med ökad anti-nationalism i Sverige slog sedan Palme och genom hans eftermäle under medias överinseende rot i varenda parti som haft makt i Sverige sedan dess. Med ett undantag en kort tid och ironiskt nog Palmes egna parti under Carlssson.

Men dåvarande FP - Bonniers käraste parti - tog upp Palmes handske och förvaltade hans arv med stor energi och därefter har stafettpinnen tagits över och lämnats över av växlande sossar och moddar och resultatet står klart för alla.
Denna stafettpinne har haft värre genomslag i Sverige än verkningar av internationellt trix med valutor, räntor och lån sedan -70-talet är min överslagskänsla utan att gräva i googlande texter.

Detta gör mig oerhört glad att höra. En växande återgång till den syn på synd och dygd som finns i kristendomen är bland det bästa som realistiskt kan hända samhället idag. Att inte den vänsterextremistiskt infekterade falangen av svenska kyrkan har anfrätt hela organisationen är en förutsättning för dess roll i att förändra samhället positivt framöver.

Ett engagemang och reflektion över personlig moral skulle jag säga till och med är viktigare än politiskt engagemang. Politik är nedströms från den personliga moralen, i vilken religion spelar en stor roll för många.

De hade ett intressant inslag i något nyhetsprogram nu i helgen om skuldkänslor och ånger. I de intervjuer som de hade så talade de svenskar om sin ånger och sina skuldkänslor. Den enda rasifierade kropp som intervjuades uppgav dock att hon inte kände ånger för något.

Jag tror ju mer på genetik än på inlärd moral. Kanske finns något mer djupgående för intresserade forskare att gräva i - om de vill förstöra sin karriär. Gertrud som ibland dyker upp i tråden har ju haft intressanta tankar om detta.

Detta gör mig oerhört glad att höra. En växande återgång till den syn på synd och dygd som finns i kristendomen är bland det bästa som realistiskt kan hända samhället idag. Att inte den vänsterextremistiskt infekterade falangen av svenska kyrkan har anfrätt hela organisationen är en förutsättning för dess roll i att förändra samhället positivt framöver.

Ett engagemang och reflektion över personlig moral skulle jag säga till och med är viktigare än politiskt engagemang. Politik är nedströms från den personliga moralen, i vilken religion spelar en stor roll för många.

Helt rätt. Frihet är inget patenterat liberalt begrepp, och heller inget t.ex. franskt (Liberté) eller amerikanskt (Land of the Free). En inte alltför långsökt tanke är att nuvarande frihetsbegrepp är kapat av de revolutionära rörelserna i slutet på 1700-talet, och nyttjat som slagord, fast det i det revolutionära Frankrike och Nordamerika var en mindre elit som orerade om frihet i sina manifest och författningar.
...
Det behövs en ny, konservativ ideologi, absolut, som inte lånar mer än nödvändigt från Kjellén (och andra stendöda sverigedemokratiska husgudar). Du har ju redan nämnt saker som "nation, familj, högre moral, kristendom, folk, fortlevnad, rimlighet, pragmatism, hederlighet, värdighet", men detta hör strängt taget till moralens område, med ett par, tre undantag.

Det mesta kan i och för sig tillämpas som rättesnöre för den politik man förespråkar. PLIKT, skulle jag vilja tillägga. Plikt och ödmjukhet. Oegennytta.

Ideology—that is what gives evildoing its long-sought justification and gives the evildoer the necessary steadfastness and determination. That is the social theory which helps to make his acts seem good instead of bad in his own and others' eyes, so that he won't hear reproaches and curses but will receive praise and honors. (Alexander Solsjenitsyn)

Kamp först mellan liberalism och mångkulturalism och senare mellan liberalism och nationalism förutspådde TS och nu kastar Tomas Tobé in en pinne i brasan med liberal tändvätska men det underliggande bränslet har nationalistiska drag. Även om melodistämman sjunger liberalismens lov till individens frihet handlar understämman - som jag tolkar den - om att Sverige ska bevaras från att kreoliseras i spåren av massinvandringen av kulturfrämlingar.
...

DEBATT. En framgångsfaktor bakom det svenska samhällsbygget är försvaret av individens frihet. Den enskildes rätt och plikt har skapat en samhällsgemenskap som är värd att värna.
...
Den här typen av åtgärder grundar sig i ett försvar av den sekulära staten, individens rätt gentemot kollektivet och erkännanden av att det finns normer och värderingar som är värda att värna. Kollektivistiska idéer, grundade på etnisk eller religiös indelningen av individer, främjar varken integrationen eller sammanhållningen och bör därför motarbetas.

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/...gkulturalismen

Och kyrklockor är, till skillnad från böneutrop, en del av den svenska kulturen. Vi får se om detta utspel ger upphov till svallvågor bland de panikslagna ankorna i den tidigre så konsensuslugna mediadammen.

Identitetspolitik är ett nationalistiskt uttryck (och nationalism behöver inte vara knutet till nationalstaten). Min uppfattning är att Sverige behöver identitetspolitik för svenskar. Vi bör definiera oss som etniska svenskar.
...
För egen del erkänner jag bara svensk och samisk identitetspolitik i Sverige men jag är också tolerant i den mån att jag inte har några problem med synagogor, moskéer, katolska kyrkor eller buddisttempel men dessa får bara existera på våra villkor och inte deras villkor. När Tobe skriver att böneutrop inte skall accepteras är det ett uttryck för en sådan hållning.

Tomas Tobé pratar i nattmössan.

"En framgångsfaktor bakom det svenska samhällsbygget är försvaret av individens frihet. Den enskildes rätt och plikt har skapat en samhällsgemenskap som är värd att värna. Därför får inte de frihetliga normer och värderingar som byggt vårt samhälle överges till förmån för kulturella eller religiösa särkrav."

De normer och värderingar som byggt det samhälle vi lever i idag är självklart inget annat än den svenska kulturen. Vill man fortsätta leva i det samhälle vi har idag är det självklart så att de normer och värderingar som vår kultur uttrycker sig i ska fortsätta att dominera.

"'Gör din plikt – kräv din rätt' ska gälla alla oavsett bakgrund eller framtidsplaner."

Det är en fin gammal socialdemokratisk slogan... fint att se att den nu återanvänds. Men de plikter och rättigheter Tobé implicit hänvisar till här är även de ett uttryck för den svenska kulturen. Ni förstår, vilken arab som helst kan skriva under på det där, med sin tolkning av plikter och rättigheter. Gör din plikt: upprätthåll familjens heder, mörda dina barn och terrorisera dina grannar; kräv din rätt: kassera in den respekt du förtjänat.

Det Tobé, i all sin frihetsiver, hoppas på är att alla individer, bara de är fria nog, kommer att inse att just hans version av värderingar, normer, plikter och rättigheter är den samma och rätta.

"Den här typen av åtgärder grundar sig i ett försvar av den sekulära staten, individens rätt gentemot kollektivet och erkännanden av att det finns normer och värderingar som är värda att värna. Kollektivistiska idéer, grundade på etnisk eller religiös indelningen av individer, främjar varken integrationen eller sammanhållningen och bör därför motarbetas."

Jodå, det finns visst värderingar och normer som är värda att försvara. Men inte de som araber, somalier, perser, afghaner, nigerianer, ghananer eller några andra underlägsna raser håller sig till. Eller vanliga svenskar. Bara de "ratiponella" värderingar som fina, metrosexuella bögar som Tobé bekänner sig till.

För Tobés hat mot avvikande kulturer är lika mycket riktad mot uttryck för traditionell svensk kultur som mot arabisk eller afrikansk dito.

Tala om att ha målat in sig i ett hörn. Det är synd om eliten.

De hade ett intressant inslag i något nyhetsprogram nu i helgen om skuldkänslor och ånger. I de intervjuer som de hade så talade de svenskar om sin ånger och sina skuldkänslor. Den enda rasifierade kropp som intervjuades uppgav dock att hon inte kände ånger för något.

Jag tror ju mer på genetik än på inlärd moral. Kanske finns något mer djupgående för intresserade forskare att gräva i - om de vill förstöra sin karriär. Gertrud som ibland dyker upp i tråden har ju haft intressanta tankar om detta.

Du verkar förespråka en auktoritär "liberalism"

Detta gör mig oerhört glad att höra. En växande återgång till den syn på synd och dygd som finns i kristendomen är bland det bästa som realistiskt kan hända samhället idag. Att inte den vänsterextremistiskt infekterade falangen av svenska kyrkan har anfrätt hela organisationen är en förutsättning för dess roll i att förändra samhället positivt framöver.

Ett engagemang och reflektion över personlig moral skulle jag säga till och med är viktigare än politiskt engagemang. Politik är nedströms från den personliga moralen, i vilken religion spelar en stor roll för många.