Citat:
Citat:
Ursprungligen postat av
167-steg-kvar
Vi tar och lägger undan psykologin för en stund, för att istället återgå till horisontella epitelplanet. Jag har en större väska, en bag av yppersta kvalité, där ena sidan är smakfullt, kursivt broderad med följande:
Anyone can see straight ahead.
Just a few can see around corners.
Är det måhända den stora näsduksviftande kretsloppsmigrationen du ser, som väntar runt hörnet?
Jag är idel öra, höra vad du skådat. Gärna också på vilka grunder.
Citat:
Ursprungligen postat av
oyto
*googlar epitel*
Stor fråga. Det är ju inte som att jag inte har spanat och skissat en hel massa genom åren som visat sig kontraintuitivt för många. En del är det inte längre.
Men är det något jag faktiskt ser är det genuin osäkerhet, vilket i sin tur innebär möjlighet. Det är nog därför jag inte är lika dyster som de flesta verkar vara.
Citat:
Ursprungligen postat av
167-steg-kvar
Ja just så, ur osäkerhet kan möjligheter grönska, dessa möjligheternas blommande grönska har inte tillåtits stå orörda outnyttjade. Vilka gröna fingrar som odlat vad, det vet vi. Vilken frukt som skördats vet vi också, det ser vi alla när vi öppnar fönstret mot verkligheten. Det är här vi idag står och stampar. Ett gungfly byggt på osäkerhet.
Men uppenbarligen skönjer du någon ny fruktsam grönska vid horisonten!?
Också byggd på osäkerheten?
Den etniska svenska matchtröjan är inte är med i matchen, den befinner sig ännu, ängsligt och osäker kvar i omklädningsrummet. Jag har med tiden tvingats revidera mina analyser här, om att den svenska matchtröjan snart åker på...
Ur osäkerhet grönskar och uppstår trygg naturlig etnocentrisk ingruppsdynamik? Nja, jag är tveksam, ytterst tveksam. Dagsläget och lägespositioneringen för den kvarvarande lilla folkspillra längst uppe vid norra polcirkeln som fortfarande kan kalla sig svenskar är ominöst illavarslande.
Jag hoppas du har rätt och jag fel.
Den folkmordstörstande svenskhatande fienden är långt mer hänsynslös radikal cynisk än gemene man överhuvudtaget insett och förstått - det handlar inte fullt så mycket om pragmatism som vår öppna fiendes beslutsamhet.
Hur goda intentionerna än må vara, hur många kappvändande krönikörer och gällt skrikande ledarstick man än må läsa, blir problemen ändå inte mindre av att de blir större!
Nationsgränsen är vidöppen välkomnande, nettoimporten fortsätter i oförminskad styrka, IGÅR, IDAG och IMORGON. Denna kvarvarande lilla folkspillra, längst uppe vid norra polcirkeln som fortfarande kan kalla sig svenskar, är snart ett minne blott. Så jävla illa är läget.
Kalla det svartpillrande, kalla det realism, kalla det vad ni vill. Oavsett vad, har jag svårt skönja någon grönskande gryende lösning vid horisonten, ingen som INTE inkluderar ofredsår. Jag hoppas du har rätt och jag fel, något i din palantír säger annorlunda än oss, realismens dysterkvistar. Frågan är bara
vad och
hur?
Det visste Raoul Wallenberg det vet man på UD och det vet våra nya medborgare. 