Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Fascism är övergripande nazism och rasism.
Så långt har inte invandrande styrkor i Sverige gått än att man kan benämna dem rasister, i alla fall inte funktionellt men väl personligt utstuderat.
Nazism är en gång för alla ett varumärke för Hitler-Tyskland och begravt med dem. Så det begreppet skall strykas ut SAOL.

Fascismen breder ut sig överallt i mångkulturella Sverige - om än inte i Mussolinis termer och verkningar i det speciella Italien i den tiden som vi såg - och det är svensken som i växande tal blir offer för den.

Fascismen frodas utbredande i samhällsreligiösa sammanhang i skydd av moskeéer som växer som svampar i Sverige och i mindre tal i syrianska kristna ingrupperingar men även i slaviska/balkanesiska ortodoxa samfund och detta står sekulära svenskar hjälplösa inför.

Det som sker stort sker tyst och därför är synagogor inte med i spelet, på ytan.

Mest utbrett är den fascistiska tendensen övergående i märkbar praktik i kriminella klangrupperingar från allsköns eniska grupper från MENA, ej kurder uteslutna.

Det är precis om du säger, det handlar om att utsluta inte önskvärd etnicitet.
Men successivt med också lagliga och tillgängliga samhällsmekanismer som står så väl till buds i Sverige.

Fascism i handling inifrån av utifrån kommande element och över tid verkande är en sak, och begreppets historiska betydelse med som exempel konsolodering av Italien och dess folk och drömmar till Rom och dess dagar, är en annan.
Personligen klassar jag det förra, särskilt som det gäller vår tid i vårt land, som betydligt värre.

För alla disparata hitkommande grupperingar i Sverige gäller ju samma mål, att tillskansa sig legal och illegal makt på svenskarnas bekostnad och det genom mentaliteter och handlingar oss ganska främmande.

G-P-liberalerna är ju notoriskt trögtänkta, reaktiva och fantasilösa. Tänk badankor som flyter på given vattennivå och i strömmens riktning. Det enda som verkar väcka livsandarna är ett lika konsekvent som monomant lobbande för judiskt identitetspolitiksmonopol och - försvaret av porr. (Jag talade tidigare om porrliberalerna på G-P, när det oroades för skolbarnens porrtillgången på lektionstid och idag dras en klibbig lans mot porrens nedsvärtande av elaka länsstyrelser.

Men förutom dessa former av aktivism handlar det mest om att stillsamt fundera och göra marginalanteckningar. Opinionsspegling.

Därför är det illustrativt att läsa en håglös bisats från en mot C kraftdrevande Håkan Boström, där han följer SD som följer Afs som följer, tja - opinioner och idéer skapade långt, långt från G-P:s ledarsidor:


Så halvhjärtat och ändå så signifikativt. G-P-liberalerna förhåller sig till debatten andra skapar. På samma sätt som Gür och Engellau, Sanandaji och Heberlein kommer att göra, tids nog. De leder den aldrig, eftersom de inte har någon destination klar för sig.

I en mumlande bisats accepteras återvandring som en lösning på migrationsrelaterade problem av G-P. Så långt har ankan flutit 2019, men inte längre.

Förhoppningsvis kommer utvecklingen mot en full förståelse av kretsloppsmigrationen som tvärpolitiskt fullspektrumkoncept att gå kvickare framöver. Inom det övergripande paradigmet finns stora möjligheter till ideologisk differentiering, vilket för G-P-liberalerna kan tänkas vara marknadsliberalism och globala lösningar på lokala problem.

Kanske kan bli bra?

Vad som krävs är dock att sajten erbjuder underhållning och konfliktytor. Att den är intressant, helt enkelt, på samma sätt som Flashback känns relevant på grund av levande debatter och åsikter som bryts mot varandra. Ett förslag till redaktionen är att försöka inkorporera och referera åsikter härifrån. Det skulle i bästa fall kunna skapa synergier som nystartade aktörer behöver.

En lite rolig text som möjligen bådar gott är denna om Mattias Karlsson. Denne ser minst sagt ett värde i Kristerssons möte med Åkesson. Erik Almqvist avslutar referatet av Karlssons facebook-inlägg:


Jag läser det som torr humor och rätt anslag för en text med rubriken "SD-topp: Ulf Kristersson kan göra skillnad för Sveriges tusenåriga framtid".

Just apropå Karlsson språkbruk så har ju denne haft ett utbyte med Timbros Fredrik Hultman i Expressen. Den senare anklagar SD för att "renommésnylta" på M och ifrågasätter SD:s ideologi som tydligen ska vara grundad i Teodor Holmbergs "nationaldemokratiska" tankar från början av förra seklet.

Jag visste inget om denne Teodor Holmberg och egentligen väldigt litet om SD:s ideologiska/filosofiska underbyggnad förutom det styltiga "öppensvensk kulturentitet", men hittade en pdf med ett linjetal kring "nationaldemokrati" som hölls i början av 1900-talet.

För mig verkade det som att kontentan var en tidstypisk nationalism som ett sätt att övertrumfa socialism med ett folkhem i socialkonservativ skepnad. Vilket ju socialdemokraterna senare trumfade med ett socialdemokratiskt folkhem.

Det nu antikverade språkbruket fanns där och i princip inget en fosterlandsvän eller ens socialt progressiv demokrat i Theodor Roosevelts mening, kan opponera mot. Men - är det relevant i dagens balkaniserade Sverige?

I allmänhet - vilken ÄR SD:s ideologi, egentligen? Någon som vet om det finns mer modernt tankegods?

Jag skulle säga att vad som karaktäriserar SDs ideologi är att den är föränderlig. Det senaste tillskottet är Mattias Karlssons orientering mot Tory och GOP, vilket inte alltid känns så bra men i slutändan tror jag inte det spelar så stor roll vad man har för ideologi. Den politik som kommer att vara nödvändig i Sverige dikteras av verkligheten och det kommer att ta många år innan vi får tid att grotta ner oss filosofiska tankekonstruktioner.

Det är dock viktigt att förstå historisk kontext. "Nationalism" kan betyda sin egen motsats, om man försöker applicera texter från Sverige just efter unionsupplösningen med Norge, på Sverige idag.

"Öppensvensk kulturentitet" är i likhet med Cwejmans "sund medborgarpatriotism" snubblande nära att vara ideologi i diametral motsats till klassisk nationalism, som ju utgick från ett organiskt existerande folk att representera politiskt. Inte skapandet av en ny överidentitet ovanifrån.

Det senare är ju något som mångetniska imperier på Holmbergs tid sysslade med - i opposition till nationalismens syftande till folklig suveränitet och frihet. På Holmbergs tid var det till norrmän som avståndet var för stort för en gemensam nationalstat eller "öppensvensk kulturentitet".

Jo, men vad spelar det för roll egentligen? Sverige är ett mångetniskt land och tills den dagen om tusen år då Sverige återigen är ett etniskt svenskt land så kommer det att finnas ett mångetniskt ”vi” som alla har att förhålla sig till.

Politiken under den framtid som går att överblicka kommer inte att handla om detta utan om att stänga gränserna och att påbörja en ordnad återvandring, och det alldeles oavsett om man kallar sig ”öppen svensk-nationalist” eller ”etnisk nationalist” eller ens ”liberal-konservativ” moderat.

Det får ju praktiska följder om SD lägger politiskt kapital på Sverigecentra och kulturlotsar, vilket på en principiell nivå inte skiljer sig från kemalisternas sekelgamla projekt för "öppenturkisk kulturentitet", förutom att maktmedlen är mindre och den kulturella skillnaden större.

Teodor Holmbergs folkhem hade helt andra förutsättningar än Karlssons. Den senare bör snarare se Atatürk som ett varnande exempel på politikens begränsade förmåga att skapa en nation ovanifrån.

Istället för ytterligare potemkinkulisser om att med nygamla grepp få Sverige att fungera trots demografisk omvälvning bort från svensk hegemoni, måste målet vara att återställa demografisk balans - och i mellantiden företräda svensk nations särintresse i den före detta nationalstaten Sverige.

Borgerligheten radikaliseras

Jag läser understundom texterna på Det Goda Samhället eftersom de brukar spegla den lite radikalare delen av svensk borgerlighet. Helt enkelt vad jag uppfattar att gammelmoderater och andra med lite kraftfullare konservativa värderingar tycker om att läsa. De har ju sedan en tid tillbaka propagerat för svenska konservativa värderingar, men jag tycker mig skönja ett betydligt mer desperat och krävande anslag. Rent av radikalt. Så här avslutar Patric Engellau som väl för anses vara motsvarigheten till Wolo dagens text.



https://detgodasamhallet.com/2019/12...et/#more-20306

Han anser att debatten nu bör handla om mångkulturen som sådan och verkar ha gått in på det mest förbjudna - assimilering och återvandring. Kanske ytterligare en svala?

Anders Borg intervjuas av Niklas Ekdal om sina memoarer.

https://www.svt.se/nyheter/svtforum/...stern-1:nyh:lp

Tolv minuter in börjar det som vi intresserar oss för i den här tråden. Enligt Borg så har vi varit naiva.

Nazism är en karikatyr av nationalsocialism, som i sin tur är en i högsta grad levande ideologi. Det ser vi inte minst på Flashback och det bekräftas i vissa intressegruppers strävan att förbjuda ett visst parti som är aktivt i Sverige och flera andra (alla?) nordiska länder.

Joakim Lamotte, vars fru nyligen utsatts för trakasserier av Robert Aschberg pga sin makes journalistiska gärning, tog nyligen upp detta:

Den judiska lobbyorganisationen Civil Rights Defenders, som bland annat ligger bakom det ökända åsiktsmålet som nyligen hölls i Göteborg, tigger just nu ihop pengar med motiveringen att de kämpar för yttrandefrihet.

Nu går journalisten Joakim Lamotte ut och varnar sina Facebookföljare för kampanjen. Lamotte skriver bland annat:

Eftersom yttrandefrihet ligger mig varmt om hjärtat och organisationen säger sig vara politiskt oberoende blir jag intresserad och bestämmer mig för att ta reda på mer om Civil Rights Defenders.

Det visar sig att deras viktigaste fråga i Sverige just nu är att hejda utvisningarna av vuxna män till Afghanistan och att opinionsbilda för att stoppa åldersbedömningar av asylsökande.

Organisationen driver även en rättslig process mot Vellinge för att tvinga kommunen att riva upp beslutet om tiggeriförbud.

Han uppmärksammar även att Civil Rights Defenders bedriver ett intensivt lobbyarbete för att förbjuda Nordiska motståndsrörelsen och organisationens symbol Tyrrunan:

Och är det verkligen en kamp för yttrandefrihet att vilja förbjuda vissa partier att föra fram sitt politiska budskap? Eller för den delen att jobba för att förbjuda vissa nordiska runor? Givetvis får man tycka att vissa partier eller åsikter ska förbjudas, men ska man då verkligen jobba för en organisation som säger sig kämpa för yttrandefrihet.

https://www.nordfront.se/lamotte-att...ka-partier.smr

Logiken är densamma som i Angela Merkels anförande där det också manades till att avskaffa yttrandefriheten med det tafatta argumentet att avskaffad yttrandefrihet = bevarad yttrandefrihet. Det är som vi tidigare varit inne på Marcuses repressiva tolerans. Den ideologiska grunden i detta är marxism, närmare bestämt Frankfurtskolans kulturella marxism - inte fascism, utan antifascism.

Saker och ting ska kallas vid deras rätta namn.

"Men nu är det allvar och vi har inte råd att vara förvirrade och charmigt vimsiga"

Får mig att tänka på följande intervju

Rådström Baastad (S) kommenterar V:s misstroendeförklaring
https://www.expressen.se/tv/politik/...ligt-agerande/

Eller så var det den här
https://www.youtube.com/watch?v=ELpQlZT3xuI

Båda pratar dock om att man inte är med i matchen utan får försöka stötta från sidlinjen så gott det går.

Ingen skugga ska falla över Josefine i övrigt, hon har gjort mer nytta för landet än många politiker.

Varför använder du ordet fascism? Är det för att du anser att fascism är fult? Typ, som i TV-serien Seinfeldt där alla som är "bestämda" eller "tyskar" är nazister? Soupnazi? Inget du skriver kan härledas till hur fascismen idag och historiskt förstås.

https://en.wikipedia.org/wiki/Fascist_Manifesto


Precis som Flashplant är jag också nyfiken varför du (Lantarbetaren) inte satt dig i axelmakternas ideologier (fascism, nazism, japansk Monarkism osv.)

För att svara på ditt (Lantarbetarens) tidigare långa inlägg om Trump. Nej, jag håller inte med.

Jag vet faktiskt inte varför DN är emot Michael Bloomberg. Även amerikansk media ogillar Bloomberg. Han tillhör de tio rikaste i världen. Hans tid som borgmästare i NYC var framgångsrik i sett till hur snabbt stadens BNP per capita ökade. Han är en väldigt praktiskt person precis som Rudy Giuliani. Bloomberg är att inte fanatiskt pro-israelisk men han är inte heller fanatiskt emot Israel. Det är ingen våldsam person och skulle antagligen ha en diplomatisk utrikespolitik.

Det ingen person som bombar länder. Han är för fri handel. Inställningen till omvärlden (egentligen alla) är rätt rekorderlig. Han är marknadsvänlig (för att vara Demokrat) men han är inte på något sätt motståndare till välfärdstjänster. Inte heller är han en invandringsfundamentalist – åt något håll. Han är faktiskt en helt okej kandidat.

Jag tror att DN inte tycker om honom eftersom vi skulle få åtta rätt lugna år. Media vill ha politiker (som Biden) som har fickorna fulla med donationer. Michael Bloomberg tog inte emot donationer under tid som borgmästare. Han spenderade en miljard dollar under tre val i NYC. Han behöver en miljard dollar för att ställa upp i det riktiga presidentvalet.

Bloomberg är värd drygt 55 miljarder dollar och är likvid till skillnad från Trump som har alla sina pengar i fastigheter. Trump tog donationer från Sheldon. Bloomberg avskyr Sheldon men uppenbarligen inte Gates, Bezos, Buffet osv. Bloomberg är dubbelt så rik som Sheldon och mer än 10 gånger så rikare än Trump. Vad jag förstår så har Bloomberg lovat att inte ta emot donationer - vilket är bra. Det sade Trump också innan han backade ur. I dagarna har Bloomberg (ur egen ficka) spenderat drygt 400 miljoner kronor bara på reklam. Som du förstår. Mannen är snuskigt rik.

Jag tror det är här det spricker för Dagens nyheter och media. Tidningen vill ha en politiker som kan köpas och Bloomberg behöver inte andras pengar. Han tillhör dem som köper politiker på gott och ont. Fick jag rösta i det kommande amerikanska valet skulle jag rösta på Bloomberg framför Donald Trump. Sedan är det klart. Bloomberg representerar miljardärer och mångmiljonärer och inte vanligt folk men det gör inte de andra kandidaterna heller eftersom de tar emot pengar från dem.

https://www.mikebloomberg.com/

...................
Judiska församlingen har 6000 medlemmar. Det finns siffror på 20,000 men det går inte att estimera. Det är en hög siffra. Enligt någon gammal artikel från judisk krönika skär judarna om drygt 40 ungar per år i Sverige. Det pekar på att den judiska populationen är mindre än de 20,000 som de judiska identitetspolitikerna (tänk SKMA och Judisk Krönika) hävdar. Island har drygt 30 judar (de flesta gifta med islänningar) men judiska organisationer hittade på att de hade 300 judar och skickade någon rabbin-aktivist ditt efter att Island vill förbjuda omskärelse av pojkar. Det lustiga var att ingen av judarna på ön skar om sina ungar och i princip ingen av dem var religiösa.