Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Hur beslutet att göra Sverige till ett mångkulturellt land växte fram beskrevs tämligen grundligt av historikern Lars-Henrik Hansen redan 2001. Finns trådar om denne och detta. Hansens avhandling används i åtminstone en (1) utbildning på universitetsnivå. Här omnämnd av Tobias Hübinette:


Så klart välkommet att fler forskare vill lägga sitt strå till historieskrivningen, men någon omedelbar effekt om Sandelin nu skulle publicera en bok lär vi väl inte få se. För Hansens jobb har åtminstone jag själv aldrig sett refereras av någon tyckare eller politiker i något sammanhang. Googlar man honom hittar man inte heller mycket mer än ovanstående. Har du själv läst hans avhandling eller känner du ens till den?

Man vill inte veta sånt här.

Se där, Katarina Barrling tar bladet från munnen.

Barrling avslutar:



Katarina Barrling avstår noga från att beröra hur svenska politiker målmedvetet har skapat det totalitära samhället genom en dissiminerad indoktrinering från späda barnsben, politiserade media, politiserat rättsväsende, politiserade myndigheter osv.

Ett "totalitärt färgat tänkande får rejäl draghjälp av dagens sociala medier" säger Barrling. Hon undviker att beröra hur detta samhälle har *skapats* - precis som David Eberhard gör.

Men, det är kanske ett första steg?

https://sverigesradio.se/sida/artike...rtikel=7253386

Åsiktskorridoren nämner hon utan att darra på manchetten🙂

Precis som Evaristo skriver så är jag rätt säker på att det är satir från Ganmans sida. En trollning av Morgan Johansson helt enkelt.

Men det faktum att ett tre år gammalt inlägg blivit anmält först nu är intressant. Det tyder, i mina ögon, på att Ganman upplevs som så jobbig att man satt ett par personer på att granska & anmäla allt dom kan hitta, i ett försök till deplatforming. Gissningsvis av några #jagärhär-hjon.

Intressant hur vissa verkar skriva artiklar & ledare som om dom nyss läst 3 poäng Identitetspolitik & har svalt det hela helt okritiskt.

När allt fler försöker nyansera sig så finns det uppenbarligen en grupp som tvärtom bara blir mer stolliga. Ted Cruz sa något i stil med: "Clownbilen saknar bromsar & ratten går bara att vrida åt vänster".
Detta känns som ett klockrent exempel.

Expressens Patrik Kronqvist vågar sig på att kika över muren och testa sitt blöta finger i opinionsvinden. Han väljer dock ett relativt säkert kort. Arbetskraftsinvandrare kan inte gärna räknas in - per automatik - i gruppen absolut skyddsvärda så han prövar det nyrealistiska narrativet på den gruppen. Den gängse ohederliga journalistiska rapporteringen kring Det Mångkulturella Problemet adresseras lite från sidan och i förbigående.

Att Sverige är ensamt i västvärlden om att öppna portarna på vid gavel för lågkvalificerad arbetskraft borde stämma till eftertanke.

Déjà vu. Det är känslan man får av att följa debatten om arbetskraftsinvandringen.

>Sverige har västvärldens mest generösa regler, ändå handlar rapporteringen nästan uteslutande om ömmande fall.

>De missförhållanden som avslöjas - som att människor utnyttjas - avfärdas i regel som olyckliga undantag snarare än som följden av systemfel.

>Och den allmänna visdomen verkar vara att all invandring är en ekonomisk vinst för det offentliga.

Det är som ett eko av debatten om asylinvandring före hösten 2015.

Alliansens reform 2008 öppnade för invandring till enkla jobb utan arbetsmarknadsprövning för arbetskraft från länder utanför EU.

Det uttalade syftet med reformen var att locka mer personal till bristyrken. Men migrationsforskaren Henrik Emilsson vid Malmö universitet har tidigare visat att invandringen främst ökade till sektorer där det redan fanns ett överskott av arbetskraft. Plötsligt fick Sverige invandring till yrken som tidningsutdelare, personliga assistenter och snabbmatspersonal.

Reformen har också haft andra negativa effekter, visar Emilsson och Nahikari Irastorza i ett nyutkommet paper. Snittlönen för arbetskraftsinvandrare sjönk med 30 procent och matchningen på arbetsmarknaden försämrades
[...]
Tidigare forskning lyfter främst fram två skäl till att arbetsgivare rekryterar arbetskraft från länder utanför EU till enkla jobb: etniska nätverk och fusk.
[...]
För att få arbetstillstånd kan det räcka med en månadslön på 13 000 kronor. Summan av de välfärdstjänster jobbinvandrare med låga inkomster mottar riskerar då att bli högre än skatteinbetalningarna, speciellt då de får ta med familjen och sysselsättningen bland medföljande vuxna är låg.

Inte heller det förment välsignelsebringande RUT-avdraget tycks locka speciellt många asylinvandrare till arbetsmarknaden.

Andelen är faktiskt betydligt högre i traditionella städbolag utan subventioner. Däremot är kvinnor från andra EU-länder överrepresenterade i rut-branschen.

Det försämrar förstås kalkylen. Det är en sak om kvinnor i Sverige lämnar bidragsberoende genom rut-jobb, och en helt annan om skattesubventioner leder till ökad invandring från EU till lågbetalda jobb i Sverige. Då riskerar skattebetalarna att få stå både för kostnaden för avdraget och för välfärdstjänster för dem som flyttar hit.

https://www.expressen.se/ledare/patr...sinvandringen/

Men mer invandring och mer RUT ska vi ha, det har regeringen med sina samarbetsliberaler JÖKat ihop.

Vad säger Barrling och Eberhard som inte redan har sagts? Och mycket bättre. Men inom politiken måste hjulet uppfinnas om och om igen.

1988 skrev Chomsky och Edward Herman ”Manufacturing Consent”.
https://youtu.be/34LGPIXvU5M
Europa och en del andra ställen skiljer sig till en del från USA med att ha stor sk Public Service media som inte behöver gå omvägen över reklam, som kontrolleras direkt av det rådande etablissemanget. Men grunden är den samma att leverera tittare/läsare/lyssnare till ”budskapet”.
”Opinionen” (gemensam åsikt hos större grupp människor) är viktig att kontrollera både i förmenta demokratier och totalitära samhällen. Men ”frivilligheten” är ett nödvändigt inslag i demokratin. En mångmiljardindustri har under efterkrigstiden vuxit fram för att kartlägga, skapa, påverka och styra folkopinioner.
Att snacket om ”fake news” etc kommit på tapeten är därför att rådande etablissemang upplever att det finns uppstickare som gör vad de själva alltid gjort för att kontrollera folkopinionen med hårt vinklade ”fakta” och sk ”astroturf”.

Långt innan Herman o Chomsky:

”Propagandamakare utövar ett osynligt strålningstryck så mycket mer raffinerat som det ger en illusion av frivillighet. Man tror sig tänka egna tankar, mena egna meningar, döma med egna omdömen, handla med egna handlingar, och dock tänker, menar, dömer och handlar i grunden som den sociala suggestionens blinda redskap."
1933 Alf Ahlberg

"De flesta människor ha inga meningar; de måste pumpas in utifrån som oljan i en maskin. Därför måste en viss anda, av vad slag den än är, ha den tillräckliga makten för de som icke ha några meningar - och de är majoriteten - skola begynna att få sådana. Utan meningar skulle det mänskliga samhället vara i kaos, ja än mer: ett historiskt intet, i avsaknad av varje organisation, utan någon andlig makt, utan någon som befaller, råder alltså i mänskligheten kaos, och detta i samma mån som den bjudande auktoriteten saknas."
José Ortega Y Gasset 30-talet

The conscious and intelligent manipulation of the organized habits and opinions of the masses is an important element in democratic society. Those who manipulate this unseen mechanism of society constitute an invisible government which is the true ruling power of our government.

We are governed, our minds are molded, our tastes formed, our ideas suggested, largely by men we have never heard of. This is the logical result of the way in which our democratic society is organized.
Edward L. Bernays – Propaganda – 1928

Även de gamla romarna var medvetna om detta.

En avslutande fundering kring diskussionen om propagandan kring mångkultur och folkutbyte och dess svårkvantifierade effekt på de laboratorieråttor som förr kallades svenskar: alla som haft oturen att röra sig inom den svenska universitetsvärlden har väl stött på den där hysteriska kvinnliga studenten med toppiga bröst och helt urblåst hjärna som betingats att vid minsta tendens till svensk etnisk solidaritet börja skrika, gråta och med darrande stämma förklara hur nazismen började.

Vi vet att Sverige ligger en sisådär 15-20 år efter våra nordiska grannländer i fråga om hederlighet, öppenhet och intellektuell stringens vad debatten om mångkulturen anbelangar. Tittar vi på siffrorna gällande beviljad asyl och uppehållstillstånd i nordisk kontext så framträder det svenska vansinnet i all sin groteska nakenhet.

Detta beror på något, och propagandans effekt och förklaringsvärde är icke försumbar enligt mig. Kanske att vi en dag får kvalitativ forskning som kan sprida ljus över frågan. Det lär dock inte ske i brådrasket givet hur akademin är i händerna på utopiska postmarxister och liberala psykopater. Men i framtiden så, om svenskarna finns kvar som etniskt kollektiv vill säga.


-----


Den judiske nationalisten Yoram Hazony, som figurerat i tråden, får kippan avslagen av den paleokonservative veteranen Peter Brimelow. Tydligen hade Edmund Burke Foundation skickat ut en personlig inbjudan till Brimelow gällande den konferens om "nationalkonservatism" som Hazony och hans judiskt orienterade kumpaner ämnar hålla inom ramen för det nystartade projektet Edmund Burke Foundation. Brimelow betalade biljett för sig själv och frugan för att sedermera nesligt bli nekad inträde efter att de nationalkonservativa konfererat och kommit fram till att Brimelow kanske inte är kompatibel med nationalkonservatism när allt kommer till kritan.

Husradikalen baggebos instinkter i dessa frågor är utmärkta, Hazony och hans kamrater är inget annat än judiskt grindvakteri och subversion. Hur som är Brimelows artikel läsvärd som en fallstudie över förhudslös fräckhet och kväljande hyckleri: https://vdare.com/articles/east-is-e...ive-conference

Här Adolf Hitler i tal till Berlins arbetare 1940.

In this Anglo-French world there exists, as it were, democracy, which means the rule of the people by the people. Now the people must possess some means of giving expression to their thoughts or their wishes. Examining this problem more closely, we see that the people themselves have originally no convictions of their own. Their convictions are formed, of course, just as everywhere else. The decisive question is who enlightens the people, who educates them? In those countries, it is actually capital that rules; that is, nothing more than a clique of a few hundred men who possess untold wealth and, as a consequence of the peculiar structure of their national life, are more or less independent and free. They say: 'Here we have liberty.' By this they mean, above all, an uncontrolled economy, and by an uncontrolled economy, the freedom not only to acquire capital but to make absolutely free use of it. That means freedom from national control or control by the people both in the acquisition of capital and in its employment. This is really what they mean when they speak of liberty. These capitalists create their own press and then speak of the 'freedom of the press.'

In reality, every one of the newspapers has a master, and in every case this master is the capitalist, the owner. This master, not the editor, is the one who directs the policy of the paper. If the editor tries to write other than what suits the master, he is ousted the next day. This press, which is the absolutely submissive and characterless slave of the owners, molds public opinion. Public opinion thus mobilized by them is, in its turn, split up into political parties. The difference between these parties is as small as it formerly was in Germany. You know them, of course - the old parties. They were always one and the same.

Dessa ord är en ledstjärna i förståelsen av hur det politiska systemet och dess indoktrinering utav oss fungerar.

Adolf hade klart för sig om ett och annat. Alla som vill förändra samhället påena eller andra sättet inser snart vilket formidabelt propagandaövertag rådande etablissemang har.

Men ibland går det att bryta igenom, folkomröstningar i specifika fråga är ett sådant tillfälle. Då måste de släppa fram den andra sidanför att demokratin inte ska bli ett skämt.
Som vi kunde se i den svenska euroomröstningen, trots att Ja hade massivt ekonomiskt övertag vann Nej.
Liknande i en del EU länder men där fick de göra om och göra "rätt".

Därför skyr de folkomröstningar, de säger rent ut att folket är för dumma att bestämma i specifika frågor.

Brexit.

Det är klart att man kommer att göra kvalitativ forskning om den här perioden. Vi går snart in i 20-talet och då faller systemen. Ekvationen går inte längre ihop vilket även den alltid optimistiske Alexander Bard kände sig nödgad att erkänna när han talade med Kasselstrand. Bard förvånade mig med att vara framsynt och menade att när räntorna stiger, vilket de av nöd måste göra, så kan man inte samtidigt höja skatten. Om folk måste betala mer i skatt trots höjda räntor så köper inte folk och handeln stannar av vilket i sin tur leder till än större arbetslöshet. Det är som i en av duellerna i filmen de sju samurajerna - utgången är ju given.