Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Fredrik Haage uppmärksammar det oroväckande faktum att i moderaternas nya idégrupp ingår bara en enda person som kallar sig konservativ. De andra är liberala.

http://www.smp.se/ledare/brokig-moderat-batlast/

Vad kommer en sådan grupp komma fram till? De flesta i tråden är väl eniga om att liberaler är ideologiskt kastrerade. De saknar den vitalitet, den kreativitet, det mod och den handlingskraft som krävs för att ändra kursen. Det enda liberala förslaget för att bemöta vårt lands viktigaste fråga just nu är väl det oändligt uttjatade ”avreglerad arbetsmarknad”?

Gör om, gör rätt, Moderater. Det enda sättet att slå sig fram politiskt nu är att höja insatsen. Skit i den skräniga migrationsvänstern, släpp sargen och lägg fram ett återvandringsprogram. Det är win-win, det är det enda moraliskt riktiga.

Det stora problemet är ju att både socialliberaler och marknadsliberala är vilse i pannkakan. Det är inte liberalism att betala för ca en miljon menaiters vistelse i Sverige till dess att Gurs tredje generation förhoppningsvis växt upp om 60 år.

Återvandring är den sanna liberalismen.

Vadå menar du att konfiskering av dina skattepengar inte är liberalt? Den liberala psykiska åkomman har verkligen mycket att förklara i sitt pseudokrig mot socialismen som man påstår sig ogilla. Hur ska dessa massinvandringsvurmande liberaler kunna motivera de enorma transfereringarna framöver?

Det ska bli intressant att skåda och där kommer deras ömma punkt att ligga.

Är inte (ny)moderaternas plan att rasera välfärdsstaten med en ohämmad fortsatt invandring? Till vilken nytta och för vilket pris kan den resonabla individen rimligen fråga sig? Eller har dom måhända tänkt om i och med värvningen av AT?

Förresten, vad är M ute efter egentligen, är det någon här på fb som vet?
Moderaterna gör mig enbart förvirrad.

Det är en bra fråga. Högerpartiet (M) var ett liberalkonservativt parti (SvD var en dylik tidning). C var ett konservativt parti. S var ett nationalsocialdemokratiskt parti. I 1965 års Sverige representerade dessa tre partier 81% av befolkningen. De utopiska i befolkningen företräddes av 19% (Fp och kommunisterna). S fick Palme och blev internationalistiska redan på 70-talet. M och C infiltrerades genom ungdomsförbunden på 80- och 90-talen och vart liberala och utopiska. Särskilt det lilla C fick sin ledning helt utbytt. M påminde till slut om det republikanska partiet (minus religiositet), där marknaden var lösningen och syftet med allt. Alla är liberala. Liberalism är kapitalismens ideologi.

Mitt hopp vad gäller M är någon form av revolt från periferin, där pragmatiska och normalt sverigeälskande kommungubbar tar över.

Och som en händelse i dagens kvartal:

Sverigedemokraternas och andra nationalistiska partiers framgångar beskrivs ofta med enbart ekonomiska orsaker. Men det är fel. Revolten kan förklaras med bortglömda begrepp som värdighet, gemenskap, tillhörighet och tradition. Den brittiske statsvetarprofessorn Matthew Goodwin har väckt global uppmärksamhet med sin bok ”National populism”. Nu skriver han, exklusivt för Kvartal, om Sverige och den europeiska vänsterns misslyckande.
....
Föreställningen att populismen enbart är sprungen ur ekonomiska tillkortakommanden har blivit ett slags snuttefilt för dem som vägrar erkänna att väljarna bryr sig precis lika mycket – och kanske rentav mer ****– om nationell identitet, nationell kultur och sin livsstil, som de bryr sig om materiella ting. Det finns begrepp som vi inte hör så ofta idag, och några av dem är värdighet, gemenskap, tillhörighet och tradition. En lärdom från det senaste decenniet i politiken är att denna grundläggande känsla av kulturell osäkerhet spelar enormt stor roll för människor, och att de ofta är villiga att offra en viss ekonomisk tillväxt för att bevara vad de håller kärt. Medborgarna utvärderar inte samhällets tillstånd enbart utifrån bruttonationalprodukten.
...
Demokraterna i USA har vunnit majoriteten av rösterna. Men samtidigt äts de upp inifrån av en splittrande form av identitetspolitik.
...
Inget garanterar att en ideologi eller ett parti lever vidare för evigt.

Vad som däremot tycks troligt, i alla fall för mig, är att det är först när vi blickar tillbaka på denna tid, som vi kommer att se att det som föreföll vara en flyktig proteströrelse i själva verket var ett genomgripande skifte i vårt politiska liv.

https://kvartal.se/artiklar/etabliss...arbetaruppror/

Vi står mitt i en brytningstid där "etablissemanget" är på väg ut och något nytt är på väg in.

Tråden har belyst detta utifrån mediekriget om mångkultur men mycket känns igen i detta mer allmängiltiga resonemang. Identitetspolitik, kulturell gemenskap, etablissemangets tillkortakommanden och insikten att vi är på väg in i en ny politisk era.

Det gäller se till att det nya blir bra.

Som sagt, jag begriper mig inte på moderaterna, deras politik och medlemmar.

De lider av syndromen från excessiv spelteori skapad av alla spindoktorer, social haverism och en lång radda av menlösa partiledare.

M framstår som ett besynnerligt konglomerat av disparata tankeströmningar och människor.

Det finns ingen statsmur som är så hög att en åsna lastad med guld inte kan ta sig genom den.

Ett till trådnarrativ smyger sig ut i oberoende media.

Från svenskt arbetarparti till muslimskt bidragsparti

I en kolumn i Fria Tider så från i går så skriver Jan Tullberg följande.

http://www.friatider.se/fr-n-svenskt...t-bidragsparti

Jag undrar när det går upp för Nya Moderaterna att de just nu håller på att säkra en vänsterliberal hegemoni som leds av Socialdemokratiska Arabetarpartiet om ca 20 år när menaiterna fått ytterligare en generation barn in i röstbåsen. Muslimerna kommer inte att bilda ett nytt parti. De kommer helt enkelt sakta men säkert att äta sig in i och ta över Socialdemokraternas maktpositioner och lämna ledarskiktet intakt som skyltdockor.

Spara undan den känslan av förvirring & applicera den på Moderaterna. Dom lider sannolikt av samma förvirring själv.

Ännu en ledare som vill göra upp med "etablissemanget". Svend Dahl i Bohuslänningen

När verklighetens folk vaknar
Kristdemokraternas förmåga att svara på frågor som många väljare faktiskt ställer borde inspirera andra partier.
...
För snart 10 år sedan talade den dåvarande KD-ledaren Göran Hägglund om “verklighetens folk”. Det handlade om människor i små och medelstora städer, men också i storstädernas villaförorter, som är nöjda med tillvaron och inte ser någon anledning för politiken att ägna kraft åt att lösa problem som saknar relevans i vardagen. Så länge saker och ting fungerar saknar sådan irritation över politisk klåfingrighet sprängkraft.

Men när politiken inte förmår leverera det den lovat förvandlas irritationen till ilska.
...
Statsvetare i både Europa och USA har länge talat om en tilltagande polarisering mellan en kulturellt och medialt dominerande medelklass i storstäderna och resten av befolkningen. Man skulle också kunna beskriva det som att en betydande del av väljarkåren har en annan syn på vad som utgör reella samhällsproblem än den som är tongivande i debatten. Det är perspektivskillnader som blev tydliga när Ebba Busch Thor i vintras fick kritik när hon beskrev kvinnors otrygghet som ett jämställdhetsproblem. Kristdemokraternas förmåga att svara på frågor som många väljare faktiskt ställer borde inspirera andra partier.

https://www.bohuslaningen.se/%C3%A5s...nar-1.14313868

Svend går som katten runt het gröt om att orsakerna till detta är den logiska och fullt förutsebara konsekvensen av förd mångkulturpolitik. Den konsekvensen som våra politiker inte ville, kunde eller vad det nu var, inse i god tid är det politiska haveriet. Aldrig mer kan vi tillåta oss att ett sådant politiskt haveri får ske.

Aldrig mer!

Vem blir först på ledarsidorna att ta upp den slogan och börja intressera sig till orsakerna till detta enorma haveri och tillsätta en haverikommission som gör allt för att förhindra ett liknande haveri i framtiden. Vem?

Aldrig mer!

I Finland har de ett eget mediakrig att utkämpa. Den valfilm som partiet Sannfinländarna lanserade har nu blivit förbjuden att visa i biografer som ägs av utländska intressen. Fria Tider meddelar idag:


Filmen beskrev ju hur något som liknade den finska folksjälen väcker en hämnare som gör upp med etablissemanget.


http://www.friatider.se/global-filmj...darnas-valfilm

Nu kan man ju tycka vad man vill om Sannfinländarna. Men det visar väl faran det innebär för en demokrati att låta utländska intessen kontrollera centrala delar av landets infrastruktur för distribution av kultur och nyheter. Jag förutspår dock att detta snarare kommer att stärka Sannfinländarna.