Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Och ändå är Peterson en turnerande kuriositet medan Lööf nyss har tillsatt en ministär.

Varför det?

De rör sig på helt olika arenor. Lööf agerar enbart på en moralisk arena medan Peterson främst agerar på en informatorisk. Moral slår information eftersom det är en högre form av makt. När Lööf säger "well I don't agree" så menar hon egentligen precis samma sak som när makthavarna säger på svenska: "det får stå för dig". Vad betyder de orden? De betyder "jag är bättre än du och jag tänker inte bry mig om att argumentera för min sak eftersom jag är moraliskt överlägsen".

Jämför man Europeiska historiska fakta med dagens propaganda och mediebild märker man en dissonans av episka mått.

1914 var Europa dominerad av fem stormakter: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Österrike-Ungern och Ryssland.
Alla stormakter med imperialistiska ambitioner. Utlösande av kriget var stormakternas maktambitioner mot att folk ville bestämma själva. Det var ett demokratiskt underskott för små nationer intvingade i maktgiriga imperium.
Efter första världskriget uppstod det därför en mängd fria stater utifrån att ett folk hade ett språk och skulle ha ett eget land med demokrati. Klassisk demokratisk nationalism.

Andra världskriget uppstod när två av dessa tidigare stormakter återigen försökte sig på ett imperiebyggande på små demokratiska folk och länders bekostnad.
Det mot nationell självbestämmande. Det är antinationalism och odemokratiskt mot andra folk.

Idag presenteras orsakerna till andra kriget som varande nationalism. Och lösningen mot det är överstatlig imperialism via EU eller "regelbaserad global liberalism" via FN. Mer imperiebyggande försöker de få till att vara lösningen och inte orsaken till problemen.

Dessa två världskrig där mer än 70 miljoner människor dog reduceras i medierna till att handla om Förintelsen och formaterats om för att passa in i ett politiskt narrativ mot ökat självbestämmande.

Mot det självbestämmande som de föraktfullt kallar nationalism, fascism och nazism för att brunsmeta demokratiska strävanden.

Sanningen är att demokratisk nationalism är den äkta demokratin. Det är när imperialisterna tar över det skevar iväg.
Oavsett om det är kommunister, socialister, liberalister, maoister, nazister, islamister eller zionister bakom maktambitionerna.

Men det är väldigt effektivt att utmåla en fiende för att skapa ett narrativ för propagandan.
Det vi kallar mediekrig.

Det mest förödande för en stark nationalism är mångkultur. Alltså blir mångkulturen medlet för att stoppa nationella demokratiska strömningar för att stärka odemokratiska imperialistiska ambitioner.

Mediekriget om mångkulturen är imperialistisk maktutövning.

Den var baserad på ett moraliskt argument. Alla rörelser som baserar sig på absoluta teorier om inneboende godhet och ondska kommer utvecklas till mördarrörelser, då "de onda" (dvs, de som helt enkelt inte håller med) kommer att stå i vägen för Det Goda.

Yttrandefriheten måste tyvärr avvecklas eftersom den står i vägen för Godheten (tm).

Om detta är ju faktiskt både auktoritära, ekonomiska och moraliska makthavare överens om, idag. Det räcker inte med de egna organisationernas självcensur. Det räcker inte med att tusentals heltidsanställda propagandister ("informatörer", "kommunikatörer", "journalister") är anställda och avlönade av makten.

Det onda måste tystas. Renhet måste uppnås. Kättarna måste bort, så vi inte besmittar Det Goda.

Tucker Carlsons utmärkta monolog mot det rådande republikanska partiet (länk hos Spandrell nedan) fick hus-konservativa på NYT och CATO osv att nästan göra i byxan. Det som Carlson gör klart är att USA:s gamla högerallians av religiösa, patrioter och kapitalister är upplöst. Kapitalet har bytt sida: de har blivit woke capital. Spandrell utvecklar detta:

...coalition of religious, nationalists and capitalists that has formed the Political Right for decades.

Well, Tucker’s speech basically said this alliance was over. The alliance of God, Country and Capital has achieved some electoral victories over the decades, but it has failed miserably at the only important task: the Culture War, influencing the behavior of the people so that they form stable and moral families. The Left has destroyed traditional culture bit by bit, and neither Nixon, nor Reagan, nor Bush, nor anyone, has been able to do stop it even by an inch. And why is that? Has God failed us? Do the people not love their Country? No, it’s the other guys. Capital has betrayed us.

[...]

The Right doesn’t have a coherent theory of how things work, “consistent with thousands of years of human experience” as he puts it. The Left does: it has Marxism-Leninism, the old template of oppressors and the oppressed, now applied to biological groups. That may be wrong, quite bogus really, but it’s simple, and it works at the job it has to do: building a political coalition. Meanwhile the Right, which prides itself in caring about reality more than politics, can’t even agree on the reality of Human Biodiversity! No, Tucker, no. What we need is not just faith and courage. We need something more. We need smart politics.

But he knows that, and he elaborates that very well in the next part of the talk, where he puts forward his political platform. Tucker Carlson’s political platform is not about Freedom. Or God. Or Improving the world. He makes a much narrow commitment, which sounds strange for the absolute obviousness of its desirability.

Tucker: ”The goal [of government] is to have an economy which makes it possible for normal, average young people to marry and have kids. Period, that’s it.”

Yes. That’s exactly it. That’s the one thing that all human societies since the beginning of time. Hell, that’s the one thing that all apes, all social animals are able to achieve. But modern liberal society is incapable of doing.

[...]

The genius of this is that in order to achieve this utterly obvious, minimal goal of existence, you’d have to completely dismantle liberal society from its foundation. And you could do that without hard feelings, without hate, without outright enmity towards liberalism. Nothing personal here, we’re just optimizing the government in order to achieve a normal biological cycle of reproduction.

Tucker then goes on explaining why he places the focus on government in the economy, not in cultural values per se. He says that the reason why young people can’t get married and have kids early is because of economic reasons, not cultural values, as the Right has been saying for decades. This is an important point. This is the most important point. This is everything.

Everyone, from rat-voice Ben Shapiro to Cuckold General David French has come out against Tucker and his suggestion that economic policy may have something to do family formation being unaffordable in the only cities in the world where good jobs are available. It’s all about culture, they say. If people just pulled themselves up by their bootstraps and read Shapiro’s or Jordan Peterson’s latest book, they’d be able to be productive enough to get a high-flying job in a big city and afford their their USD 5k a month rent.

Now, it is certainly true that many of our ancestors used to have lots of children, up to 5 or 6 children per woman, while being much poorer than we are. It is also true that other people, say Africans, have way more children than we do while being much poorer than we are. So sure, cultural values are more of a factor than economic factors are.

But it’s also true that economic policy is orders of magnitude easier to change than cultural values. It may be that people today are spoiled consumerist drones who think they are entitled to living the Sex in the City lifestyle, and even then won’t have much children anyway. That may be right. But it is also the case that economic activity is increasingly concentrated in a few global centers all across the world, and that people who don’t get access to those are increasingly depressed, with an epidemic of suicide by opioid abuse killing thousands of people a year.

Aningen utanför ämnet: Spandrell vill visa hur libertarianismen är skadlig genom ett fyndigt argument om alkohol och knark:

Alcohol is actually a great example. Obviously alcoholism is a big problem in some parts of the worlds, but oddly not everywhere. In many parts of Southern Europe, alcoholism barely exists at all, while in Northern Europe is quite serious. And with peoples like US Amerindians (“Native Americans”) or Australian Aborigenes, alcohol causes severe physical and mental problems to pretty much every single one of them. “Liquid fire” some call it, for how it wastes them.

The only explanation for this fact is that humans in societies with a long history of agriculture have developed genetic adaptations to digest alcohol, while people with shorter histories of agriculture have not. This doesn’t mean that people slowly developed an adaptation while merrily drinking their wine. No, that means that every single alcoholic in France or Italy who couldn’t hold their liquor died, while the few (at the beginning *very* few) who didn’t become addicted were able to survive and leave descendants. I have no idea what percentage of the population of early farmers in Southern Europe had to die in order for widespread adaptation to wine to spread, but given how Amerindians hold their liquor, it may have been in the order of 80%.

Legalizing drugs would start the process all over again. Sure, some people can get high on coke or meth and still be productive. The vast majority can’t. If we legalized coke and meth, we would be basically killing off the 80% of the population who would get addicted and waste away. Is that a reasonable price to pay for “liberty”?

The same applies to our present economic system. At this moment, every single human population with an IQ over 95 has a fertility rate below replacement; and the places where the most intelligent and productive people tend to live, big cities, have generally fertility rates below 1. Not below 2, replacement, but below 1, half of replacement. As I’ve said again and again, big cities today are IQ shredders, where the genes that code for high intelligence go to get shredded in the corporate and bureaucratic rat-race, depriving humanity of the biological building blocks for a better future.

Why? Because some people are making money out of it. Who? The same people who fund the likes of Kirk, Shapiro, and the vast libertarian and associated free-market pundit ecosystem. Why are these guys on the Right at all? Says Tucker Carlson. And he’s right. It’s time they left. The cucks, cry, though “you can’t do this! Capitalists are our allies against Socialism and the Left”.

No. They aren’t. Not anymore. Capitalists were indeed mostly in the Right side of the Culture wars for many decades. But not anymore. Libertarianism was a rational strategy to signal one’s complete rejection of the state and the Cathedral and its associated cultural ideology; because the state wanted Socialism. It still wants it, of course. But not so hard, the Left has long reached an agreement with Capital, through which Neoliberalism lets Capital make some money in exchange of Capital going Woke. Woke Capital is a real thing now. It took decades of brainwashing and back-rubbing and cross marriage and outright coercion, but in 2019, the vast majority of capitalists, of investors, of bankers, of corporate executives, even down to the average middle manager, are now culturally leftist.

[...]

And as Tucker mentions, in an age of technological revolution, in an age where Facebook, Amazon and Google (FAG) have more capability than any state bureaucracy, these guys are dangerous. And these guys aren’t in our side. They are completely sincerely Leftist. On average the tech population may be even more leftist than your average bureaucratic agency. Google is particularly crazy.

[...]

See that Tucker is careful to say he’s still a proud Capitalist, even though he’d probably crush most capitalists that live today. At least he sounds like he would. At any rate, using the same words as the Right has for decades is good rhetoric: you do want to signal continuity to the people you want to support you. And besides, Socialism *is* bad for you. Everything else equal, economic freedom does create economic growth. Which is why any good plan to crackdown on Woke Capital must be phrased in a way that blames big Capital of socialist policies, and promises to bring economic freedom to the middle classes and small business owners. That was also Trump’s rhetoric, Salvini’s rhetoric, and the rhetoric of every single successful right winger in a long time.

What the Right needs to do now is to reflect on how the Left was able to capture Capital and turn it into its most lucrative constituency. Any successful country needs a business community, and the capture of the West’s by the Bioleninist left has been so unexpected that still many people refuse to believe it. But happened it has, whether by political coercion, infiltration, or just mere cultural prestige. We better think carefully on what happened, how to reverse it, and use the same tools for our own cause.

https://bloodyshovel.wordpress.com/2...-of-the-right/

Nu tror ju jag att Lööfs reaktion på vad Jordan Peterson sa om vad den vetenskapliga forskningen kommit till för slutsatser berodde på att hon helt enkelt är för korkad för att ta informationsinnehållet och bearbeta det när hon satt i stolen hos Skavlan.

Men jag skulle nog säga att det som Jordan Peterson står för och det som är hans bas är något högre än en informatorisk arena. Vad Peterson förmedlar är den vetenskapliga sanningen och det är fortfarande något som står högre än den moraliska hos normalt intelligenta människor. Vi vet att det är data som är korrekt vetenskapligt hanterad som står närmare den objektiva sanningen.

Det är därför som de vänsterliberala har blivit tvingade att uppfinna en ideologi som postmodernism med bastarder som genusvetenskap och feminism. Oformliga ordmassor med kvasivetenskapliga begrepp insprängda för att låtsas vara vetenskap. Missfoster som hela tiden föder fram falsk ideologisk information som presenteras som vetenskap som kan användas för att bryta ned det västerländska samhällets bärande pelare.

Vänstern fick folket att vilja konsumera moral. Det gör inte kapitalet något. Kapitalet kan helt enkelt börja sälja moral och eftersom de är bättre på det än vänstern (vänstern har inga moraliska produkter, utom kanske "rättvisemärkt") så kommer vänstern att kapitalisera på moralen. Tack vänstern!

Vänstern har gett kapitalet möjlighet att legitimera sin rovdrift med moraliska argument. Köp en yoghurt så räddar vårt dotterbolag inom socialbranschen en flykting till Sverige. Godhet och konsumtion!


Samma gamla autistiska högermisstag. Folk är inte intresserade av "något som funkar". De är intresserade av att framstå som goda. Det är som om man skulle försöka gå ut på marknaden och sälja en produkt med 20-talets reklam: "Björnewohlms separatorer äro effektivast på marknaden!". Man har inte ens hajat vad man håller på med. Modern reklam handlar om identitet i allmänhet, och identiteten som god om det går. "Minimal stat och personlig godhet" är ett skitargument. "Maximal stat och socialiserad godhet" har ju redan vunnit den kampen för tjugo år sedan. Hur kan man ha missat detta.

Efter ditt inlägg utsätter jag nu Yoram Hazonys bok för en kritisk läsning för att se om du har rätt i att jag är orättvis. 50 sidor in ser jag av den tendens och de blinda fläckar som var min fördom, men jag är öppen att revidera uppfattningen vartefter.

Vilket inte alls är ett fördömande av boken som tvärtom känns mycket hemtam och väl förankrad i samma analys och historiska empiri jag själv utgår från. Det är många inarbetade trådnarrativ som nu med fördel kan tas upp i det offentliga samtalet med denna bok som referens, om organisk svensk nationalism härifrån känns för jobbig:

Motsatsen mellan de universella, gränslösa anspråken hos liberalismen och andra ideologier och nationalismens till sin natur bokstavligen begränsade och i verkligheten förankrade mål.

Det sakliga påtalandet av historiens upprepade mönster och facit, kopplat till den mänskliga naturen. Det protestantiska projektets karaktär av dynamisk nationalism och den progressiva, folkrättsbaserade synen på nationalism som för inte så länge sedan fortfarande var allmängods. Underkännandet av stympat teoretiska kartor att forma verkligheten efter, från Locke och framåt.

Alldeles oavsett invändningar är boken alltså utmärkt användbar. Att ÅTERTA gamla, goda konnotationer till folkrätt, frihet, självbestämmande och kamp mot förtryckande, gränsöverskridande imperier, är förstås helt min melodi och metod.

Det jag även fortsättningsvis håller ögonen på är den rätt tveksamma tesen att denna goda nationalism är en judisk uppfinning eller paradgren. Yoram hänvisar till en bibeltext där Gud visserligen lovar sitt egendomsfolk Israel - men inte en tum mer. Respekt för andras gränser, för andra nationers integritet skulle alltså vara en del av den judiska traditionen - rentav en unikt judisk egenskap som sedan till all lycka präglat de protestantiska nationalstaterna.

Där känns det som en del av berättelsen om den eviga kampen mellan imperier och nationer, fattas. Liksom något haltar med den betryggande, explicita försäkringen om att judisk nationalism aldrig handlat om "ras", utan om gemensam lojalitet. Varför den av Hazony rekommenderade formen av nationalism följdriktigt kan stå i motsats till det han kallar "neo-nationalism", som väl är en sämre värdegrundad variant.

För mig känns det som att dessa ståndpunkter kräver ett samtidigt avståndstagande från DNA-tester och judisk identitetspolitik syftande till nationalstaternas upplösande, att dessa rentav fördöms som gudlöst icke-judiska företeelser. Alternativt att andras organiska, egendefinierade "neo-nationalism" förklaras lika legitim som den judiska.

Vi får se om sådant kommer i bokens senare delar. Och, som sagt, har den ett egenvärde som utgångspunkt och referens även om den inte orkar vara heltigenom konsekvent. Det kan också vara så att förståelse på en nivå ("universalistiska imperier mot partikulära nationer") kan vara giltig utan att motsäga nästa nivå av komplexitet ("universalistiska imperiers ideologiskapande som uttryck för nationell/tribalistisk agenda/maktspel").

Fortsättning följer antagligen.

Just så! Du kan ju inte skälla på honom som är uttalat nationalistisk att han favoriserar sitt eget folk. Det är riktigt att han inte ser ett enda problem -- rakt igenom boken -- med israelisk nationalism, men till hans heder skall sägas att han på samma sätt försvarar alla andra folks rätt att vara nationalister. Den behöver inte alltid vara vacker eller likadan som hans, men han argumenterar för att det ger den stabilaste och lyckligaste samhällsordningen.

Hur mångfaldsindustrin kopplade greppet på storföretagen.


Jag kan faktiskt ge en förklaring. Eller i vart fall hänvisa till var ni kan hitta svaret.

De som är intresserade av hur kapitalet kunde kapas för att bli ideologiproducenter för de vänsterliberala kan med fördel se dessa tre presentationer på Youtube.

https://www.youtube.com/watch?v=7wOMMwH3oEY

https://www.youtube.com/watch?v=vJ8QVes_sXA

https://www.youtube.com/watch?v=QuYEq7JKUTk

Presentationen börjar med att redogöra för vad som hände när två svarta amerikaner går in på ett Starbucks kaffe och begär att få använda toaletten utan att köpa något medan de väntar på en judisk fastighetsutvecklare. Sedan spinner hela utvecklingen igång.

Alla avsnitten tar några timmar att se om man ska ta dem i en följd. Men jag lovar att de är värda den mödan eftersom man får en djupare förståelse mellan den amerikanska identitetspolitiken och vad man kan kalla för mångfaldsidustrin i USA. Alla de politiska kopplingarna och hur de inblandade alla försörjer sig och blir rika på att sakta men säkert tappa det vita Amerika på dess livsblod. Och det fina i kråksången är att alla tjänar pengar på det i det korta kapitalistiska perspektivet.

Den som orkar se alla avsnitten kommer att förstå och även få skriftlig dokumentation och kopior av beslut mm som gör att man får se sambanden. Det är en märklig bedrift som den judiska advokaten har gjort. En episk insats.

Orkar ni så kommer ni att förstå hur det kan komma sig att företag som IKEA och H&M har så många svarta i reklamen. Även i Sverige.

Edit: Eftersom presentationen binder samman nutid och dåtid som börjar i samband med medborgarrättsrörelsen på 1960-talet så går det helt enkelt inte att sammanfatta presentationen på ett vettigt sätt. Det är fråga om samspelet mellan identitetspolitik och kortsiktig kapitalism.

Edit II: Var det inte Trotsky som sa att vi kommer att hänga den sista kapitalisten i ett rep som han säljer till oss. Så fungerar det.....

Ja det här Skavlanprogrammet var en provkarta på olika sorters förbistringar. Olika nivåer på språk, olika språk, olika perceptioner, olika förväntningar, olika politiska utgångspunkter, olika mediala utgångspunkter plus en medveten vilja att komma åt Jordan Peterson utifrån mainstream skandinavisk "high moral ground". Visst, när Annie Lööf avfärdar Jordan Peterson gör hon det utifrån en känsla av moralisk överlägsenhet.

Jag när en stilla förhoppning att S ser den här nya regeringen som ett sätt att komma bort ifrån denna "high moral ground" som Sverige fastnat i. En hybris som förblindar synen och som är otroligt skadlig för landet. Det är bara S som har trovärdigheten att kunna räta upp skutan eftersom det är S som fått den att börja luta från början. En M-KD-SD-regering skulle inte ha trovärdigheten att göra det eftersom den skulle fått etablissemanget emot sig.

Nej jag tror S har bättre förutsättningar att lyckas i den här tillnyktringsprocessen. Kanske var strategin för S att hoppa på ett samarbete med C och L för att förnya sitt parti och anpassa det mer till de S-partier som finns i Danmark och Norge. Och få med sig media i det projektet. Kanske börjar en känsla av att ha hamnat historiskt fel bemäktiga sig både politik och msm-media i landet. När DN skriver kritiskt om Davosmötena varje år och kallar dem odemokratiska och slutna har något hänt.

Nej redan efter någon dag kastar sig media och även Jan Björklund på Amanda Lind, hon med håret i regeringen. Och den andra MP-representanten i regeringen Åsa Lindhagen får höra att hon "fått kritik" tidigare för att ha svikit svaga grupper. Ett indicium på tillnyktring är väl Amanda Linds och Åsa Lindhagens pressmeddelanden efter tillträdena. Kulturen måste få vara fri säger Amanda Lind och säger inget om rättvisa, mångfald eller "kritiskt perspektiv". Nej bara allmänliberala frihetsuttryck. Och Åsa Lindhagen vill motarbeta hederskulturen i sitt pressmeddelande. Snacka om att ligga lågt och inte sticka ut. Alice Bah-Kuhnke som var öppet kulturmarxistisk är nu borta.

Som sagt, jag vill gärna tro att Stefan Löfvén vill göra upp med hybrisen och myndighetsvänstern. Det är vad jag hoppas. Det är bara den som vridit tiden ur led som kan vrida den rätt igen. Men jag kanske önsketänker och ser det jag vill se.

Artilleristyrka, bläckmängd och trycksvärta spelar ingen roll, men det kan bli så att det i USA blir förbjudet att ifrågasätta det som möjliggjorde att "den globala liberala demokratin" sattes på absolut max. Man förbjuder kritik mot fundamentet. Precis som man i Tyskland har förbjudit kritik mot ett annat fundament. Samma modus operandi.

Den gode Malcom var i någon podd jag nyligen hörde inne på att detta med diagnoser kanske hade något med identitetspolitik att göra.

Han sade något i stil med att om du inte kan vara svart och lesbisk (det allra finaste) eller transperson så kan du som en sista utväg lägga dig till med en diagnos för att få åtminstone en liiiten offerstatus.

Tror personligen att det kan ligga en del i detta.