Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Någon heter Ort till Ort som gapade i Solna stadshus om migranter i likn situation 2016 (Hanif twittrade och avslöjade dem då) och nu är Rebecca Uvell på samma spår https://uvell.se/2018/11/06/med-talt-som-kampanjmetod/

Hade varit enkelt för MSM att åka ut och kolla i tälten men icke..

Jag tror inte att religionen Islam är det som driver människor till att begå brott utan andra faktorer. Överlag är religiösa människor ofarliga. Det farliga är sekulära liberaler med politiska ambitioner. Sedan är den massinvandringen ett problem men det är en annan sak.

Jag vill bo i Sverige och inte i den muslimska världen. Vidare är jag tydlig med att jag inte förespråkar öppna gränser eller att göra svenskar (eller annan grupp) till minoritet i sitt eget territorium.

Jag skrev ett längre svar men tyvärr raderade Flashback mitt svar eftersom jag antar att det var off-topic. Hur som helst är jag konservativ i dess ideologiska bemärkelse. Där med är inte min ambition in ett " modernt sekulärt välfärdssamhälle". När det kommer till Israel så så jag kan ge dig ett tips om en ny dokumentär om den israeliska lobbyn. Dokumentären är producerades av Al Jazeera och stoppades men har sedan läckt. Som det ser ut nu finns bara två delar. Israel är inte på något sätt en moralisk aktör. Men detta sagt är inte de här anti-israelerna speciellt moraliska. Själv tar jag inte sida i konflikten men jag gillar inte att externa aktörer. Oavsett om det är araber, israeler, kineser eller afrikaner påverkar våra politiker. Här här är i alla fall del 1 och 2. De är värda att se oavsett vad man tycker om Israel-Palestina konflikten.

Del 1
https://www.youtube.com/watch?v=vWJqXF0_fV4

Del 2
https://www.youtube.com/watch?v=GYMlSt8jqC8

Du fattar väl själv att man inte kan jämföra t.ex. en diaspora av armenier med en som består av muslimer. Du hittar liksom inga armenier som drömmer om att ta över Sverige, folkmörda svenskarna, skära upp deras otrogna halsar, tvångskonvertera dem. Såna hittar du däremot bland muslimer. Det räcker som sagt med att 1% är radikaliserade, de kan sen förlita sig på den breda muslimska massans passiva stöd för att genomdriva sin folkmordiska agenda. Bör man ta en sån risk? Nej självklart inte. Och av samma anledning bör man heller inte ha judar i sitt land.


Hatet uppkommer ju på grund av att mångkulturen är påtvingad oss utifrån och ovanifrån. Lika barn leka bäst, man ska inte blanda folkslag som inte har nåt gemensamt. Anledningen till att vi ens har mångkultur och massinvandring är att det finns krafter som vill oss illa. De vill splittra och skapa hat.

Men för att svara på din fråga, nej jag har så klart inte något emot icke-vita folkslag så länge de håller sig i sina egna länder. Ingen skulle heller hata judarna om de höll sig i Israel, skötte sitt och gav fan i att jävlas med andra.


Du resonerar som en dagisunge: "Titta snälla gubben Ribbentrop och söte lille Molotov dricker te ur samma blommiga samovar i Moskva, alltså finns det inget att oroa sig för!"

Nä vet du vad. Det sista sovjetiska godståget avgick till Tyskland samma morgon som operation Barbarossa sattes i verket. ("Glöm aldrig!!!")


Ok men när du skriver att du hellre lever i ett kalifat än det vi har just nu så är du allt ute och elcyklar med batikhäxan på en väldigt slak cirkuslina. Visst, dagens samhälle är skit och pest men det betyder inte att alternativet måste vara något ännu värre. Muslimer är inga toleranta människor, tvärtom.


Säg det till judarna. De utgör den avgjort största drivkraften bakom hela den här skiten. Och det vet du mycket väl.

Nu börjar det röra på sig i mediekriget om mediekriget. De lite skarpare knivarna i den journalistiska besticklådan börjar humma om stopp i maskin för den mest infantilt dygdesignalerande agendajournalistiken. Helt riktigt drar de slutsatsen att allt för ihärdigt agendasättande moraliserande rapportering stöter bort de levebrödsgenererande läsarna/tittarna/lyssnarna samt skapar risk för marginalisering av den massmediala verksamheten från eventuellt kommande politiska makthavares sida.
Jörgen Huitfeldt gästspelar i Axess och skriver om hur det monstruöst ohederliga brunsmetandet av Sverigedemokratiska politiker och Sverigedemokratiska väljare kan tänkas leda till tråkigheter. Svinhugg går igen och det kan komma en dag ... varnar Huitfeldt.

Om de övriga partierna fortsätter att gå i armkrok med myndigheter och medier för att – med metoder som starkt kan ifrågasättas – försöka sätta stopp för Sverigedemokraternas växande väljarstöd och maktanspråk så är det en kortsiktig strategi. Att anpassa själva det politiska systemet för att bekämpa SD eller att använda sig av medvetna halvsanningar och uppenbara överdrifter för att skrämma väljarna från att i framtiden rösta på partiet är med största sannolikhet kontraproduktivt. Inte minst eftersom det förser partiet och deras växande skara väljare med argument för att systemet är riggat och att medierna inte är att lita på. Svinhugg går som bekant igen och när det politiska och mediala etablissemanget använder den typen av metoder för att bekämpa sina åsiktsmotståndare är risken överhängande att farliga prejudikat skapas som SD sedan – på Orbánskt maner – kan hänvisa till om styrkeförhållandena i framtiden förändras.

Åsa Linderborg säger sluta, bara sluta till DN och Wolodarskiregimens Stasifasoner Lugenpressmetoder. Det är trettiotalstramp, Ryssalarmism med fabricerat u-båtsavslöjande, frejdigt brunsmetande av kreti och pleti samt redaktionell interventionism i praktliberal aktivismanda. Linderborg drar sig inte för att ta en skalp och förevisa den fladdrande från ett fyrtorn.

En mer akut fråga torde vara allmänhetens förtroende för DN.
Det är ju inte första gången som Mikael Holmström får fantisera om vad som händer i Stockholms skärgård. Som vanligt fick han med sig både foliehattar och slipade Nato-lobbyister. Mattias Göransson har tagit ett samlat grepp på gruppgalenskapen i Björnen kommer (Filter 2017).

Det senaste fiaskot motiverar mig att göra en liten utvikning för att illustrera DN:s självtillräcklighet:

Den 29 augusti i år kontaktades jag av Anders Forsström, fackordförande på DN. Han mejlade – från sin jobbadress – och bad om ett möte med mig angående Aftonbladet Kulturs ständiga kritik av Mikael Holmström: ”Torsten Kälvemark attackerar i dagens Aftonbladet en av våra nyhetsrjournalister (sic), Mikael Holmström, hårt. Som vi i facket på DN finner det är attacken grundlös och illavarslande.”

Brevet var så häpnadsväckande att jag dröjde över natten med att svara, varpå Forsström hann höra av sig igen med ”ett förtydligande”. Det är okej med rallarsvingar, skriver han, men inte att åsiktsjournalister ”hänger ut” nyhetsjournalister.

Mitt svar (30 aug) innehöll den enda möjliga frågan: ”Skriver du i egenskap av ordförande för fackklubben eller som en jobbarkompis till Mikael Holmström? Det vill säga, representerar du hela DN:s fackklubb med dina försök att tysta en kollega på en annan tidning?”

Forsström svarade med vändande post: ”Självklart skrev jag i egenskap av ordförande.”

Antingen stämmer det, att DN:s journalistklubb tappat huvudet av högmod och satt upp punkten ”Aftonbladet” på sin dagordning över saker som måste åtgärdas. Eller också agerade Forsström lite på egen hand, vilket vore lika förbluffande. Särskilt som han sitter i Svenska journalistförbundets styrelse.
[...]
Man kan fundera över varför tidningens chefredaktör, Peter Wolodarski, biter sig fast och trycker den ena artikeln pajigare än den andra. Varför vill han suggerera fram en Kalla kriget-dramaturgi på ett sätt som till och med Försvarsmakten börja finna löjlig?
[...]
Renons på belägg var DN även häromveckan, när tidningen ”avslöjade” att fastighetsägaren Johan Lundberg springer Kremls och SD:s ärenden (7 okt).

Det finns ingenting i det redovisade källmaterialet som motiverar DN att utmåla Lundberg som en protofascistisk säkerhetsrisk, varför Lundberg nu har stämt Wolodarski för grovt förtal.

Den sextioåtta sidor långa stämningsansökan till Stockholms tingsrätt är skriven av advokat Percy Bratt, specialist på yttrandefrihetsfrågor. För Wolodarski torde det var svidande läsning.

Kanske struntar Wolodarski i vad tidningen anklagas för. Förmodligen intalar han sig att DN tjänar ett högre syfte: kampen mot mörkrets makter. Det spelar ingen roll vilka journalistiska metoder man använder om man strävar mot något som man låtsas är större än en själv.

Det är det här som liberalerna alltid tänker är förbehållet vänstern, men det är de själva som håller på.

För att understryka att DN är en otadlig tidning avslutas artiklarna med en kvalitetsförsäkring: ”uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte.”
[...]
Alltihop blir särskilt skrattretande om man betänker att DN erhållit statliga pengar för att via Faktiskt.se motverka fake news. (Det var Faktiskt.se som i somras konstaterade att förintelsen faktiskt har ägt rum.) Finns det, ärligt talat, något annat svenskt mediehus som med sådan hög svansföring har ondgjort sig över falsk nyhetsspridning som DN?

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/...terar-for-alla

Paulina Neuding konstaterar att dygdepositionering är viktigare för såväl SVT som superliberalen Annie Lööf än att komma med trovärdiga sakargument. Brunsmetning trumfar både politisk agenda och nykter journalistik.

Hos Skavlan förra fredagen placerades så Peterson tillsammans med Centerledaren Annie Lööf, för en diskussion bland annat om könsskillnader. I samtalet som följde lyckades Skavlan och SVT – snart ett år efter Cathy Newmans platta fall i Channel 4 – upprepa samma slags journalistiska misslyckande. Varken Skavlan eller Lööf kunde förhålla sig ens till Petersons teoretiska distinktion i diskussionen om kvinnors karriärutsikter: Nämligen den mellan likhet i möjligheter, och likhet i utfall.

Att den tidigare randianen Annie Lööf plötsligt satt och gav mothugg på resonemang om att lika möjligheter är mer centralt än lika utfall får anses särskilt anmärkningsvärt eftersom den diskussionen i en svensk kontext har brukat ske mellan vänsterpolitiker och borgerliga dito. Hade Lööf diskuterat med Stefan Löfven hade hon högst troligt intagit positioner liknande Petersons, men nu handlade det ju - precis som i fallet Cathy Newman – om att positionera sig i förhållande till honom. Avsikten var inte att begripa vad Peterson försökte säga, utan att sätta dit honom.

Samtidigt saknas det knappast teman hos Peterson som kan vara föremål för kritiska frågor. Biologer ifrågasätter de slutsatser han drar om mänskliga hierarkier utifrån evolutionärbiologiska resonemang (de berömda humrarna). Allt detta kan man ha upplysta samtal om, förutsatt att man är intresserad av sådana samtal.

https://www.dagenssamhalle.se/kronik...peterson-24701

Dessvärre är agendasättande liberaler inte det minsta intresserade av samtal överhuvudtaget. Förmaningar och tuktan är mer av deras melodi. Helst i monologform.

Och på tal om agendasättande aktivismliberalism, vem vill missa denna orgie i alarmistisk uppsträckning?

Välkommen till Dagens Nyheters Klimatkväll

Efter sommaren 2018 känner nästan alla något inför klimatkrisen – oro, maktlöshet eller en stark vilja till omställning. Men det viktigaste är att vi inte är ensamma. Därför bjuder Dagens Nyheter in till en kväll för klimatet.

Det blir musik, böcker, samtal och tankar kring framtidens stora ödesfråga. Konferencier är DN:s Johar Bendjelloul. Signering av de aktuella klimatböckerna ”Sent på jorden” och ”Scener ur hjärtat” sker på plats.

Välkommen till en kväll som ger inspiration – i ordets bästa bemärkelse.
På scen under kvällen

• Sång och musik med Malena Ernman och stråkensemble.
• Tal av klimataktivisten Greta Thunberg.
• Samtal med DN:s kulturchef Björn Wiman, Anders Wijkman och ärkebiskop Antje Jackelén om politikens, näringslivets, mediernas och kyrkans roll.
• Samtal med radioprofilen Annika Lantz, meteorologen Martin Hedberg och klimatpsykologen Frida Hylander.

https://showtic.se/forestallningar/dn-klimatkvall/

Ja jösses, det var en sättning som heter duga. "Tal" av klimatalarmismens eget autistiska underbarn, sång av det autistiska underbarnets mor, "samtal" mellan de utomordentligt inskränkta toppstofilerna till samtalsdödare Wiman, Wijkman och Jackelén och så toppat med den hysteriskt flabbiga "radioprofilen" Lantz med meteorolog och en representant för den nyuppfunna streberkarriäristiska nischen klimatpsykologi. För endast 150 sköna kronor kan man köpa sig en skrämselchock som får varje tidigare dystopisk skildring att framstå som mild.

Detta om något varslar om att mångkultur och flyktingvurm är på utgående. Nu är det klimatalarmism för hela slanten som gäller för agendasättande positioneringsspecialister. För "KLIMATET" är inga offer för stora, inte ens flyktingneglekt.

Mål och medel återigen.
Och med klimathotet har de ett nästan lika bra medel som "förintelsen".
De vill inte lösa problemet utan är bara intresserade av att använda klimathotet som maktmedel över massorna.
Grejen är att det de säger är ett problem är lösbart. Visst det kostar ofantligt mycket men om nu hotet är så stort som de säger så varför tveka? Men nej. De som skriker mest har inga egna lösningar utan skriker för att andra skall agera. Det är en rent propagandavapen idag. Inget annat.

Kortsiktiga målet med just denna aktion är att inför ett hotande extra val rädda kvar Miljöpartiet i riksdagen.

Långsiktiga? Överstatlighet. Och det erkänner de själva.

Här kan vi prata om agenda.

Vi har ju de senaste åren sett allt mer ogenerat svensk och vithat inom media och politik. Både reinfeldt och sahlin tog i ju i stort varje tillfälle att vädra sin avsky för svenskarna. Naturligtvis aldrig frågasatt av en media som allt som oftast stöder svenskhat.

Vi har ju t.o.m i almedalen hört det talas om problemet med vita.

Börjar vi likt usa närma oss en situation där man alltmer i oförtäckta ordalag börjar propagera för en slutgiltig lösning för vithetsproblemet?

https://www.youtube.com/watch?v=dx6nM_S--xw

För fem år sedan kallades man foliehatt om man skrev något om att våran kära mediala och politiska elit har folkförintelseplaner, men skulle någon dryfta foliehattsuttrycket idag?

Ja, alarmismen rörande klimatet har verkligen vuxit till. Lyssnade på ett inslag på P:1 häromveckan och där dök en figur upp som tydligen jobbade med att psykologiskt analysera människor, främst sådana med genomslag, som uttryckte skepsis mot klimatalarmismen. Man vill koppla skepsis mot klimatalarmism till personlighetstyper som är negativa till invandring och på samma gång implicit skjuklighetsförklara människor som har sådana uppfattningar. Alltså, mycket har man hört i P:1 men detta kommer mycket högt på snurrighetstoppen. Man tror det är ett skämt, rena supertrollningen. Men icke. Det liknar forna öststaterna där man sjukdomsförklarade folk som inte höll med de för dagen gällande politiska dogmerna.

Allt mer får jag för mig att klimatalarmismen - det finns säkert saker som mänskligheten behöver ändra på vad gäller energianvändning - i huvudsak endast är ett nytt föremål för att instifta kollektiv oro att samla sig bakom. Det har varit ragnarrök, helvetet, sovjetkommunismen, kärnkraften, kärnvapen, nazismen, förintelsen - och nu klimatet. Det är liksom bara det senaste.

Lyckas tyvärr inte länka, men kolla youtube swebbtv, peter stilbs.

Nu är detta kanske off topic men själv har jag alltid varit intresserad av miljö och miljöpolitik.
Det är först på senare år som jag har börjat intressera mig för den här trådens frågor.

När klimathotet seglade upp som det totalt dominerande ämnet i miljöfrågan så blev jag misstänksam eftersom det är så fullständigt svårt att värdera.

Det är lätt att se effekterna och faran med oljeutsläpp i havet, skövlande av urskog miljögifter etc etc men våra koldioxidutsläpp och dess påverkan är omöjligt för en lekman att förstå.

Klimathotet tycks kunna använda för att motivera alla möjliga motsägelsefulla beslut och åtgärder, höjda priser, höjda skatter, mer avverkning av skog, hårdare uttag av naturresurser, längre arbetstid, ökad konsumtion, minskad konsumtion i all oändlighet.

Ett perfekt osynligt medel för att skrämma och styra folket.

Det är samma människor som vurmar för FN och EU och för socialismen i form av folkkommittéer. Det handlar om att livet ska ha en samhällelig karaktär. Inte privat. Gärna också nålar på kavajslaget eller annan prydnad som ska antyda någon form av samhällsengagemang. Populärt i det protestantiska norden.

Var fick Annie Lööf siffran 80 000 000 innevånare ifrån som Sverige skulle kunna tänkas ha kapacitet för? Tydligen något galet globalistdokument från EU som några länkar till på Twitter idag.

https://ec.europa.eu/home-affairs/si...efugees_en.pdf

Kolla sid 109 och 112 för en ännu mer galen maxberäkning på 440 miljoner för lilla Sverige.

Metro vill inte hamna på efterkälken, därför har även de nu granskat den ökande otryggheten i landet.
Till skillnad från många andra levererar de också ett svar på varför otryggheten ökar.

Det är mörkret på vintern i Sverige som skrämmer folket!


Dessutom kan Metro lugna oss, vi är rädda i onödan så klart enligt Siri Helle, författare och psykolog, puh!


https://www.metro.se/artikel/var-tre...stor-anledning

Edit: Tycker inte att det var så progressivt av Metro att köna Helle så där