Citat:
Ursprungligen postat av
CrispyKreem
Ju mer jag rotat runt i svensk historia från c:a 1850 och framåt, desto mer har jag insett att frågan man bör ställa sig inte är vem som styrt politiken, utan vad. Persongallerierna kommer och går, liksom de frågor som är på tapeten, men det som består är puritanismen. Det är som att Sverige har suttit hopkrupet i badrummet och våldtäktsduschat i hundratals år. Moder Svea skrubbar sig skinnflådd och blodig med rasp, smärgelduk och Svinto men blir liksom aldrig så där gudomligt ren som någon eller något tydligen kräver...
Onekligen ett intressant inlägg med många slagkraftiga formuleringar och tänkvärda reflektioner om vår strävan efter Den Rätta Läran. Jag tror säkert att P.K. har historiska rötter, men vad som är dess DNA-kod är svårt att säga. Jag tror det handlar mycket om klassisk svensk byråkrati och centralstyrning från Oxenstiernas dagar, kopplat med luthersk religion och religionssubstitut.
Våldtäktsduschandet tycker jag ändå är en felaktig metafor, om än väldigt klatschig. Vårt sätt att agera idag är snarare en effekt av att vi
inte blivit våldtagna - förrän nu. Idag pågår våldtäkten för fullt, och förövarna (vår "elit") är av den sexuella läggningen att de verkar eggas av att vi gör motstånd och febrilt klöser emot. Ju mer vi skriker "Nej!", desto brutalare blir våldtäkten. För att bli lite ekivok så kan jag citera legenden Golonka: "mångkulturkuken ska in, ända till roten".
Jag tror snarare att renhetssträvan och puritanism finns mer hos människor som inte legat runt och levt ut sin hedonism. Och där befinner sig väl Sverige idag, om man tänker på vår avsaknad av WW-krigande, slavhandel, kolonialism och andra synder. Vi är fullsmockade med Prussiluskor som ska uppfostra sin omvärld.
Citat:
Ursprungligen postat av
Winston Smith
...Man tog bort ledarhannen ur flocken. Då började en annan hanne öka på sin testosteronhalt och blev ny ledarhanne. Kanske alla flockdjur har denna mekanism, för flocken måste ju ha en ledare.
Sen satte man tillbaka den första ledarhannen. Men han hade liksom vissnat när han tappade makten. Usel testosteronnivå. Han kunde inte återta rollen som ledare. Han bleknade bort.
Jag tror att människor fungerar på samma sätt och att makt faktiskt förändrar hormonspelet och att det förändrar hjärnan. Det är därför ledare pöser upp under sin maktperiod och faller ihop om de detroniseras...
Vilket kopplar till min spaning och tes om lealösa politiker. Den bildliga ledaren för PK-flocken (Media), har abdikerat i sin aggressiva mångkulturdrivande agenda, och därmed springer politikerna omkring som huvudlösa höns i avsaknad av östrogen och testosteron. Obs att media fortfarande arbetar med mångkulturförsvar istf dito angrepp. Mediekriget dör ju liksom inte ut direkt, det tar sin tid. Men effekten blir att politikerna inte vet vilken åsikt som är den "rätta" för stunden när man inte har medias drev att tillgå som kompass.
Ytterligare en spekulativ orsak som jag vill lufta, är svenskens tidiga och höga IT-mognad. Vi måste väl ändå vara bland de tidigaste nationerna att anamma sociala medier fullt ut? Typexemplet på en nation som lever sina liv och umgås på nätet? I och med detta så sprids åsikter, memes, subkulturer och åsiktsfalanger blixtsnabbt. Kanske har detta drivit på tempot i olika former av folkliga och mediala PK-drev hos oss. Kan andra länder nu följa oss i spåren med "government by angry opinions"? Tycker mig se lite tendenser nu t ex i USA med diskussionerna om Trump. Detta är dock bara löst filosoferande från min sida.