De som sprider myten om att Sverige är ett specialfall med avseende på åsiktskorridor och repression mot oliktänkande är det svårt att ta på allvar. Ser likadant ut i alla vita länder.
I skydd av just den svenska åsiktskorridoren har världshistoriens mest påkostade asylinvandringsexperiment genomförts.
Är det ren slump att det hände här och inte i Danmark?
Är det någon som kan komma på varför utländska journalister blir ställda av hennes begäran? Kan det inte vara för att de aldrig har upplevt något liknande utanför länder som Nordkorea och DDR, där man bara får intervjua människor om det finns en överrock från det kommunistiska partiet som står och lyssnar och som dessutom har haft en hel dag på sig att preparera intervjuobjektet med de korrekta svaren? Vad är värdet av den "journalistik" som blir resultatet av en sådan arbetsgång?
Japp, exakt så menar hon. Utländska journalister kan aldrig "förstå" svenska utanförskapsområden med mindre än att de först genomgått en genuscertifierad utbildning tillhandahållen av värdegrundsrepresentanter från den svenska pressen. Riktigt motbjudande läsning.
I skydd av just den svenska åsiktskorridoren har världshistoriens mest påkostade asylinvandringsexperiment genomförts.
Är det ren slump att det hände här och inte i Danmark?
Danmark är (i viss utsträckning) undantaget i väst, inte Sverige.
Den här debattartikeln där Tim Pool kallas för ett större hot mot demokratin än de kriminella gängen i Rinkeby är verkligen häpnadsväckande.
Dels är den skriven på ett osammanhängande och konfabulerande språk som får mig att misstänka att författaren har någon psykossjukdom i botten, eller begynnande demens. Men främst är den häpnadsväckande för var den säger. Här ett exempel:
Är det någon som kan komma på varför utländska journalister blir ställda av hennes begäran? Kan det inte vara för att de aldrig har upplevt något liknande utanför länder som Nordkorea och DDR, där man bara får intervjua människor om det finns en överrock från det kommunistiska partiet som står och lyssnar och som dessutom har haft en hel dag på sig att preparera intervjuobjektet med de korrekta svaren? Vad är värdet av den "journalistik" som blir resultatet av en sådan arbetsgång? Det är nog knappast av budgetskäl som de tackar nej. Att inte den svenska "journalisten" förstår det är faktiskt skrämmande.
Nåja, det var bara ett exempel. Hela artikeln är heltigenom vansinnig, Tim Pool har även gjort ett videosvar.
I den värld hon lever i är Tim Pools reportage ett större hot än förortsgängen. Han behöver inte henne och inte heller hjälp av någon annan inom mainstreammedia. Då man satt sig själv som garanten för demokrati men att man nu inte längre är efterfrågad, ja rent av målas upp som orsaken till problemen, upplevs ju som oerhört skrämmande.
Är man oförmögen att märka av den ökade kriminaliteten, systemens sönderfall, kaoset i offentliga rum med mera blir det frustrerande att utländsk media skriver om det och att det tas som stora nyheter i de länder där reportrarna kommer. Men än värre att det bekräftar den bild alternativ media har gett under många år: den typ av aktör man av hela sitt hjärta valt att bekämpa. Det är väl just för att alternativ media inte ska få rätt hon anser att hon bör anlitas som coach för utländska reportrar när de vistas här.
Är det någon som kan komma på varför utländska journalister blir ställda av hennes begäran?
Jag tror dom blir ställda av den enkla anledningen att de hoppas få en mailadress för att kunna kontakta några lämpliga personer att intervjua men när hon svarar med att hon tänker fakturera dom ett dagsarvode per kontakt undrar dom varför och får till svar att hon behöver lägga tid på att tala med varje kontakt i 8 timmar innan hon kan släppa den där mailadressen.
Härvidlag finner journalisterna att hon är komplett galen och vänder sig till någon annan som lägger 15 sekunder på att vidarebefodra en mailadress. Eller möjligen 30 sekunder om de vill höra sig för via mail till sin kontakt om det är okej att lämna ut den först.
För övrigt är hennes lilla debattinlägg så pass spretande och säger än det ena och än det andra att det känns som en uppsats skriven på högstadiet av ett brådmoget med ännu förvirrat och naivt barn med journalistdrömmar. Vi såg en del sådana inlägg för ett till två år sedan, men de verkade rensas ut för jag har i alla fall inte stött på det ännu. Börjar till och med journalisterna på SVT numera avkräva sig själva lite mer kvalitet så man får vaska i det värsta bottenskrapet för att hitta någon som med bibehållen integritet för det egna hantverket som kan tänka sig såga Tim Pool vid fotknölarna?
En relevant iakttagelse som i sig inte adresseras fullt ut i diskussionen.
Sverige är ingen isolerad Ö och har så aldrig varit.Vi har alltid ingått i och tillhört det vita området.
Västeuropa och USA,Australien,Canada osv.
Hela området har varit förgiftat av någon sorts självdestruktivitet gentemot färgen på våra skinn.
Någon sorts självpåtagen skuld för att tredje världens befolkning inte lyckats höja sig över armodets tröskel.
Ett gigantiskt finskt björkris att slå på våra egna kroppar.
Det har banat vägen för vanevttsvänster,knäppgöksliberaler och andra självplågare.
Ytterligt märkligt är det och det leder i förlängningen till västvärldens undergång.
Sverige som Canada typ.
Det intressanta är definitvt utvecklingen i den bredare västvärlden, inte specifika svenska aktörer och händelser, även om vi spårat ur lite extra i invandringsfrågan post 2010 relativt övriga länder. Uppenbarligen har det traditionella väst ett antal fiender och har som världens politiska, ekonomiska och kulturella centrum varit en prioriterad måltavla, men samtidigt har det funnits en acceptans för idéerna inom väst. En post-kristen universell jämlikhetssträvan, med både underkastelse och mission, med grund i puritanismen. Mycket av det amerikanska neoreaktionärer skriver om detta är träffande.
I takt med att utjämningen uteblivit trots alla ansatser har predikningarna kommit att omfatta allt mer extrem självspäkning("ni är syndare! en rasist bor i era hjärtan!") och mindre varm utopism. Man anklagar inte Gud i första hand, utan givetvis den vacklande tron hos flocken. John Derbyshire har skrivit om hur han som ung följde medborgarrättsrörelsen i USA och tillsammans med sin omgivning var övertygad om att rasproblemet skulle bli ett icke-problem inom ett decennium, när väl förtryckande lagar upphävts och lite god vilja visats. Så blev det inte. Denna religiösa kris har skett parallellt med minoriteter som fyllts allt mer med ressentiment av bristen på utjämning och som blivit allt självsäkrare i takt med att positionerna flyttats fram utan motstånd.
Citat:
Ursprungligen postat av sjalvebastedrang
Kista är också det perfekta exemplet på hur en fungerande mångkultur inte uppstår bara för att en kraftig majoritet invånare går till ett jobb. Stadsdelensaknar helt folkliv, samhörighet och identitet. Varje hushåll är som en egen ö, utan kulturellt överlapp till sina grannar. Som ett gigantiskt hotell eller en internationell flygplats. Inga rötter. Ingen kultur. Ingen mening. Ingen framtid. Blott färvaring fram till livets slut. Eller temporärt uppehälle i jakten på något bättre.
Man får förstå eliten. Få proteströrelser har uppstått på ett Holiday Inn eller på en internationell flygplats.
Det diskuteras mycket om hatsajter, alternativmedia, svansar, näthat, alt-right, fake news och så vidare i den offentliga debatten.
Samtidigt anses massmedia, med sin klassiska journalistik, vara dödsdömd. Alexander Bard och andra pojkrumsliberaler förutspår att den tredje statsmakten kommer ersättas av driftiga Twitter-kändisar.
Jag skulle vilja lansera en alternativ hypotes:
Den tredje statsmakten kommer, liksom musikindustrin, byta finansieringsform. Men den kommer inte dö ut, eftersom behovet finns.
I framtiden finansieras den däremot av ditt Netflix-abonnemang.
Vad vi istället bevittnar i det som för närvarande kallas "alternativmedia" etc är födseln av internets bebis - Den fjärde statsmakten.
Det är fråga om en ny granskande instans i det demokratiska samhället.
Den första statsmakten - Regeringen
Den andra statsmakten - Riksdagen
Den tredje statsmakten - Massmedia Den fjärde statsmakten - Medborgarmedia
Detta är en maktpyramid där den med mindre makt har i uppgift att granska den med mer.
Internet möjliggör en allestädes närvarande distribution av medborgarnas granskning av de andra statsmakterna.
Massmedia har i ett århundrade legat lägst i maktpyramiden. De granskar andra, men blir aldrig granskade.
Den fjärde statsmakten konkurrerar inte med den tredje om samma arbetsuppgift, den har bara övertagit Massmedias plats som sista instans i pyramiden.
Det är detta som provocerar Den tredje statsmakten så till den milda grad att man är villig att bedriva mediakrig mot sina egna konsumenter. Man har inte förstått att journalistens roll i internet-eran är att stå till svars inför Den fjärde statsmakten. Precis som politikern står till svars inför journalisten.
När Expressen knackar på hemma hos "Erik Johansson" från Granskning Sverige är det en fråga om maktmissbruk av samma dignitet som när en politiker pressar en journalist att avslöja sin källa.
För att uppnå harmoni med det allmänna rättvisemedvetandet måste granskningen av statsmakter bedrivas uppåt och lateralt i pyramiden. Inte neråt.
De med mindre makt granskar de med mer.
Precis som i fallet med den tredje, kommer den fjärde statsmakten över tid anses fundamental för en fungerande demokrati.
Julia Caesar om fjärde statsmakten - dvs medborgarmedia - citerar SigmenFloyd i senaste krönikan:
Julia Caesar om Bonniermedia, hennes f d arbetsgivare:
Citat:
Var jag en i deras flock? Eller en fiende? Eftersom jag skriver kritiskt om massinvandring och journalistik placerades jag snabbt i fiendefacket. Därmed ansåg mina kolleger att de hade återvunnit kontrollen över en individ som lämnat flocken och därför utgjorde ett potentiellt hot. De andades ut och hämnades på förrädaren i ett aggressivt och avhumaniserande mediedrev.
Hon citerar Tim Pool (i översättning):
Citat:
”När jag sa saker som svenska media gillade jublade de, när jag sa saker som de inte gillade började de hävda att jag inte är journalist.”
En hel del har undrat om den nyligen avlidne Hans Rosling föll i MSM:s onåd efter en lång och internationell, för att inte säga globalistisk, hyllningsvåg, sedan han bekräftat sanningshalten hos Jimmie Åkesson, SD-pariapartiets ledare, i elementära sakförhållanden kring humanitär migration.
Citat:
Som chefredaktör för journalisternas fackförbundstidning är Helena Giertta en frontfigur för den inskränkta skråmentalitet som präglar journalistkåren. Hon kommer aldrig att erkänna att journalister gör några fel eller att de är något annat än offer.
Samma marxistiska mutation i arbete som genomfört värdegrunden i hela samhället, och som låter rektorer, rikspolischefen m fl relativisera kriminella, jämställa dem med de verkliga brottsoffren. Så kan de, journalisterna, fortsätta sina förbrytelser, våld på sanningen, kartläggning och förföljelse av medborgarna, och ändå se sig själva som offer i sin inbillat rättfärdiga gärning.
Den här debattartikeln där Tim Pool kallas för ett större hot mot demokratin än de kriminella gängen i Rinkeby är verkligen häpnadsväckande.
Jag var absolut tvungen att googla namnet Ann Törnkvist, och fram träder en bild som bekräftar dilemmat med mycket av dagens journalistik. De ser sig själva som stjärnor, och när utomstående s.k. "fallskärmsjägare" kommer in och betraktar Utopia med egna ögon, ser de sitt dagliga levebröd hotas. Att Törnkvists journalistik skulle skilja sig särskilt mycket från Pools betvivlar jag. Det handlar om att markera sitt revir.
Hennes hemsida illustrerar verkligen hennes hybris, viket bekräftas av hennes önskan om arvode för att leda de okunniga utländska murvlarna till lämpligt journalistiskt och tillrättalagt grönbete.
Do you need a reporter or photojournalist with experience across several media and a wide contact network in Sweden? Look no further.
När nu etablerade media krisar så gäller det att kunna ta extra påhugg för att klara livhanken:
Citat:
Couples have employed me to capture their weddings with my signature documentary style, focusing on emotions as much as formal composition. I work with existing light.
För att tala mediakrigstermer verkar Ann Törnkvist snarast vara en legoknekt för sin egen vinning, än att hon skulle inneha någon form av patos för integrationsfrågor.
Att det offentliga samtalet förhåller sig till fakta är oerhört viktigt och det börjar vi till slut att se i fråga om invandringens ekonomi och brottslighet, vilka är givna huvudnummer i valet 2018. Det som finns att kämpa för är de diskuteras på djupet, så att kommande underskott och mordvågor, som så att säga redan är "baked in the cake", inte "glöms".
Det som återstår i form av datapunkter är mångkulturens dito. Klan mot individ/stat, ingrupp mot utgrupp, heder mot plikt, glastak mot horor. Det vill säga, hur fungerar och tänker alla de "färgstarka" människor vi lämpat av i våra miljonprogram egentligen? "De är svenskar egentligen, de vet det inte bara själva än" har ju visat sig vara en rätt usel beskrivning av sakernas tillstånd.
Här går det för media och politiker att spela med fortfarande, inom tidigare givna roller, men med nya mål.
Efter det närmar vi oss det verkligt känsliga. Makt. Ansvarsutkrävande. Historieskrivning. Kulturkamp. Livets mening. Vi är bortom den punkten där intellektuell hederlighet och viss pragmatism räcker. Något djupare måste förändras, annars väntar splittring och konflikt. Frågan är om vi mäktar med en kompromiss?
Den här debattartikeln där Tim Pool kallas för ett större hot mot demokratin än de kriminella gängen i Rinkeby är verkligen häpnadsväckande.
Dels är den skriven på ett osammanhängande och konfabulerande språk som får mig att misstänka att författaren har någon psykossjukdom i botten, eller begynnande demens. Men främst är den häpnadsväckande för var den säger. Här ett exempel:
Är det någon som kan komma på varför utländska journalister blir ställda av hennes begäran? Kan det inte vara för att de aldrig har upplevt något liknande utanför länder som Nordkorea och DDR, där man bara får intervjua människor om det finns en överrock från det kommunistiska partiet som står och lyssnar och som dessutom har haft en hel dag på sig att preparera intervjuobjektet med de korrekta svaren? Vad är värdet av den "journalistik" som blir resultatet av en sådan arbetsgång? Det är nog knappast av budgetskäl som de tackar nej. Att inte den svenska "journalisten" förstår det är faktiskt skrämmande.
Nåja, det var bara ett exempel. Hela artikeln är heltigenom vansinnig, Tim Pool har även gjort ett videosvar.
Citat:
Ursprungligen postat av TheLucky
I den värld hon lever i är Tim Pools reportage ett större hot än förortsgängen. Han behöver inte henne och inte heller hjälp av någon annan inom mainstreammedia. Då man satt sig själv som garanten för demokrati men att man nu inte längre är efterfrågad, ja rent av målas upp som orsaken till problemen, upplevs ju som oerhört skrämmande.
Är man oförmögen att märka av den ökade kriminaliteten, systemens sönderfall, kaoset i offentliga rum med mera blir det frustrerande att utländsk media skriver om det och att det tas som stora nyheter i de länder där reportrarna kommer. Men än värre att det bekräftar den bild alternativ media har gett under många år: den typ av aktör man av hela sitt hjärta valt att bekämpa. Det är väl just för att alternativ media inte ska få rätt hon anser att hon bör anlitas som coach för utländska reportrar när de vistas här.
Fallet Tim Pool är intressant på många plan, men just detta, i mötet med svenska journalister kanske extra intressant.
Han frågade sina Twitter-följare vem han skulle prata med i när han var på besök i Sverige och fick genast massor av förslag. Så fungerar det i den digitala tidsåldern. Vanligt folk tipsar mer än gärna om vilka personer som kan tänkas ha något intressant att tillföra - och de gör det gratis. Det tar inte många sekunder att författa en tweet och tagga in en journalist eller länka till personens kontaktuppgifter.
Jag kan inte heller släppa mötet med en gammal journalisträv från SVT, som frågade honom "Vad kommer ditt reportage handla om?" Varpå Tim Pool svarade, något förvånad, "Det vet jag inte än."
I SVT-journalistens värld fanns redan en tydlig bild som skulle förmedlas - just det som Ann Törnkvist anklagar fallskärmsjournalister för att göra!
Tim Pools videosvar är så självklart. Jag undrar om han fick en verklig inblick och någon slags förståelse för hur stor och bred scenen för alternativ media egentligen är i Sverige? Det är ingen liten lista numer.
Jag var absolut tvungen att googla namnet Ann Törnkvist, och fram träder en bild som bekräftar dilemmat med mycket av dagens journalistik. De ser sig själva som stjärnor, och när utomstående s.k. "fallskärmsjägare" kommer in och betraktar Utopia med egna ögon, ser de sitt dagliga levebröd hotas. Att Törnkvists journalistik skulle skilja sig särskilt mycket från Pools betvivlar jag. Det handlar om att markera sitt revir.
Hennes hemsida illustrerar verkligen hennes hybris, viket bekräftas av hennes önskan om arvode för att leda de okunniga utländska murvlarna till lämpligt journalistiskt och tillrättalagt grönbete.
När nu etablerade media krisar så gäller det att kunna ta extra påhugg för att klara livhanken:
För att tala mediakrigstermer verkar Ann Törnkvist snarast vara en legoknekt för sin egen vinning, än att hon skulle inneha någon form av patos för integrationsfrågor.
Artikeln är rörig och egentligen bara en orgie i självgodhet. Utländska element som Tim Pool förstår inte, så vi svenska journalister måste agera väktare - för självaste demokratin(!).
Att göra en tjänst åt en kollega från utlandet, för att vid tillfälle kunna få motsvarande i dennes land, föresvävar inte damen. Det är ju bara dom som har något att lära av oss...
Sen går hon in på kvalitet i rapporteringen. Som att inte svenska journalister gör exakt likadant. De har minst lika mycket en färdig vinkel när de ska göra ett reportage. Detta gäller både i inrikes-och utrikesrapportering.
Tydligt att Public service journalister lever i en extremt skyddad bubbla.
Den här debattartikeln där Tim Pool kallas för ett större hot mot demokratin än de kriminella gängen i Rinkeby är verkligen häpnadsväckande.
Dels är den skriven på ett osammanhängande och konfabulerande språk som får mig att misstänka att författaren har någon psykossjukdom i botten, eller begynnande demens. Men främst är den häpnadsväckande för var den säger. Här ett exempel:
Är det någon som kan komma på varför utländska journalister blir ställda av hennes begäran? Kan det inte vara för att de aldrig har upplevt något liknande utanför länder som Nordkorea och DDR, där man bara får intervjua människor om det finns en överrock från det kommunistiska partiet som står och lyssnar och som dessutom har haft en hel dag på sig att preparera intervjuobjektet med de korrekta svaren? Vad är värdet av den "journalistik" som blir resultatet av en sådan arbetsgång? Det är nog knappast av budgetskäl som de tackar nej. Att inte den svenska "journalisten" förstår det är faktiskt skrämmande.
Nåja, det var bara ett exempel. Hela artikeln är heltigenom vansinnig, Tim Pool har även gjort ett videosvar.
Känns helt enkelt som ett exempel på krympandets radikalisering, endast de stolligaste är beredda att skämma ut sig genom att ge sig på Pool på det här sättet.
De svenska journalisterna är för PK även för sina kollegor utomlands, de är till och med för PK för sina vänsterkollegor utomlands numera, deras filterbubbla blir mindre och mindre.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!